Planet of Lana II

Täckt av högt gräs smyger flickan Lana och hennes trogna, fyrbenta vän Mui försiktigt fram mot en patrullerande robot som letar efter inkräktare. ’Olai Mui!’ viskar hon varpå Mui smyger framåt. Plötsligt reagerar roboten på någonting och vänder sig om, en röd sökstråle från dess arga visir. ’Ima Mui!’ viskar Lana och Mui stannar hastigt upp och står alldeles blixtstilla. Fantastiska miljöer, söta utomjordingar, ett påhittat språk, och en gripande handling. Detta och mycket mer väntar i den spännande uppföljaren till Planet of Lana som kom ut 2023.

Efter att flickan Lana räddat hennes hemplanet från att övertas av en invaderande robot-armé är det nu upp till henne själv och hennes trogna, kattliknande utomjording Mui att fortsätta deras resa tillsammans. Hon vill veta mer om hennes hemplanets mystiska förflutna och varför det ligger så mycket skrotade robotar överallt. Deras sökande tar dem igenom flera fantasieggande och dramatiska platser som skapar en nödvändig nerv i spelupplevelsen. Dessa är bland annat snötäckta vidder, mystiska havsdjup a la Avatar 2: The Way of Water och enorma skogar som hade gjort Chewbacca i Star Wars avundsjuk. Omfamna din trogna kattvän, ta ett djupt andetag och bered dig på ett nytt spännande äventyr.

Detta är handlingen till spelet Planet of Lana II från den svenska spelstudion Wishfully och allting går ut på att spelaren styr flickan Lana medan hon utforskar världen med sin trogna följeslagare. I fantastiskt färgsprakande miljöer undersöker hon omgivningen och ställs hela tiden inför kluriga problem som oftast behöver lösas med Mui.

För den oinvigde betyder det att Lana rör sig i sidled i en vackert realiserad tvådimensionell värld med den vänstra styrspaken och väldigt ofta stöter hon på hinder i form av stängda dörrar eller övertäckta buskage som behöver brännas ner på något sätt. Då kommer kattvarelsen Mui in i bilden och med den högra styrspaken dyker en R1-ikon upp på skärmen som spelaren kan placera på olika ställen i spelvärlden. Efter att destinationen valts springer Mui dit och hjälper Lana att komma vidare till nästa del i spelet. Mui har nämligen en mystisk kraft som kan starta upp eller stänga av elektriska maskiner genom att hålla in trekanten på handkontrollen. Senare i spelet kan Lana kontrollera speciella maskindelar med hjälp av L1-knappen och hon får även möjligheten att kunna använda fordon. Ibland händer det att Lana kan styra vissa varelser i spelvärlden med hjälp av Mui.

Spelet har underbart vackra miljöer.

Spelets presentation är smått fantastisk med en färgsprakande design som påminner om vackra målningar med något grova penseldrag. Allting i spelet har en klart minimalistisk framtoning och informationen i menyerna och spelet är medvetet väldigt sparsmakad. Även det talade språket i spelet är, precis som i ettan, påhittad och ingen textöversättning finns att tillgå i spelet. Detta är ett medvetet val från Wishfully som med detta grepp hoppas att spelaren på eget sätt tolkar de mer fina detaljerna i handlingen och vad karaktärerna säger till varandra. Även filmsekvenserna i spelet, som ser ut på samma sätt som resten av spelet, lyckas verkligen förmedla en känsla av finkänslig dramaturgi som känns genuint och genomarbetat. En oväntat positiv detalj i användargränssnittet är att spelet är översatt till hela tjugofem olika språk.

För vackert är det. Oh, herregud, vad vackert spelet är. Under spelets gång tar Lana och Mui sig igenom miljöer som är helt häpnadsväckande sköna att beskåda och den filmiska dramaturgin som genomsyrar spelet är helt enastående. Under spelets gång känns det ofta som spelaren tittar på en film som är en korsning av det finaste Studio Ghibli har producerat och en påkostad Avatar uppföljare av James Cameron. Karaktärsdesignen är också bra men utformningen på alla människor är minimalistiska och påminner lite om en budgetvariant av karaktärerna i filmen Waterworld med Kevin Costner.

Monstren dyker ofta upp i mörka partier där spelaren ser mest skräckinjagande skuggformer än en genomarbetad detaljrikedom. Däremot är designen på Mui alldeles bedårande och jag blev fullkomligt kär i den svarta och oerhört söta varelsen. Utformningen på de flygande luftskeppen och byggnaderna, framförallt de i havsdjupen, är intressanta att beskåda och deras klumpiga design påminner även de om Kevin Costners episka vattenvärld.

När det kommer till själva spelmekaniken, där Lana modigt slänger sig ut från höga höjder och precis lyckas att gripa tag i en utstickande bergskant med fingertopparna, påminner väldigt mycket om klassiska spel såsom Another World och Flashback – även det mörka fantasy-spelet Heart of Darkness gör sig klart påmind här. När det kommer till mer moderna spelproduktioner känns inte spelmekaniken långt borta från klassiker som till exempel Inside och Limbo. För alla som är vänner av tvådimensionella världar där dramatik och mystik regerar finns det mycket att tycka om i spelet.

Under spelets gång löser Lana och Mui massvis av kluriga pussel som genomsyrar spelvärlden och här dyker genast mörka orosmoln upp på horisonten. Många av pusslen är svåra och ganska långsökta, och på grund av det informationsfattiga användargränssnittet plus avsaknaden av ledtrådar är det tyvärr väldigt vanligt att spelaren fastnar i spelet. Senare i spelet blev vissa av pusslen så svåra och kryptiska att det fina tempot störtdök med båda fötterna på bromspedalen och fick allting att stanna upp totalt. Detta orsakade ett välplacerat knytnävsslag rakt i solar plexus i den annars så fantastiska spelupplevelsen och fick mig att slita mitt hår i ren frustration.

Vackra skogsmiljöer med gigantiska träd.

En annan sak som skaver lite i speldesignen är att ibland krävs det externa saker för att klara av ett pussel. I ett fall rörde det sig om en flygande varelse som kunde bära vatten. Problemet är bara att varelsen var perfekt kamouflerad med bakgrunden vilket gjorde att jag upptäckte den mer av en slump. Ingenstans i spelets användargränssnitt gavs det några ledtrådar att det skulle finnas något av intresse i närheten. Att det inte finns något som helst UX-tänk i att det kan finnas en guide av något slag till de spelare som lätt fastnar i pusseldelarna skadar spelupplevelsen i stort och känns som ett onödigt misstag.

Men hur står det då till med musiken i spelet kanske spelaren fråga sig? Det är sällan jag stöter på spelmusik som är så bra som den är i Planet of Lana II. Det är den japanska kompositören Takeshi Furukawa som tidigare komponerat musiken till spelet The Last Guardian som har producerat musiken, och detta är något av det bästa jag har hört på väldigt länge. Spelet genomsyras av klassisk musik som hade passat i vilken storslagen science-fiction-film som helst. Titelspåret domineras av ett dramatiskt sound som dryper av en hjärtskärande melankoli. Andra låtar i spelet påminner starkt om John Williams bättre stunder och låter som bortklippta stycken från till exempel Star Wars: Episode V – The Empire Strikes Back.

Även låtar med ett mer new age-klingande sound blandas med bombastiska stycken i spelets mer dramatiska stunder. Inte en enda gång kände jag att musiken var störande eller upprepade sig själv och min tankar dominerades mer av ’Var kan jag köpa det här soundtracket någonstans och varför äger jag inte det redan?’ Så bra är musiken.

Avslutningsvis började resan med spelet så fantastiskt bra. Spelaren kommer in i en finstämd och färgsprakande värld som genomsyras av en mystisk melankoli som viskar om ett mörkt förflutet, vilket gör att spelaren verkligen vill ta sig hela vägen till slutet för att se handlingens upplösning. Spelaren guidar den snälla flickan Lana och hennes följeslagare i de bedårande miljöerna och hänförs av den häpnadsväckande presentationen som endast besegras av den fantastiska musiken som nästan får en att tappa andan. Då är det så synd att det kom en massa grus i det annars så fantastiska maskineriet. Det alldeles för spartanska användargränssnittet och den totala frånvaron av en hjälpguide eller någon form av ledtrådar resulterar i att spelaren konstant riskerar att fastna. När det inträffar kan inte spelaren fortsätta Lana och Muis spännande resa och berövas på så sätt möjligheten att bedåras av allt det fantastiska som annars gör Planet of Lana II till en så fin spelproduktion.