Avowed

Har du någonsin spelat ett RPG (Role-Playing Game)? Då har du kanske råkat testa ett spel av Obsidian Entertainment. Nu är Obsidian tillbaka med Avowed, ett förstapersons-RPG där dina dialogval formar din resa genom fantasyvärlden Eora. Med andra ord – förbered dig på att noggrant överväga varje svar… innan du ändå väljer det dryga alternativet bara för att se vad som händer.

RPG-spel är inget nytt för Obsidian då de har skapat spel som Fallout: New Vegas, Neverwinter Nights 2 och Pillars of Eternity (PoE). En intressant sak med Avowed är att det utspelar sig i samma värld som PoE, men att det är ett helt fristående spel med sin egna historia. Med andra ord du behöver inte ha spelat PoE för att kunna ta dig an spelets karaktärer, värld eller dess historia.

Vår resa i Eoras värld börjar i The Living Land – en ö känd för sitt farliga landskap. Här kan vad som helst – eller ingenting – hända, om du inte är på din vakt. The Living Land är en tillflyktsort, ja eller var de för dem som hade hamnat i problem med lagen eller var nöd att fly från något som skulle kunna få dem att sluta existera. Men den friden är över. Kungariket Aedyr har fått upp ögonen för ön och försöker nu sakta men säkert kuva dess invånare.

Problemet för dig, min kära spelare, är att du tillhör Kungariket Aedyr. Du är Kejsarens speciella sändebud som har skickats till The Living Land för att se om du med din gudomliga koppling kan upptäcka och eliminera den infektion som kallas ’Dreamscourge’ som härjar och tar död på ön, dess invånare och natur.

Välkommen till Avowed!

Till att börja med får vi skapa karaktären vi kommer att spela som. Karaktärsskaparen är bra och ger dig goda möjligheter med att antingen välja en färdiggjord karaktär eller skapa din egna. Du kommer även få välja till attributer, exempelvis vad karaktärens bakgrund är. Valet av bakgrund styr exempelvis hur dina ’stats’ ser ut och vilka dialogval som kan komma under spelets gång. Att det har påverkan märktes av under dialogerna då det finns val som är gråtonade och ej går att välja. Det är alltid uppskattat och ger omspelningsvärde för att kunna se vilka andra dialogval du kan få.

Men utöver att skapa din karaktärs utseende och bakgrund måste du nu välja ditt ’Godlike’ ansiktsdrag. Du är nämligen en så kallad ’Godlike’; en person som har rörts av en gud och bär denne guds ”markering”. Vissa ser det som att du står över vanliga människor, medan andra ser det som en förbannelse. Vad som är illa nog för dig är att du inte vet vilken gud som har berört dig och i vems avbild du är skapt. I mitt fall har karaktären markeringar under ögonen och rötter som sticker upp från huvudet, jag gillar det i alla fall.

Efter dessa val och du är nöjd med hur du ser ut hoppar vi raskt in i vår historia. Som jag skrev innan är du Kejsarens sändebud som skall försöka ta reda på och utrota en sjukdom som sprider sig över The Living Land som en löpeld. Som om ditt uppdrag inte vore svårt nog, blir ditt skepp beskjutet på vägen till ön och du blir förlist på en mindre ö innan The Living Land.

Ön vi kapsejsat på är spelets tutorial (handledning); här får vi lära oss om hur vi rör oss runt, använder våra vapen och hur spelet kommer att gå till under de närmsta (beroende på spelstilen) tio-talet timmarna.

Vad som kommer vara viktigt och inget nytt är att plocka på dig allt som du kan hitta, vapen, växter, mat eller kristaller. Allt kan användas om det är för att laga till maträtter, att försvara dig eller bara säljas av och få pengar till annat. Alla vapen du hittar kan användas och är ej låsta bakom någon klass eller att du måste ha en viss mängd styrka för att kunna lyfta det. Du får fritt val att välja hur du vill spela. Vill du spela som en magiker med trollstav och sköld? Kör på! Föredrar du en tungt bepansrad krigare med en gigantisk tvåhands-hammare? Det funkar också. Du kan ha två uppsättningar av vapen som du kan hoppa mellan på bara ett knapptryck. Jag hade sköld och en enhandshammare i ena uppsättningen och en dolk tillsammans med en magisk bok som mitt andra val. Striderna är tillfredsställande när jag köttar på med hammaren ena stunden, för att sedan dra fram min magiska bok och bränna sönder ett par skelett. Att ha min magiska bok över olika element hjälper mig även i min resa framåt, då det kan komma pussel som kräver att jag kan använda elektriska trollformler eller kunna skjuta ut eld som en eldkastare för att bränna undan växtligheten som stoppar mig i min framfart över landet.

Trots att det finns ett stort utbud av olika typer av vapen slutar det med att du bara kommer att dunka fienderna i huvudet med ditt vapen tills de trillar omkull eller upplöses. Jag blev därmed lite trött i pekfingret, som arbetat hårt under min resa genom spelet.

För att använda specialattacker öppnar du ett snabbvalshjul med en av axelknapparna på handkontrollen. Här kan du välja specialattacker från dina följeslagare, dig själv eller vid behov äta maträtter för att ge dig den där extra hjälpen för att klara dig igenom en tuff och lång strid. Det är smidigt att klicka upp och välja i godan ro då striderna pausas medan du gör ditt val vad du behöver, extra attack, mat eller ge order om en specialattack på fienderna.

Men du kommer ej att ta dig an äventyret och uppgiften att förinta ’Dreamscourge’ från ön ensam. Till din hjälp kommer du att stöta på ett par personer på under din resa som kommer slå följe med dig av olika anledningar, men huvudsakligen för att de ej vill se deras hemland förintas av ’Dreamscourge’.

Kai kommer vara din trogna följeslagare.

Den kompanjon som jag tänker nämna här, som också är din första följeslagare, heter Kai – en blå och grönhudad person som har mer liknelser med ödlor, fast med mänskliga drag. Han är en av de första vi stöter på efter att vi tagit oss till kajen där vårt skepp egentligen skulle ha anlänt. Han är en legosoldat som tar jobb där han kan och säger aldrig nej till en strid eller två. Kais ras är kända för att vara legosoldater eller personliga livvakter; väldigt stora och starka är ett sätt att beskriva dem.

Men låt inte min beskrivning av honom förleda er att tro att han är stoisk, tyst och slåss bara, nej för Kai och de andra följeslagarna vi kommer få på vår resa bär alla på något som du får chansen att luska ut vad det är. Kai bär exempelvis på en hemlighet om hans förflutna, saker som han skäms över och inte kunnat gjort något åt, ja tills jag kom in och följde upp det på hans sidouppdrag.

Men du frågar varför ska jag bry mig om vad ’Dreamscourge’ är för något, hur illa kan det vara? Det är en till synes svampinfektion som gör invånare, djur och växter tokiga och får dem att attackera allt de ser. Växterna kanske inte attackerar så mycket, utan snarare börjar de växa över byggnader och städerna vilket gör det svårare att leva. Men, som du kommer märka under resans gång, är att allt är inte så enkelt som det verkar. Om det bara vore en udda och okänd svampinfektion borde någon väl hittat ett botemedel mot det?

Det finns en till sak som jag inte gått in på mer detaljerat, jag har nämnt att du är en ’Godlike’ men att du ej vet vilken gud som valt just dig. Som om det inte vore illa börjar du att höra röster, en viskande röst som försöker nå dig. Vem är denna entitet som plötsligt börjar att prata i ditt huvud, har den någon vetskap om vilken gud som har berört dig och har den lösningen på ’Dreamscourge’? Dessa är några av dem frågor som vi kommer få ta oss an under vår genomspelning av Avowed.

The Living Land består av flera stora regioner med mindre områden som städer, gruvor och grottor att utforska. Medan du tar dig fram till fots genom landskapen kommer du att hitta utspridda lägerplatser eller monument som används för att snabbresa över större områden.

Lägerplatser är en stor del av spelet, då de dels är där du kan ha dialoger med dina kompanjoner. Det kommer nya dialoger efter större händelser i spelet, och se därmed till att stanna till vid en lägerplats för att se om det finns något nytt att lyssna på. Det är även här som din relation till dina kompanjoner formas, vid samtal får du ett antal valbara svar och de kan vara allt från instämmande till att du rakt av förolämpar dem.

Men här i lägret finns även möjlighet att laga till maträtter, med alla de ingredienser som du har plockat på dig under resans gång. Dessa kan ge en enkel påfyllning av liv och magi, men de kan även ge dig en buff av t.ex. 10% starkare attacker, +1 i försvar eller att du rör dig snabbare. Se till att pröva dig på att leka runt vid lägerelden och var inte rädd att slänga i en chili om det behövs. Jag använde mig ej av detta fören i slutet av spelet, mest för att jag hade glömt bort att du kunde laga mat i lägret.

I lägren kommer du även att kunna uppgradera dina vapen, rustning eller magiska böcker. Det kommer kräva mycket resurser för att kunna uppgradera något till dess bästa form, men det är verkligen värt det och kommer underlätta rejält. Du vet när det dags att se över vapen och rustning när dina kompanjoner i strid säger att du bör nog skaffa nytt vapen, med hänvisning till att det knappt gör någon skada. Om du har varit i ett område och det gått segt att ta sig an fienderna,  kommer du att märka en skillnad efter att du uppgraderat ett vapen två-tre gånger. Bättre är dock att hitta ett vapen som är avsevärt mycket bättre än vad du har uppgraderat sedan starten av spelet. Om du byter vapen till något nytt kan du bara bryta ner ditt gamla vapen och få tillbaka råvaror för att använda till att uppgradera ditt nya vapen.

Uppgradera dina vapen eller din rustning för att ta eller dela ut mer stryk!

En lägerplats är guld värd om du vill uppgradera, samtala med dina medföljare eller laga mat, helt klart värt att leka runt och se vad du kan göra där för att underlätta din reda genom The Living Land.

Sedan har vi såklart uppgraderingar av din karaktär. Du får erfarenhetspoäng av att ta död på fiender och när du går upp en nivå får du en sådan och ett val av olika saker att lägga den på. Här precis som vapen och rustning – kan du lägga dina poäng fritt på de olika klasserna; ’Fighter’, ’Ranger’ och ’Wizard’. Det finns inget som stoppar dig att lägga alla dina poäng i Ranger, eller bara Wizard – valet är ditt. Dessa klasser låser upp en ny nivå av uppgraderingar. Du kommer även att kunna låsa upp Godlike förmågor, men dessa går ej att uppgradera.

Det går dessutom att kunna uppgradera dina kompanjoner och deras stridsförmågor. Kai kan till exempel göra ett stort hopp och landa på fienderna och bedöva dem, du kan uppgradera den förmågan igen och göra att Kai får tillbaka liv baserat på hur många fiender han träffade med hoppet. Även om det ej är de största uppgraderingarna som finns uppskattar jag dem, speciellt då du väljer vilka specialattacker dina kompanjoner skall utföra. Så du har lite val när det kommer till dina kompanjoner, men utöver detta attackerar de dem som är närmast och försöker försvara dig.

Om det finns något som jag älskar i spel är det att hitta böcker, lappar eller något som låter mig få läsa och ta del av den världen jag befinner mig i. Här finns det böcker med massa historia och kunskap om världen, personer och vad som har hänt. Detta är inget nytt och har funnits länge, men alltid ett uppskattat inslag att ge dem som t.ex. mig som vill götta in mig i världen, dess historia och leva in mig till 110% i världen.

’Dreamscourge’ infekterad enorm björn, tack för att Kai är där och hjälper oss under striden.

Kistor i spel är något som du kommer finna, i detta spelet i överflöd. Jag har nog aldrig öppnat så många kistor som jag har öppnat i Avowed. Det känns som jag inte gått en meter utan att hitta en nya kista gömd bakom en knut, i en grotta eller bakom en lönndörr. Jag klagar inte då det kostar att uppgradera dina vapen, men ibland kändes det som det borde hetat ”Avowed – kistornas spel”. Med det sagt har jag överlevt tack var att jag hittat livpåfyllningsflaskor eller mat som jag har kunnat glufsa i mig och vunnit en strid.

Om du tycker att spelet ser intressant ut men hatar att spela spel i förstapersonsläge, du kan byta till tredjepersonsläge. Du har valet att byta mellan första- och tredjepersons-läge i inställningarna. Jag har kört i båda lägena och jag måste säga att jag personligen gillar tredjepersons-läget bättre, men att båda två fungerar väl och du kan välja vad du gillar bäst. Bra val av Obsidian att ge valet för att fler kan ta sig an spelet. Och om du lätt blir illamående av att huvudkaraktärens huvud guppar på ordentligt i spelet, ja då kan du stänga av det helt och hållet i inställningarna, inget mer illamående här tack!

Striderna blir därefter också baserat på vilket läge du har valt, om du använder distansvapen så skulle jag väl rekommendera förstapersonsläget. Men om du vill ha mer överblick på striderna och vart alla fiender är så är det tredjepersonsläget som gäller.

Tittar vi bildligt talat på spelet i sig så måste jag säga att det är en fröjd att kliva igenom städer eller vandra genom en dal och beskåda det grafiska. Spelet är väldigt snyggt designat och har en väldigt stor och fin variation på de olika områdena vi kommer ta oss igenom under spelets gång. Flora och fauna må se fint och spännande, men städerna är det inget fel på heller med de olika områdena som kan skilja sig åt i en stadsdel till en annan. Karaktärsmodellerna är det inte heller fel på, även fast det blir mycket återvinning på samma ansikten om och om igen… Det blir lite udda att se samma ansikte på en kvinnlig krigare och två steg bort är det en dvärgkvinna som ser likadan ut, men det är begränsningarna som vi får leva med.

Utöver det visuella måste vi prata om ljudbilden och om vi börjar med musiken är den väldigt fin och inlevelserik, den är passande för det fantasytema som spelet har och även om jag alltid sänker musik till 50% har den legat fint i bakgrunden och lyft det som har hänt om det så är i en dialog eller en hektisk strid. Något som jag måste lyfta högt är röstskådespelarna, och det är väldigt mycket talad dialog här i spelet. Jag har inte haft en enda gång som jag har suttit och tänkt ”den där rösten får mig att tappa alla inlevelse i spelet”. Du får här väldigt bra röstskådespelarinsatser, då i princip alla har röst till sig. Kai som du har med dig mer eller mindre från start har en riktigt bra röst och han som står bakom den har verkligen gett bredden av allt från ödmjukhet till ilska. Även fast majoriteten har noll inlevelse i ansiktsuttrycken, finns det absolut inget dött med levererandet av dialogerna i spelet.

Jag har haft väldigt kul under min tid med spelet, även om det finns anledning att hoppa in igen med flervalsdialoger, och flera olika slut som du kan få kommer jag nog vänta ett tag innan jag hoppar in igen och jag kommer nu berätta varför.

Ett exempel på ljusglitchar i ett stängt rum. Ljusstrålar går genom väggarna.

Avowed, den versionen som jag har haft tillgång till nu inför släppet av spelet som sker ganska snart har inte varit i perfekt skick. Kan vara den versionen som vi fått till oss, men jag ger min bedömning på vad jag har till handa. Under dialoger med karaktärer under den senare delen av spelet har inte varit angenäm. Vad menar jag då med det? Jo, när jag har dialog med säg tre andra karaktärer spelas rösterna upp utan problem, men att deras animationer rör sig i olika hastigheter. Detta kan snabbt ta mig ur dialogen och spelet när detta händer vilket bara blev mer och mer ju längre in i spelet du kom. Jag hoppas att detta är något som Obsidian är medvetna om och kommer ha en dag 1-patch redo att fixa, men jag kan ej svara på det.

Det finns även ljusglitchar där du är inne i säg en stuga och ljus går igenom väggarna och ser bara väldigt skumt ut, det tar inte ur mig ur spelet som dialogerna. Men det är något som också borde patchas bort.

När jag började spelet möts jag av karaktärer med den döda fisksblicken, ögon som bara stirrar rakt fram och blinka en gång i minuten. Detta är inget som är nytt heller, men det tar ifrån lite om du tittar på någon du har dialog med och de bara stirra ut i det blå. Men jag kan säga att det är mer de vanliga NPC:erna som gör detta mer. De ”större” karaktärerna och dina följeslagare försöker i alla fall att vara mer rörligare i ansiktet och se glada ut, arga eller upprörda. Inte alltid att det ser realistiskt ut, men de försöker med de som du kommer titta mest på i spelet.

Överblick på vår karta och de områden vi kan resa till.

Det finns en massa att göra i spelet utöver dess huvudhistoria och kompanjon-sidouppdrag. Det finns skyltar i städerna med uppdrag för den regionen du är i, det finns folk i städerna som vi ha hjälp av dig, om det är att hjälpas dem fly från förföljare, övertala smugglare att ja smuggla. Det finns mer att göra än att bara följa huvudhistorien. Jag tror inte ens att jag har utforskat 25% av de områden och landskap som finns i spelet. Mest för att jag ville ta mig igenom spelets historia och se om jag kunde rädda världen från ’Dreamscourge’ och få reda på vem det är som viskar i mitt huvud. Många långa nätter har gått åt och hjärnan är lite mosig nu när jag skriver detta, men jag är väldigt glad att jag tog mig an spelet då det har varit en riktigt trevlig upplevelse och jag har tyckt om den historien som jag har valt mig fram till, det finns mer här att hämta för mig… Nästa gång kanske jag ska rollspela som en total skitstövel?

Avowed är i sitt nuvarande skick helt körbart, men behöver poleras på för att få bort en del buggar och problem som tar ifrån vad spelet faktiskt är; en härlig upplevelse.