Of Bird and Cage

Of Bird and Cage är ett interaktivt metalalbum där spelaren får uppleva det genom en två timmar lång spelupplevelse. Med kända artister som Ron ”Bumblefoot” Thal (fd Guns N ’Roses), Rob van der Loo (Epica), Ruud Jolie (Within Temptation) och många fler!

Spelet är löst baserat på Skönheten och Odjuret och utforskar traumatiska teman såsom Stockholmsyndrom, missbruk, PTSD, samt psykisk och fysiskt våld. Du spelar som Gitta, en servitris som är beroende av droger och drömmer om att bli rockstjärna. När du, efter ditt dagliga skift, besöker en pub som har en öppen scen träffar du på Bres. Detta möte förändrar ditt liv totalt då han kidnappar Gitta och man som spelare tas med på ett traumatiskt äventyr. Berättelsen är väldigt mörk och triggande, något som borde påpekas. Of Bird and Cage är inte en upplevelse för alla.

Spelmekaniken består av en konstig blandning utav ’quick time events’ och FPS. Det känns klumpigt och onödigt, speciellt när man helt plötsligt hamnar i slagsmål och måste försvara sig eller kämpa för att vinna bråket. Det tåls att nämna att den största delen av spelet är tidsbaserat. Vilket ger en väldigt lite tid och istället mycket stress för att klara av enstaka eller fler mål i olika sekvenser i spelet. Spelarens val och de mål du klarar påverkar spelets gång —främst slutet. Jag förstår tanken med en interaktiv berättelse, men tyvärr faller det platt här. Det hade varit en bättre upplevelse utan dessa moment och istället låtit spelaren utforska i lugn och ro.

Grafiken i spelet är inget att hänga i julgranen. Det är uppenbart att utvecklarna inte har fokuserat på det grafiska och istället fokuserat på onödiga spelmekaniker. Det finns dock en del scener jag tyckte var bra gjorda tillsammans med sekvenser i spelet där musiken är höjdpunkten. För det är just att höja musiken som är meningen med spelet.

Ni som älskar metal kan spana in detta spel, om än bara för att uppleva musiken! Spelet har ett oerhört bra soundtrack och även jag, som inte är mycket för sådan musik, älskade det. Tyvärr håller inte resten av spelet samma standard. Många gånger ville jag bara ta en paus, lyssna på och uppskatta musiken, men istället var jag tvingad till att stressa genom en nivå.

Jag förstår vad Of Bird and Cage vill framkalla hos spelaren. Det är ett spel som utforskar traumatiska upplevelser berättat genom ett oerhört bra genomarbetat soundtrack. Tyvärr är musiken det enda som räddar spelet, trots en bra berättelse, då spelmekanikerna är frustrerande och tar dig ut från upplevelsen. För er som gillar metal kan jag rekommendera spelet, men jag vill även sätta en varningsstämpel då det utforskar potentiellt väldigt triggande teman.