Den där Mario ändå, vilken en! Om det inte är Bowser som kidnappar prinsessor, är det hans barn som är en vagel i hans pixelerade öga. Denna gång måste han ’teama’ upp med både rabbids och Bowser själv, mot en större fara som hotar kosmos! Det är inte en fråga om spelet om Marios äventyr är bra… bara hur bra det är!
Galaxen står i svängning efter det att den kommit under hot från den mystiska varelsen Cursa. Detta tentakelmonster vill svänga Rabbids till sin mörka sida, och samtidigt utplåna allt det som Mario och hans vänner står för. Detta är upptakten till ett äventyr som lyckas toppa originalspelet med råge, och dessutom bjuda på än mer taktik, galenskap och variation än vad jag initialt trodde.
Vad Mario + Rabbids: Sparks of Hope förenklat är, är ett taktiskt strategi- och pusselspel, som likt X-COM-serien bjuder in dig i strider – där du på förhand väljer vilka hjältar som ska ingå. Varje karaktär har ett visst antal ”moves” att göra, och när dessa (oftast två) är gjorda går det vidare till nästa hjälte. Sedan går det runt så tills det att alla hjältar fått avreagera sig på sin omgivning (läs. Skjutit snoret ur oknytt), varpå fienderna får en omgång att agera. Det är inte ett helt turordningsbaserat spel, i alla fall efter gängse modell, utan du har lite mer svängrum. Något som dessutom märks i de ’overworlds’ man besöker, i vilka du i realtid kan utforska, hitta hemligheter och samtala med mängder av galna Rabbids, som behöver hjälp eller bara vill berätta om sin vardag. Upplägget känns igen från föregångaren, men här har allt tagits vidare till nästa nivå – med mer dynamiska och varierade strider, roliga sidouppdrag eller samlarobjekt som ger mer info om världen och var den där usla Cursa kan tänkas komma ifrån. Det är till den grad att jag känner att det skiljer sig markant från originalet, trots (paradoxalt nog) är oerhört snarlikt. Ta bara det faktum att du nu har så kallade Sparks – en ohelig mix mellan Lumas och Rabbids – med vilka du kan utrusta dina hjältar och därigenom få specialattacker/förmågor. Dessa kan ökas upp till max nivå fem, och innebär större skada, omfång eller liknande… om du väljer att använda de under strid.
För som sagt, väljer du hjältar inför varje strid, och du kan även välja vilka Sparks som hjältarna ska använda. Kanske du inför en strid hellre vill utrusta Mario med exempelvis mer elektriskt baserade Sparks, eller bara helande Sparks… ja men gör det. Eller något helt annat… valet är ditt.
Vad som också utvecklats är den redan nämnda berättelsen, vilket om än barnslig, ändå tilltalar mig i sin enkelhet. Det är lite av ett mysterium i vem eller vad Cursa är, och de ledtrådar som ges genom spelet skapar ett skönt driv framåt. Likaså adderar spelets stridsmekanik och utforskaranda till att skapa ytterligare incitament till att röra sig vidare i de härliga omgivningar som kan ses. Och du vill titta dig omkring, för där originalet (ursäkta tjatet) var spartanskt men färggrant, är snarare denna uppföljare sprudlande av detaljer och hemligheter att hitta i minsta lilla vrå. Att du får tillgång till specialvapen baserade på din progression, med vilka du kan öppna upp banorna ännu mer gynnar omspelningsvärdet och det redan nämnda framåtdrivet.
Skulle vi istället titta på saker som jag kan frammana lite kritik kring, är det motsägelsefullt dess gameplay – som må vara underhållande – innebär ibland väldigt långa spelsessioner… bara för en bana. Skulle det därför vara som så att du inte riktigt gillar denna typ av lättsam strategi, ja då kan det mot slutet av spelet bli betydligt mer strävt att köra i allt för långa stunder. Jag lyckades klämma mig igenom spelet i runda slängar 20-25 timmar, men då fanns det en del hemligheter kvar att hitta och saker att läsa med all säkerhet, och trots sin gosiga upplevelse, känner jag att de nog kunnat skära ner det med ett par timmar åtminstone.
Uppgradera dina små Sparks!
Spelets svårighetsgrad behövs nämnas också. Inte nog med att du kan justera den utifrån dina behov, så finns även tre fördefinierade sådana; ’Relaxing’, ’Average’ och ’High’. Och trots att jag spelade på den lägsta från och till (man kan ändra när man vill under spelets gång) – var det mot slutet ändå roligt utmanande. Visst var det surt att förlora sin sista hjälte ibland och behöva spela om en rejäl bit av nivån, men när man särskådade banan på förhand och valde rätt karaktärer… ja då blev det alltid mycket lättare. Vilket tyder på en balans i spelet, och något som borde göra det tillgänglig för vem som helst… så länge man vågar testa sig fram lite!
Men där tar kritiken slut, då spelets omedelbara natur, mångfacetterade spelupplägg (ja herregud du kan även uppgradera din hjältar till och med) och härliga estetik kommer få de flesta att känna att detta är något värt att testa. Bara det faktum att den mängd Sparks främjar dig att testa olika kombinationer hos varje hjälte (då de i sig har specialattacker från start) gör att det hela tiden finns något nytt sätt att spela – allt i kontexten av en värld som sprudlar med upptäckarglädje. Ja, jösses, den där Mario ändå. Han är en kvalitetsstämpel av rang, och är ohotad kung borta hos Nintendo… och i detta fall Ubisoft. Ja, och kaninerna… ja de är faktiskt helt okej de också!
Mario + Rabbids: Sparks of Hope. Lägsta pris 449 kronor enligt Prisjakt.nu 2022-10-20.
Recensionsex tillhandahållet av Ubisoft.
i samarbete med PriceRunner
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.
