Monster Harvest

Jag måste tyvärr börja denna recension med en varning! Monster Harvest, som det är just nu, har extremt många buggar, en del som sakta ner, eller rent av stoppar, din framfart i spelet. Om jag skulle ta upp alla buggar i huvudtexten skulle den bli alldeles för lång. Jag kan inte rekommendera att du köper detta spel i sitt nuvarande tillstånd. När detta inte längre är fallet kommer jag ta bort denna varning.

Du kan säkert denna historia utantill vid det här laget. Trött på ditt traditionella kontorsjobb flyttar du ut till landet där din farfar/farbror/släkting ger dig sin slitna bondgård utanför en pittoresk liten by med ett gulligt namn. På denna bondgård lever du ut din ”livet-på-landet” dröm och odlar grönsaker, föder upp djur, uppgraderar ditt hus och dina verktyg, blir kär i en annan bybo och kanske slåss mot ett monster eller två i den läskiga grottan. Det Monster Harvest försöker göra är att svara på frågeställningen hur ett chill, farming simulator, cottage-core, spel skulle bli om man la till ett stänk Pokémon.

Man kan inte heller göra denna typ av spel utan att direkt, eller indirekt, jämföras med Stardew Valley.

Konceptet är jättebra, inte bara odlar du grönsaker, utan även små monster. Dessa monster är vad du kommer slåss med i grottan i ett ytterst simpelt stridssystem, men vi tar det från början.

Din bondgård är full av skräp, stenar på fel platser och alldeles för många träd. Det är bara att kavla upp ärmarna och hugga i. Efter detta kan du början plantera dina frön. Det finns fyra olika grödor per årstid som alla tar lite olika tid att växa klart, detta går att skynda på med grön slime, en av tre slimesorter som på olika vis förändrar dina grödor. Röd slime gör plantan till ett planimal, ovan nämnda små monster som du slåss med, och blå slime förvandlar plantan till en mer foglig och lugn planimal variant som är detta spels variant på boskap.

Kombinera detta med allt det mysiga som står i första stycket och du har något som låter ytterst intressant och unikt. Men ack, så fel man kan ha.

Det första hindret är din energi. Denna lilla mätare avgör hur mycket du kan göra om dagarna och tar slut snuskigt fort. Det största problemet är dock att alla typer av handlingar tar en nästan lika stor mängd energi. Du måste helt enkelt välja mellan att hugga ner träd, plocka bort stenar eller vattna dina grödor. Självklart väljer du det sista då plantorna dör om de inte vattnas en gång varje dag, men i längden hamnar man i en sorts konstig spiral där spelaren blir bestraffad av att expandera och plantera fler växter. Detta är samtidigt din bästa inkomstkälla, så flera dagar spenderas med att bara köpa nya fröer, plantera dem och vattna. Har du tur så regnar det, men oftast inte. Detta är inte en rolig gameplayloop på något vis. Jag känner mig extremt begränsad, och varje dag måste kalkyleras så att man inte gör ett enda yxhugg för mycket.

Ett avbrott i den monotona vardagen är alla de festivaler och andra naturliga fenomen som finns markerade i din kalender. Tyvärr funkar inte en stor del av dem, då jag vid flera tillfällen inte fått igång den ”trigger” som behövs för att eventet ska starta. Jag har heller ingen aning om vad för trigger det skulle kunna vara, kanske om någon, säg en NPC från byn, hade berättat om eventet och hypat upp det hade detta inte varit ett problem. Men tyvärr är även byborna underutvecklade.

Jag kommer fortfarande ihåg olika stunder i Stardew Valley när människor bara kom och pratade, vilka som gillade vad och några roliga events som skedde vid olika nivåer på ”förhållandemätaren”. Vad vet jag om invånarna i Monster Harvest? Inte mycket. Det finns en karl med mask som inte kan prata, men han är väldigt snäll. Vi har också min tokiga farbror som gav mig gården, men utöver dessa två står de andra inte ut så mycket alls. Det största problemet är hur ointresserade alla verkar vara av mig. Ingen kommer och pratar lite spontant (om det inte är för att stelt förklara spelmekaniska moment), jag blir inte bjuden till olika högtider och det finns extremt få saker som händer i allmänhet. Det första året på min bondgård borde det åtminstone hända något var tredje dag för att jag ska hålla uppe intresset, speciellt med den dötrista energibegränsningen, men icke. Det kommer inte någon katt/hund som behöver adopteras, inga roliga brev i brevlådan om någons födelsedag och inga välkomstpresenter/presentationer.

Det som möjligtvis hade kunnat rädda spelet hade varit ett djupt och bra stridssystem med dina planimals. Att bygga upp ett lag med attacker och förmågor som kompletterar varandra och se de små live utveckla sin fulla potential hade varit helt fantastiskt, men det är långt ifrån vad vi får.

Varje planimal har tre attacker som den låser upp allt eftersom den går upp i nivå. Det finns gift, attacker som minskar din motståndares skada och läkekrafter för att nämna några. Det finns också muterade fröblandningar som ger upphov till blandningar av attacker från olika växter. Det är kul de första tre timmarna, sen har du upptäckt allt. Varje strid utspelar sig nästan likadant. Du gör något som minskar motståndarens skada, anfaller lite, helar dig, minska skadan, anfall och striden är över. Det finns EN strategi som är effektivast mot allt, vilket känns riktigt tråkigt.

Innan striderna börjar så sätter du dina planimals i en kö, efter att den första dör, kommer den andra och så vidare. De kan inte hjälpas åt vare sig under eller efter striderna, och allt känna riktigt tråkigt och ogenomtänkt. När en av dina monster dör så får du hjärtan, dessa kan du öka din jordkvalité med hemma på gården, vilket gör att dina planimals börjar på en högre nivå när de (föds?) växt färdigt. Detta gör så att du i början faktiskt tjänar mer på att skicka dina små, söta liv till döden för att ge framtida generationer en bättre chans.

Visuellt så är spelet riktigt starkt, pixlarna är färgglada och passar riktigt bra ihop. Dina planimals är allt från potatisar till självförklarande och skräckinjagande eyeboy. De är fantastiska och jag tycker att det är så synd att det inte är någon idé att fästa sig vid de små krabaterna. Musiken är också trevlig. Invånarna i byn må inte vara så trevliga, men de ser i alla fall bra ut och ingen är den andra lik.

Allt som allt har Monster Harvest missat måltavlan. Istället för att göra en grej bra görs allt rätt så dåligt, och då är det sämsta hur proppfullt spelet är med buggar. Det känns som jag sitter och spelar ett Early Access spel utan förvarning. Det finns ett gyllene koncept, men otroligt mycket att fixa. Jag hoppas på framtida uppdateringar eller ett fantastiskt Monster Harvest 2.

Ah! En mumie!