Creature in the Well

Den ensamma roboten vaknar upp, och beger sig över det torra landskapet mot den grotta som innehåller både äventyr, märkliga kreatur och….flipper?! Ja, denna eskapad är redo för utforskning, och du ska svinga ditt svärd i takt med bollarna du så modigt slåss mot! Detta är Creature in the Well!

Utvecklarna har beskrivit spelet som en ”Pinbrawler”, vilket faktiskt stämmer, där flipper möter action. Men jag skulle säga att den smått överanvända genren ”rogue-like” även kan hittas här. Men annars är det mycket riktigt en värld att upptäcka, där varje bana ger dig flipper-lika moment, där du helt enkelt ska träffa olika ”bumpers” till den grad de försvinner och du erhåller poäng. Poäng som du sedan använder för låsa upp dörrar och ger dig möjlighet att leta dig allt längre in i bergets hemliga rum. På detta sätt är spelet ganska likt en dungeon-crawler, med sina uppgraderbara vapen, hemliga områden att upptäcka och möjlighet att utrusta dig med olika kläder som ger olika fördelar. Men trots sitt mer unika spelupplägg, så är det alltså mycket som är sig likt sett till sin genre.

Men vad handlar det då om?

Den sista roboten – BOT-C tar an uppgiften med att leta sig in i berget, där han vill få igång elen. Ja, så enkelt är själva starten i alla fall, även om det självklart (rent storymässigt) breder ut sig mer lite senare. Nåväl, vad gäller spelmekaniken, så är det svärdsfajtande tillsammans med bollar (som skjuts iväg i världens hastighet) som är spelets mer unika aspekt. Man svingar helt enkelt sitt svärd över ett par bollar, vilket gör att de laddas upp och sedan med ett knapptryck skjuts iväg mot ditt mål. Allt för att aktivera olika typer av maskiner, bumprar och dessutom för att sno skott från elaka kanoner. Du möter även på olika karaktärer och varelser som ger mer info om bergets hemligheter och ibland också lite skönt motstånd.

Som tidsfördriv så kommer Creature in the Well ganska långt – dess återhållsamma utformning, väldigt estetiska utseende och småplingande bakgrundsmusik gör det relativt unikt, och får mig att tänka lite på Journey – om så bara lite grann. På det hela taget är det en unik upplevelse, som tyvärr tappar ju längre du kommer, inte nödvändigtvis på grund av någon dålig berättelse, utan mest för att konceptet helt enkelt inte håller. Efter ett tag så blir det repetitivt, och du finner dig själv springa igenom banorna med minsta mängd poäng, mest för att komma igenom äventyret. Karaktären du spelar som (BOT-C) blir aldrig intressant eller på något sätt relaterbar, och bergets variation tappar ju mer du spelar. För trots att det är upp till åtta områden, så är det i grund och botten den flipper-lika spelmekaniken som i grund och botten (även om pusselmomenten ökar ju längre du spelar – och även svårighetsgraden) blir tradigt. Spelets sköna utseende må vara fint, men utöver spelmekaniken med flippermomentet, så finns inte direkt så mycket mer.