Ride 6

Motorcyklar på asfalt har jag alltid haft ett slags hatkärlek till – både i verkligheten och på skärmen. I spelvärlden skiljer sig känslan i kurvtagning ofta markant från annan racing, där förberedelser och linjetänkande kräver ett helt annat fokus. Milestone menar nu att mycket är nytt i Ride 6, och om det är något utvecklaren inte räds så är det att riva upp och tänka om (vet ännu inte vad jag tycker skadesystemet i Monster Energy Supercross 25 dock). Frågan är om de lyckas. Milestone, jag hoppas ni bjuder upp till dans.

Inledning

Med Ride 6 så känns det som att Milestone har riktat in sig på att bli mer lättillgängligt. Jag har alltid i bakhuvudet tänkt att Ride-serien ska vara den lättsamma motpolen till deras SBK-serie som är mer inriktad på rena tävlingshojar. Däremot har körningen, även om den varit bra, varit tämligen snarlik, om dock skrämmande för många som testar. Hur har de då gått tillväga? Det undrar ni såklart nu. Ni kanske till och med börjar bita på naglarna lite stressat.

Jag skulle säga att de återgått till rötterna i moderna racing-spel – Tänk Gran Turismo 2 – ett karriär-läge som tar oss igenom olika typer av tävlingar och motorcyklar. Utbildningsläge med små övningar som inbromsningar, eller hur vi kan ställa in verktyg som ABS på motorcykeln. De håller oss i handen medan vi växer och de gör det bra. Ett tag inbillade jag mig att jag inte blivit bättre utan att spelet bara daltat med mig.

Det finns även PRO och Arcade-läge där Arcade ska vara lite enklare, även om jag fick motsatt upplevelse. Jag hoppade tillbaka och körde en tidigare tävling som jag kämpade lite med, men upptäckte att jag var mycket bättre. Vissa skulle säga att det var det bästa de sett någon köra den tävlingen. Vi får förvisso skapa vår egen förare, men det finns ingen handling att prata om.

Något som är populärt hos många är att känna igen märken och kanske utrusta sig själv eller motorcykeln med delar tidigare bara varit nåbara i drömmar. Wiseco-kolvar, självklart, Yoshimura-avgasrör, absolut, Öhlins fjä… där sprack det. Med vissa delar så finns det mängder med märken representerade medan andra är helt tomma. Vi kan dock uppgradera vår fjädring till “Sports suspension” och detta har ju såklart med licenser och pengar att göra. Vad som känns bra är mängden tillgängliga motorcyklar, och det är ganska många (340 enligt Milestone). Varför inte en bagger (lång låg touring-glidare med packväskor) från Indian Motorcycles eller en supermotard från TM? Det finns moderna hojar likväl som gamla racing-legendarer som Honda NSR500. För att köpa delar, motorcyklar och kläder så använder vi en valuta som vi får genom att vinna tävlingar.

Spelmekanik

Spelet har ett gäng olika lägen som vi känner igen från många andra racing-spel. Eftersom jag spelade spelet innan släpp så kan jag dessvärre inte kommentera multiplayer utan får läsa lite innantill, Cross-play är dock mellan alla plattformar. Såklart finns möjligheterna att köra de olika race-lägena mot andra online upp till 12 motståndare. Det kommer även finnas månatliga utmaningar och asynkrona lägen, som att köra en bana på bästa tid.

Träningsläget heter Bridgestone Academy och är sponsrat av däcktillverkaren Bridgestone, när vi klickar oss in i menyn så finns det även en del information om deras historia. För övrigt är skolan uppdelad i tre delar. En nybörjar-del för asfalt, en avancerad på asfalt och en för grus. Varje del består av ett antal moment där vi kan få medaljer enligt vår prestation – brons, silver eller guld – och om vi får alla medaljer i en valör i pågående del så får vi bonusar. Det kan vara ett par nya stövlar, eller varför inte en motorcykel? Ett moment går till på följande vis: Först får vi en genomgång av en förinspelad förare som visar hur det ska gå till, därtill har vi en kommentator som beskriver vad som händer. Sedan är det dags att öva på samma moment och till slut ska vi utmana tider.

Ett typiskt moment som vi kan kämpa med är att hitta när vi ska svänga eller hur vi kan justera farten i kurvan med bakbromsen. Vissa moment ställer in motorcykeln på olika sätt så vi kan testa, likväl som att lära oss hur vi ställer om den under loppet. Det finns ett moment som är tvär kurva i regn där vi börjar med ABS på lägsta nivån. Mina barn hatade när jag spelade i detta läge då ett försök ofta är runt 30 sekunder, men det som tar tid var när vi vill ha guldmedaljen och helt plötsligt har 30 sekunder blivit 600 sekunder med samma kurva om och om igen. Detta var tydligen inte är lika underhållande att titta på som att spela.

Något som jag uppskattar är karriär-läget, eller Ride Fest som de kallar det. Där blir vi tvingade att köra med olika typer av motorcyklar i olika grenar och typer av banor. Karriären är uppdelad i grupper med exempelvis retro-roadracing max 500cc eller supermotard, däri finns tävlingar på olika banor, tidsförsök eller små turneringar. Några tävlingar kan också vara låst till en specifik motorcykel som du får låna. Det kommer även tävlingar där du saknar motorcykel och får köpa en passande efter tävlingens krav – eller hyra en lämplig. Dock rullar pengarna in ganska snabbt, så det brukar bli köp för min del. Vid första anblick ser kanske karriärläget inte så stort ut på kartan, men om vi zoomar ut så ser vi alla grupper, och vi inser att kommande veckor blir räddade.

Något som är infört och fått ganska mycket fokus är grus – grusvägar och grus på arenor där vi kör supermotard-hojar, scootrar och offroad-hojar. Ett trevligt inslag som ger lite variation. Det finns även lägen för enskilda tävlingar där vi kan välja format och typer av motorcyklar. Likväl som en editor för att designa våra motorcyklar. Denna är inte lättanvänd, men kommer alltid finnas för de som vill bli duktiga och då kan du ladda ned deras designer istället. (Du kan också välja att ladda ned min Honda 450 som finns tillgänglig).

Kontroll

Kontrollen är tämligen standard. Gasar med höger trigger, bromsar med vänster och svänger med vänster spak – där har vi det väldigt grovt. Sedan kan vi på Xbox använda A för att aktivera bakbromsen och styrkorset för att hantera elektroniska hjälpmedel. Kontrollen känns pricksäker oavsett om vi ställt in hanteringen av motorcykeln på PRO eller Arcade, jag kände dock personligen inte mycket skillnad. För att öka tillgänglighet har de även lagt till möjligheten att spela med en hand.

Blir du sugen?

Prestation, ljud och detaljer

Det finns vanligt problem med racing-spel: Motorljuden. I vissa spel hörs det tydligt vilka märken som betalat för att få representeras bättre. Är det så även i Ride 6? Tyvärr, ja. Variationen mellan motorcyklarna är stor. Vissa har ett realistiskt ljud och vissa låter mer som en statisk ton som någon helt enkelt vrider på ett vred så att den blir enbart ljusare.

Banorna vi kör på är en mix av påhittade med inslag av några riktiga. Även om själva banorna och motorcyklarna är detaljerade och snygga så är allt runt banorna tämligen platt och identitetslöst. Dock är detta något bra i min värld, utanför banan behöver det inte vara saker som tar onödiga mängder systemresurser. Så i det stora hela så är grafiken tämligen tilltalande.

Ride 6 är byggt i Unreal Engine 5, en modern och kraftfull spelmotor. Trots det känns det inte som att Milestone pressar den till max. Spelet är utan tvekan snyggt, men det finns inget som direkt får en att stanna upp och tänka ”kolla på mig!”. Om det beror på konsolernas begränsningar låter jag vara osagt, men det väcker onekligen en nyfikenhet kring hur spelet skulle kunna se ut på en riktigt kraftfull PC.

Sammanfattning

Äntligen känner jag mig välkommen! Inte bara på virtuella grusbanor med hopp för tvåhjulingar, utan dessutom på asfalt och grus för motorcyklar med släta däck. Med Ride 6 har Milestone enligt mig lyckats skapa en avslappnad spelglädje på två hjul som är lättillgänglig för gemene person med lite erfarenheter från racing-spel som inte är av arkadklass. Det känns dessutom välpolerat, vilket inte är en självklarhet i dagens spelindustri. Det har gett mig många timmar och det kommer bli en del till. Så fort jag sparat recensionen!