Sports: Renovations

Det finns en uppsjö med olika jobbsimulatorer på spelmarknaden idag. Det kan vara svårt att hitta en plats bland alla, men kanske en idrottsfokuserad jobbsimulator kan vara tillräckligt nisch?

En intressant grej jag stöter på när jag startar upp spelet är att det har en faktisk berättelse som handlar om varför jag jobbar med det här, men också varför alla behöver den hjälp de behöver. Jag kan ju börja med varför min karaktär vill göra det här, jo det är för att renovera en gammal baskethall som har förfallit och riskerar att rivas. Men de har gått med på att skjuta på rivningen om du kan visa att du kan renovera den och inte bara prata om att göra det. Det är alltså bara att sätta igång och plocka ihop skräp, tvätta väggar, sopa upp sand samt måla om där det behövs. Men det behövs också pengar för att fixa allt detta, och jag behöver därför ta mig an andra renoveringsobjekt för att tjäna in dessa. Det är kul att ha en faktisk story i ett sånt här spel och inte något som bara byggs på genom konstiga meddelanden. Ja, jag tittar på dig Powerwash Simulator. 

Jag får besöka flera olika sportcenters som fokuserar på olika saker. En hockeyrink, en hel arena för rullstolsburna fotbollsspelare, en simbassäng samt en golfbana inomhus. Varje ställe har sin egen historia sett till idrotten i sig, den som äger lokalen eller de saker jag kan hitta när jag städar. Det är kul att få lite historisk kuriosa kring olika idrotter, men jag har ingen aning om det som sägs är sant, eller om de bara hittar på. Jag tänker utgå från att det är sant då jag inte är tillräckligt intresserad av idrott för att ta reda på om amerikanska kvinnor räddade baseboll efter andra världskriget. För de som är mer intresserade av idrott än vad jag är kan det här vara riktigt kul att lyssna på, och de har nog betydligt bättre koll. Lite tråkigt dock är att ljudklippen kommer vid bestämda punkter, vilket för det mesta inte är något problem. Men att radioprataren väljer att prata när jag precis startat åkgräsklipparen känns lite klumpigt. För det är musik som spelas, en gräsklippare som väsnas plus en snubbe som ska försöka berätta något intressant vilket resulterar i lite för mycket ljud på en gång. Det är som sagt inte ofta det här händer, men tillräckligt för att irritera mig lite.

När jag ändå är inne en sväng på irritation… Arbetsuppgifterna är väldigt repetitiva förutom någon extra grej de har adderat på varje jobb. Jag springer runt och fyller flera sopsäckar med skräp som jag sedan kastar i containrar, jag sopar upp sand och slår sönder diverse möbler. Det är mina främsta arbetsuppgifter på de olika jobben. Visst, ibland får jag måla någon vägg, bygga ihop en klättervägg eller kakla om en bassäng, men de grejerna är bara små bonusar här och där. Jag har speciella verktyg för att kunna städa dessa, som till en början knappt gör sitt jobb, men tillräckligt för att jag ska kunna bli klar. Verktygen uppgraderas dock snabbt, kanske lite för snabbt för min smak, och snart har jag en dammsugare som suger upp sanden direkt istället för en liten sopborste jag kan köpa på ICA. Som jag sa känns det som att verktygen förbättras lite för snabbt, men samtidigt är spelet inte särskilt långt. Jag klarade av hela berättelsen på under åtta timmar, och att jag på den tiden hinner få tillgång till den bästa utrustningen känns ju då inte lika orimligt. Jag kan inte heller säga att jag sprang genom spelet, men efter några hundra timmar i andra simulatorspel inne på liknande tema, vill jag jobba effektivt för att slippa springa runt som en yr höna som inte vet vad den sysslar med.

När jag är klar med städningen, som brukar vara jobbets första del, kan jag ofta få möjligheten att göra specialbyggen eller dekorera stället som jag tycker passar efter en bestämd prislapp. Det kan vara lite kul att bygga upp en boxningsring eller klättervägg här och där, men jag tycker att utvecklarna klantar till det lite när det gäller dekorationerna. För det första står det ofta att jag ska addera träningsutrustning till den anläggning där jag jobbar, vilket fungerar i vissa fall som boxningslokalen. Men att ställa in hantlar, viktstänger och boxningssäckar mitt i en klätterhall känns helt åt skogen fel. De menar egentligen att jag ska dekorera stället med blommor, bord, bänkar och så vidare, men med hur de formulerar det tänker jag direkt på gymutrustning. Sen är mitt utbud här rätt litet, och jag kan inte utöka det varken genom att komma längre i berättelsen eller genom att spendera pengar. Vilket är synd, jag hade gärna lagt ner lite extra tid för att se till att jag köper rätt saker till rätt ställe. Nu dekorerade jag mer efter vad de kostade bara för att nå målet.

Spelets kontroller är, för det mesta, rätt smidiga. Varför de valde Alt-tangenten för att kunna välja bland de olika verktygen är dock ett mysterium för mig. Det finns betydligt smidigare alternativ, men som tur är går det att binda om tangenterna bland spelets inställningar. Jag uppskattar hur mycket arbete de har lagt ner på de olika karaktärerna samt att de har gett alla en faktisk röst. Det var inget jag förväntade mig, men helt klart uppskattat från mitt håll. Musiken är olika från jobb till jobb och ibland passar de in bra och ibland mindre bra. Det känns dock som att det är samma låt som repeteras under jobbet men jag tycker inte att det blir irriterande, men hade nog föredragit att bara ha miljöljud för bättre inlevelse. Sen tycker jag att spelet ger mig fel ljudeffekter ibland. Nu är jag säkert bara petig men om jag plockar upp plast vill jag höra plast som mosas, vilket de lyckas med, men de upprepar den ljudeffekten oavsett vad jag plockar upp. Eller att jag får samma ljudeffekt om jag slår sönder trä eller metall. Som sagt, jag är nog bara petig med de här grejerna, men det sabbar min inlevelse rätt betydligt. Grafiken i sig är okej. Den ligger på samma nivå som andra simulatorspel jag har spelat vilket innebär att den gör sitt jobb, varken mer eller mindre.

Sports: Renovations har potential, de har några kul idéer spridda runtom i spelet men vad de valde att bygga grunden på är att upprepa det som fungerar utan att tänka på om det faktiskt är kul. De ska dock ha beröm för sitt arbete kring karaktärer och röster, men det känns också som att fokuset som låg där, borde ha skiftats mer till spelglädjen.