Det är sent 1950-tal och vi är i stort behov av arbete! Som tur är en lokal fraktfirma i stort behov att anställa arbetsvilliga individer. Tro inte att du kommer få leverera vanliga tråkiga paket, nej då varje frakt kommer att vara unik! Som om inte det vore nog, går det att köra igenom allt i staden, ja du läste rätt: ALLT!
Deliver At All Costs är ett slags actionäventyrsspel i tredjepersonsvy med en slags isometrisk kameravinkel och ett stort fokus på bilkörning. Vi tar på oss rollen som Winston Green. Han är arbetslös och har precis blivit hotad med vräkning av sin hyresvärd. Som en skänk från ovan hör han på radion att fraktbolaget We Deliver är i behov av nya budbilsförare. Winston beger sig dit och lyckas göra ett gott intryck på Harald som är en av två delägare i företaget. Den andre delägaren Donovan är dock väldigt skeptisk och tycker sig känna igen Winston, men kan inte placera honom, vilket av någon anledning verkar göra Winston nervös. När Winston fortsätter arbeta försöker Donovan gräva vidare i Winstons förflutna, vem är han egentligen? Denna fråga ställer vi oss också när vi styr Winston genom stadens gator och arbetsuppgifter som bara blir märkligare och märkligare.
Även om spelet har många tillfällen där vi kommer att styra karaktären till fots, spenderas majoriteten av spelet i en bil. Där vi antingen kommer att hjälpa Winston med något av hans fraktuppdrag, åka runt i den hyfsat öppna världen bara för nöjes skull eller för att ta oss an något sidouppdrag. Hade detta aspirerat till att vara en slags simulator med fokus på bilkörning hade jag blivit sur. Bilkörningen är väldigt yvig, det vill säga att bilen svänger väldigt lätt. Du behöver knappt snudda vid styrspaken för att den ska reagera. Det går givetvis att ställa in hur känslig styrningen ska vara, men min upplevelse är att det inte påverkar hur bilen beter sig alltför mycket. Som om inte det vore nog beter sig bilarna som att vi kör på is. Bromsarna tar knappt och att undvika sladdningar är mer eller mindre omöjligt.
Varför blir jag då inte lika sur i det här fallet? Det är nämligen ett högst medvetet val. Den stora gimmicken här är nämligen att miljöerna är helt och hållet förstörbara. Det innebär att om du till exempel kör i full fart och råkar dundra in i ett hus, kommer du att braka rätt igenom istället för att det tar tvärstopp för dig. Det är faktiskt riktigt underhållande att se byggnader falla ihop likt ett korthus efter att jag kört sönder dess bärande väggar.
De fraktuppdrag som vi kommer ta oss an sätter vår förmåga att hantera mekaniken på prov. Vi kommer vid ett tillfälle få leverera ballonger till kunder. Twisten är dock att ballongmaskinen som vi under uppdraget har på flaket, kommer få fnatt och blåsa upp massvis av ballonger. Detta för med sig att så fort vi åker över ett litet gupp kommer bilen börja sväva en liten stund. Eller vad sägs som att frakta en armerad atombomb, där minsta lilla snudd från en bil eller ett objekt kommer få den att sprängas?
Jag kan se mitt hem.. *hrm jag menar mitt arbete härifrån.
Skulle du tröttna på att göra fraktuppdrag kan du helt sonika strunta i dem och bara åka runt i staden. Det kommer finnas en knapp som vi kan trycka på när vi är redo för nästa uppdrag, eller så kan vi bara avvakta med att åka till platsen som aktiverar uppdraget. Det finns nämligen lite grejer att hitta. Du kan bland annat hitta lådor som innehåller pengar vilka du kan antingen sparka sönder, eller köra på för att få rikedomarna inuti. Det finns även karaktärer som ibland vill ha din hjälp, eller bara ge dig en utmaning. Det kan vara en rockabilly-snubbe som vill köra ett race mot dig. Det kan även vara en cirkusclown som äger en hemsökt bil och enda sättet att avsluta förbannelsen är att köra ner den i kratern på en vulkan.
Får vi ut någonting förutom underhållning och ett avbrott bland alla fraktuppdrag? Jo då, klarar du av uppgiften kommer du få en ritning till en uppgradering som du kan installera på din bil. Dessa uppgraderingar är mest kosmetiska och kommer inte påverka hur bilen hanteras. För att kunna installera dessa uppgraderingar behöver du komponenter. Dessa kan du hitta antingen i verktygslådor som finns utspridda i staden, eller så åker du till en affär och köper komponenterna du behöver. För att köpa dem behöver du pengar – vilken tur att det finns pengalådor utspridda i staden som jag nämnde tidigare.
Körningen i spelet är såklart underhållande, men jag kommer på mig själv med att tröttna en aning efter några timmars spelande. Även om mekaniken varieras baserat på vad du får frakta, blir det ärligt talat ganska enformigt efter ett tag. Sidogrejerna finns där såklart, men de lindrar bara marginellt. Berättelsen i spelet räddar mig dock från att bli helt uttråkad. Denna är skriven på ett sådant sätt att den vecklar ut sig lite i taget ju längre in vi kommer, vilket fungerar som en motivation till att fortsätta. Det är en hyfsat intressant variant som tar lite spännande svängar här och var, men det hela bygger dock upp till någonting som i slutändan bara är ett antiklimax, då jag när eftertexterna börjar rulla bara tänker; “Okej? Var det där allt?”
Utseendet i spelet är stiliserat och ser ut som ett högre upplöst 90-tals spel som passar spelets lite knasiga humor och spexiga koncept. Ljudbilden består av ett soundtrack med 50-tals musik, biljud och en kompetent ensemble med röstskådespelare. Samtliga komponenter gör ett dugligt jobb. Inget är fantastiskt, men inte heller någon katastrof.
Det summerar upp Deliver At All Costs ganska bra; ingen katastrof, men inte heller någon succé. Det har en underhållande bilkörningsmekanik och berättelsen är på det stora hela intressant. Jag kan dock inte blunda för att det blir enformigt i det långa loppet. Ta nu inte detta som en uppmaning att du ska hålla dig borta. Det bjuds som sagt på god underhållning och om du gillar spexiga bilspel, gör du rätt i att spana in spelet. Se bara till att inte förvänta dig ett mästerverk.
