Monster Jam Showdown

Vad får vi om vi blandar 1500 hästkrafter, 5400 kilo stål och stora mängder metanol? Självklart får vi en Monster Truck. Stora däck, fräcka karosser och 4-hjulsstyrning. Vem älskar inte krabbgång?

Inledning

Jag kommer ihåg som liten när jag fick spelet Bigfoot till Nintendo entertainment system. Bigfoot var dåtidens mest kända Monster Truck. Jag spelade mängder, gnuggade sönder mina fingrar tills jag inte kunde hålla i en penna när jag var i skolan. Spelet gick huvudsakligen ut på att trycka a->b->a så snabbt som möjligt. Med åren försvann Bigfoot i periferin och Grave Digger blev det som de flesta associerar med monster trucks. Det gick också från att vara små uppvisningar där några bilar kördes över till event som tar plats på de största arenorna. Nu har Milestone släppt Monster Jam Showdown…

Spelande

Vi kommer här att välja våra egna favoriter och framföra dessa i ett gäng av moment och miljöer. Truckarna och deras lackeringar är låsta från början och vi låser upp fler och fler utmed spelets gång. Både truckar likväl som deras lackeringar. 40 truckar och 140 olika lackeringar kommer med vid lansering och sedan utökas detta via dlc. Skillnaden mellan truckarna förutom designen är att de har några speciell trick.Spelet är tämligen grundläggande för den här typen av spel. Ett gäng av standard-moment. Race, vallning, parallell-race och freestyle. Online så finns det ytterligare två lägen, skattjakt och survivor. (sedan några varianter på dessa) Vad jag vet så körs det normalt inte långa race ute i naturen med monster trucks men det är vad vi möter i racen. Såklart är ju detta ett naturligt tillskott för att utöka spelet. Banorna är få men innehåller oftast flera variationer på vägar vi kan välja för att nå mållinjen. Vi kör normalt mot 8 andra truckar och knuffar oss fram. Truck mot truck och truck mot omgivningen.

Ett lite tråkigt inslag vad jag kan tycka är att det inte tas någon hänsyn till vilken truck vi spelar för stunden utan samma truck kan dyka upp i raceet. Freestyle är som det låter, stor arena och vi ska utföra hutlöst farliga trick för att få poäng. Många av dom ser vi på riktigt som bakåtvolter och köra på bakhjulen. Något som skiljer sig lite är att vi har full kontroll på trucken i luften som om vi flyger ett flygplan. Vallning hanterar om att köra förbi alla motståndare inom en viss tidsram på en bana. Så i princip ett race fast med tid istället för varv.

Spelet utspelar sig i 3 områden. Death Valley där vi kör i ökningen, Colorado där det är skog och i Alaskas snö och is. Dessa har sina egna banor och arenor där olika tävlingar utspelar sig. Så variation kan lätt kännas tämligen begränsad och detta är något som känns när vi spelar i kampanjen. Repetitivt och bara genom att ändra svårighetsgraden får vi svårare motstånd. Eller så blev jag bättre i samband med spelandet och jag fortsatte vinna med god marginal.

I multiplayer så spelar vi samma lägen samt de två unika lägen som jag skrev om ovan. Vi har även möjlighet att köra splitscreen med en kompis i soffan. vertikal splitscreen i ett racing-spel… I ett spel som går ut på att svänga till höger och vänster har vi en vy som baserar sig på upp och ned. Kan tyckas vara ologisk i race men i freestyle kommer det till sin rätta då mycket tid tillbringas i luften i alla möjliga olika positioner.

Grafik/Ljud/Kontroll

Jag har alltid försvarat Nintendo Switchen, det finns de som kan pressa ut riktigt bra grafik ur denna konsol som idag nästan får klassas som retro även den är nuvarande modell från Nintendo. Ett spel som inte lyckats med detta utan får maskinen att kännas riktigt gammal är detta. Det är pixligt från och till och laggar till med jämna mellanrum. Detta sker huvudsakligen i race-läget. Det går dock inte att komma ifrån känslan av mobil-spel.

Vad ska man säga, skränig musik som ska ge den där coola här händer mycket-känslan. Oneliners som får mig att tänka på spel från den gamla eran då det var 3-4 stycken på repeat.

Nackdelen med Switchen är att alla bilspel har en tendens att kännas som något för mobiler om det inte är Nintendos egna. Det finns bara knappar så alltså har vi bara 2 lägen på gasen. Av och på. Force feedbacken snurrar med sitt gälla läte men bidrar inte riktigt till någonting annat än att låta och kittla lite i händerna. Dock ligger en hel del av problemet hos Switch handkontroll och bör inte åläggas utvecklarna helt.

Sammanfattning

Milestone, ni släppar många i mitt liv viktiga spel men… hur tänkte ni här? Nintendo Switch har ett rykte som många hånar dem för att spelen som släpps är dåliga mobil-portningar och här spär ni på detta. Utan känsla glider bilarna runt med bristande återkoppling i handkontrollen och hackande grafik. Så min slutsats är köp inte detta till Nintendo Switch och i och med detta uppmuntra denna typen av beteende. Med bättre kontroller och grafik som flyter bättre hade det säkerligen kunnat vara en trevlig upplevelse på en konsol som de tycker är värd deras tid. I dagsläget så var det inget som lockade mig att starta det igen på min Switch, det kommer dock kanske startas av min 7-åriga son..