Hem RecensionerSpelrecensioner God Eater 3

God Eater 3

av Danny Larsen

2050 kom dom från ingenstans, och idag så ligger världen nästan helt i ruiner. Mänsklighetens svar var då att skapa så kallade ”God Eaters”, vilket du är en av. Men vad slåss vi emot och vad är meningen med God Eaters – häng med så ska vi se om vi kan jaga och slutligen fånga svaren vi söker.

God Eater 3 är det tredje spelet i serien och jag får säga på direkten att jag har aldrig spelat något av de tidigare, kan inte påminna mig att jag ens hört talas om spelserien innan. Så för mig blir det en fräsch start och inga förutfattade meningar mot föregående spel i serien (dock så såg trailern för spelet ganska cool ut).

Spelet handlar i mångt och mycket om en liten grupp med AGE (Adaptive God Eaters), där du är en av dem. Men vad är då en God Eater, jo en God Eater är en människa som har blivit tränade att använda ”God Arc”. God Arc är ett vapen som kan transformera sig mellan ett handvapen (svärd, kniv, klubba etc. etc.) och ett skjutvapen, men de är få med förmågan att använda dem effektivt. Det här är det som spelet handlar om mest, din ’God Arc’ som du kommer kunna välja mellan en drös olika vapentyper, uppgradera och göra så att den passar din spelstil bäst. För spelet går ut på att ge sig ut på uppdrag för att hitta och krossa alla Aragami som står i din väg; dessa är monster som du kommer stöta på under spelets gång. Aragami kommer i många olika former och förmågor så här har spelutvecklarna verkligen lekt på rätt så ordentligt och designen på dem är väldigt varierade.

Vår huvudkaraktär får man skapa helt fritt; kattöron, mask eller varför inte ett mini-visir vid ena ögat. Lite småkul att skapa sin egna design, tyvärr så är det bara det ytliga som vi får leka med då vår karaktär är väldigt tom inuti. Under spelets gång så kommer man ibland få tre alternativ i dialogval, men det känns som dom slängt in dessa likt en illusion då det du väljer  i slutänden inte gör någon skillnad alls.

De andra karaktärerna som vi stöter på är egentligen inget att bry sig om, de är i många fall bara samma gamla stereotyper som inte har något större djup eller som skapar någon vilja i mig att engagera mig mer i dom än nödvändigt. Vilket är tråkigt då det finns en brokig skara här som tydligen har varit med i många år. Men dessa tar de ej tillvara på, vilket gör att man faktiskt bryr sig än mindre om dem. För här kommer en av mina största problem med spelet, storyn spelar ingen roll. Storyn är så generisk och innehållslös på nya eller väl utformade idéer att den faller platt, karaktärerna är bara där för att fylla ut. Visst man kan springa runt mellan uppdragen och prata med alla, men det ger ingenting då det som de säger i det stora hela inte spelar någon roll.

Men om vi tittar på spelupplägget för spelet så kommer det se ut såhär för 99% av spelet; du har pratat med vem som än styr storyn framåt, springer och tar dig an ett uppdrag och beger dig ut på det. Väl inne i uppdraget så är du på en mindre bana (finns några stycken, som alla dessvärre är väldigt repetitiva) där du ska springa runt och ha ihjäl alla monster, samtidigt som du kan plocka på dig lite saker som ligger på banan – allt utan någon som helst unik kvalitet eller välgjort utförande, helt enkelt väldigt oengagerat från utvecklarna. Sedan upprepar sig detta gameplay med lite ny dialog utströsslat på ett högst slentrianmässigt sätt, för att ge oss  någon boss här och var, för att liva upp saker till och från. 

Problemet kommer med att spelet är ett ”hack and slash” där du ska mosa knapparna på handkontrollen och göra kombos för att snabbt ta ner monstren. Tyvärr så finner jag att kontrollerna är till och från rent ut sagt dåliga, den reagerar inte på min input och är seg, vilket tar ifrån det snabba och intensiva striden som du som spelare kan befinna sig i. Det här är ej något som är acceptabelt att i ett ”hack and slash”-spel, att kontrollen inte är responsiv, då det förtar hela idén med spelet, samt gör att du som spelare lätt blir frustrerad och bara vill lägga ifrån kontrollen och gå därifrån.

Spelet har en bredd och djup på vapensidan, då du där har så mycket mer du kan leka runt med där; vilken typ av vapen ska jag ha, vilka egenskaper vill man uppgradera det med o.s.v. Det är där kärnan i spelet finns, även om man kan tycka att det också borde vara striderna och berättelsen som driver spelaren framåt. Spelets grafik är inget att hurra för heller utan ser nästan ut som vilket online-animespel som helst, ser lite föråldrat ut och absolut inte ett AAA-spel som de presenterad det som. De engelska röstskådespelarna gör förvisso ett hyfsat jobb, men synkningen till karaktärerna läpprörelser är bristfällig minst sagt och ser ut som en väldigt dåligt dubbad anime. Som tur är så kan man byta över till de japanska originalrösterna som fungerar mycket bättre. Något som däremot är väldigt bra är musiken i spelet som känns pampig och fungerar bra när man är ute och slåss mot monstren.

Det är synd då jag ser att det finns potential för ett spel som skulle kunna locka in en mer. Det finns ett brett utbud av karaktärer som skulle kunna ge mig som spelare en anledning att vilja prata med dem och kämpa för deras frihet. Mer välskriven dialog och ge dom personligheter som jag kan interagera med och få ut något av det. Kontrollerna går att fixas till så att det flyter på bättre, samt ge oss lite mer variation på slagsmålen så vi inte bara gör samma sak uppdrag efter uppdrag. Då skulle jag sätta mig ner och spela spelet med glädje, och faktiskt känna att jag gör skillnad och är en del av historien som berättas.


Specifikation

Denna recension baseras på Playstation 4 versionen.

God Eater 3. Lägsta pris 548 kronor enligt Prisjakt.nu 2019-02-11 

Recensionsex tillhandahållet av Bandai Namco.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.

Du kanske också gillar

Lämna en kommentar