We. The revolution

Att bli en domare eller advokat är ett mål för många. TV-serier som utspelar sig i rättskammaren blir vanligare och vanligare med populära series som Suits och Better Call Saul.  Rättssystemet är en ämne av stort intresse och jag har fått ta mig en titt på Polyslash version av detta försatt i Frankrike under den franska revolutionen. I spelet We. The revolution tar jag på mig rollen av en domare under denna tid full av brottslingar, oskyldiga och avrättningar.

We. The Revolution sätter in spelaren i en mycket intressant roll. Spelet påminner mig till viss del om Papers, Please som har en mycket liknande spelstil. Man tar som sagt rollen av en domare under den franska revolutionen. Du är en alkoholist, spelar bort pengar på kvällarna och kommer till jobbet sliten. Din familj vill att du spenderar mer tid hemma och dina vänner från rättskammaren vill att du går ut varje kväll. Detta är några av sakerna du behöver balansera i We. The Revolution. Att ha en bra relation till din familj ger dig olika bonusar men alla i familjen gillar inte samma aktiviteter. Att balansera detta i familjen är en rolig men utmanande uppgift. 

Det svårbalanserade familjesystemet i full sving

Spelet är dock inte helt fokuserad på din familj. Större delen av We. The Revolution utspelar sig i rättskammaren där du tittar på bevis, ställer frågor till den anklagade och tar beslut baserat på detta. Du är den som bestämmer om personen framför dig går fri, hamnar i fängelse eller avrättas. Det är dock inte så simpelt som att du allt kan följa bevisen. När du tar beslut gällande personers öden påverkas de två olika fraktionerna i spelet. Revolutionärerna som står för frihet och folket som vill ha ordning. Dessa grupper har alltid åsikter gällande de olika ärenden man hanterar och beroende på domen du ger ökar eller sänks deras åsikter om dig. Denna balans är också viktig då du kan bli dödad eller avsatt beroende på vilken grupp du tappar för mycket förtroende från. 

Förtjänar denna person frihet? En allt för vanlig fråga…

Polyslash har lyckats göra en mycket annorlunda grafikstil på spelet. Jag börjar ofta tänka på målningar när jag ser karaktärerna i rättskammaren vilket inte är något som ofta händer i spel. We. The revolution är ett bra spel men saknar saker i vissa delar. I introduktionen fanns det röster för vissa av karaktärerna. Jag tror att detta skulle förbättrat upplevelsen mer om hela spelet haft röster så att man får en bättre känsla för karaktärerna. Systemet som spelet använder sig av för att veta mer om de ärenden man hanterar kan också vara lite luddig på vad för val du gör. Jag tror att detta är medvetet gjort för att man mer ska behöva tolka vissa händelser. Jag tror dock inte att denna otydlighet hjälper. Jag blir bara mest irriterad om jag vet vad jag vill få fram till spelet men att det blir fel för att spelet medvetet är otydlig.

We. The Revolution tar spelstilen från Papers, Please, tar bort stressen men höjer känslan av de moraliska valen. Alla val i spelet känns viktiga och påverkar en ofta på sätt du inte trott. Jag har fastnat för detta fina och samtidigt hemska spel om rättvisa under en orättvis tid.