Hem RecensionerSpelrecensioner Perception

Perception

av Danny Larsen

Perception är ett nytänkande spel där vi ej kan förlita oss på våra ögon, utan vi får gå på våran hörsel och känna av våran omgivning! Spelet ger oss insikt i hur det är att famla sig fram i en värld där vi ej vet vad som händer eller vad som komma skall. Följ med mig så djupdyker vi in i det mörkaste mörker och ser om vi kan kasta lite ljus på spelet och dess mystiska handling!

Story!

Vi inleder vår historia bildligt talat i mörker, där vi får höra våran protagonist Cassie berätta kort om sitt liv som blind och de hinder som hon har fått överkomma. Vi får här se hur hon lär sig att ”se” genom att använda ekolokalisering, likt en fladdermus som skickar ut ljud och ser sin omgivning beroende på hur ljudet studsar tillbaka från objekt i dess väg.

Under flera månader så har Cassie plågats av svåra mardrömmar om ett hus som hon aldrig varit i. I ett desperat försök att bli av med dessa mardrömmar så bestämmer hon sig för att hitta och uppsöka huset som upptar hennes drömmar.

Vi hittar ett gods från våra mardrömmar i Massachusetts, som heter Echo Bluff och ger oss dit med flyg. Väl framme vid huset så ringer pojkvännen Serge och ber henne vänta på att ge sig in i huset så han hinner fram och de kan gå in tillsammans. Dock så bestämmer sig Cassie att hon måste göra det själv och finna svaret på gåtan; varför drömmer hon mardrömmar om det här huset och vad för hemskheter är det som har hänt här för att göra så här mot henne?

Även om huset verkar vara helt övergivet, så känner Cassie av en närvaro som vill henne inget väl och som har bidragit till hemska öden för de som kommit till huset innan.

Gameplay!

Spelet använder sig väldigt mycket av mörker och den simpla funktionen av att man bara kan se något om ljud är närvarande, så som vinds som blåser hårt, element som läcker ånga, en radio som står påslagen eller den sak du kommer använda mest under spelets gång; din käpp! Det enklaste sättet att alltid kunna se är att helt enkelt slå till på valfri yta med din käpp och din skärm kommer lysa upp i en pulserande blå-vit ljudvåg, som går utifrån där du slagit till för att visar upp konturerna av de saker i din omgivning. De saker som är viktiga för att föra spelet vidare är upplysta i ett grönt sken. När vi möter på antagonisten ”The Presence” i spelet så markeras det med att skärmen färgas röd, och vi måste finna ställen att gömma oss på eller i; t.ex. skåp eller lådor på golvet.

En till funktion för att kunna lösa en del av de gåtor som kommer under spelets gång, är din mobiltelefon. På mobilen så har du en app där du tar bild på det föremålet som du är nyfiken på, men ej kan ”se” p.g.a. att det är en tavla eller ett papper med text på. Efter bilden är tagen så ringer appen upp en seende person som berättar vad som står eller vad det är för något på bilden, detta är en återkommande funktion i spelet och vi får lära känna lite om personen som vi talar med.

Ledtrådar finner vi som ljudfiler på kassettband eller kort där vi får en inblick på de som varit där tidigare, eller föremål som finns utspridda i huset.

Ljud och Bild!

När det kommer till ljudbilden, så är atmosfären en av de bästa sakerna med spelet, då så mycket går ut på att smyga runt i spelet. Och då vi bara ”ser” ljud, så tillför det mycket för spelet i helhet. Vi har saker och ting omkring oss som för ljud som vi kan se; de kan vara för att föra oss vidare eller för att hindra oss. ”The Presence” dras till ljud och ju mer vi gör desto lättare att vi lockar fram den, så det gäller att tänka sig för hur mycket ljud man vill föra och hur mycket man vill se. Röstskådespeleriet är inte av den bästa sorten, det är ganska blandad kvalitet på de som tillför röster till spelet. Cassies röstskådespelare är den som gör ett bra jobb ifrån sig, medan de andra känns som de bara gjort det för att de var nöd att göra det och känns ej genuina (värst är nog personen på appen). Musiken kan vara ganska stämningsfull för vissa tillfällen, men tycker att den vara bara där för att ha ett musikspår.

Käppljudet, som du kommer höra väldigt mycket utav, kan du sänka i volym om det stör dig. Du har även två val när du startar upp spelet om du vill att Cassie ska vara väldigt pratglad eller bara tala när det är viktiga saker som för handlingen framåt.

När det kommer till det grafiska så är det en ganska intressant ställningstagande de har valt att gå på. De har val att köra den mer minimalistiska återgivningen på spelet, då Cassie är blind och ser bara utifrån hennes ekolokalisering. Så majoriteten av spelet är nästan bara helt svart, förutom de saker som för väsen runtomkring oss och när vi använder våran käpp. Ett problem som uppstår här är att det kan vara svårt att lokalisera vart man är och var man ska, då det finns så lite att ta in var vi är då allt som sagt är i mörker (visst det finns ett hintsystem om var vi ska, men man ska inte behöva förlita sig på sådant hela tiden i spel)! Men jag tycker om det rent estetiskt sett hur de har valt att göra omgivningarna i en blå-vit ton, med de gröna för viktiga sakerna och sen såklart faller det in i lite kliché med röd ton när ”The Presence” är närvarande.

Mina Åsikter!

Spelet lever och dör lite på att de kör så hårt på att springa omkring och slå käppen i allt som finns, samtidigt som man då lockar till sig ”The Presence” (även om jag sällan såg till den och det var löjligt lätt att bli av med den). Jag gillar den visuella stilen de valt, men det gör det dock svårare att ta sig runt i spelet och man förvirrar sig ganska ofta. Storylinen var intressant, men kändes som de gick på lite för många klichéer. Men det var kul när man kom in i det, dock så infann jag aldrig känslan av att jag var i fara och i behov av att söka skydd.


Specifikation

Denna recension baseras på PC versionen.

Prisbild ca. 219 kr.

Recensionskod tillhandahållen av Evolve PR/Feardemic.

Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.

Du kanske också gillar