Metamorphosis

Hur skulle din vardag se ut om du plötsligt vaknade upp som en insekt? Kanske inte riktigt på det viset som Ovid Works föreställt sig. Men vem vet, mycket ser okänt ut från ett annat perspektiv…

I Metamorphosis utspelar det sig två parallella historier. Dels din (Gregors), insektens jakt att bli människa igen, men också din kamrat Joseph. Han är anklagad för någon typ av brott under de mest absurda omständigheter. T.o.m. mer absurda än att ha förvandlats till en insekt. Men vi sparar den här köttiga storyn till senare, låt oss börja med gameplay.

Metamorphosis är i första hand en förstapersons plattformare. Du krälar omkring med allt för många ben och tar dig från en plats till en annan. Det finns lite småkluriga pussel här och var, men inte såpass många (eller såpass svåra) att jag vill kalla det här för ett pusselspel. Plattformandet är kul till en början, men blir aldrig riktigt utmanande. Ibland så får du senap (yep, senap) på dina små extremiteter vilket ger dig förmågan att klättra vertikalt. Detta är underhållande, men det blir aldrig något som kan liknas vid “svårt” eller tillför ett större djup till spelet, då du inte alltid har tillgång till denna förmåga.

Hallå där, kompis.

Det finns lite collectibles att plocka upp också, men de är inte särskilt gömda och går lätt att hitta. Presentationen är helt fantastisk. Här har vi ett mystiskt soundtrack som nästan härmar en speldosa, eller bombastiska stråkinstrument när det verkligen gäller. Och miljöerna! Man har verkligen ansträngt sig för att få till kreativa och unika miljöer. Allt känns nytt och okänt, nästan lite läskigt. Man lockas till att undersöka dessa häftig områden och förkovra sig i allt det världen har att erbjuda. Samtidigt vilar det en härlig absurdism över allt du stöter på. Det mest onaturliga ser alla som något helt normalt. De flesta insekter du stöter på är inte ens särskilt pigga på att bli människor igen. Tonen är perfekt och referenserna till Kafkas olika verk sitter som en padda i väggen. Det hela toppas med ett läskigt insekts-språk och de små lätena av dina steg. Rent grafiskt sett är det dock inte en tungviktare och jag hade gärna sett att de lekt lite mer med olika ljussättningar. Det är stämningsfullt, men inte snyggt.

Ibland är det snuskigt snyggt.

Något som bygger vidare på stämningen är storyn. Den är vackert berättad både genom samtal och tankar, men även genom mer visuella metoder såsom färger och tecken. Det hela bidrar till den mystiska känslan, trots att vissa saker ibland skrivs på näsan.

Vänta här nu… Spel där man går från en plats till en annan, utan så många hinder med en story i fokus.. Är detta en… *flämt* WALKING SIMULATOR!!!!!

Ja, typ, och jag känner mig lite lurad. Förutom ett lite svårare hopp eller två så gör du inte mycket mer än att gå, lyssna, och se. Upplevelsen är klar efter c.a. 2 timmar (inklusive olika slut) och kostar 200 kronor. Spel kan få kosta mycket och vara korta, det är inte det som är problemet, men det känns verkligen som att jag blev lovad en trerätters och fick en korv på Seven-Eleven. Vart är mina något utmanande pussel? En svår plattformssektion? En del där du måste gå från vägg till vägg med dina klister-krafter, men det konstiga perspektivet gör allt lite svårare? Det känns helt enkelt tomt.

Storyn är intressant, men det räcker inte riktigt för att ett spel ska bli bra. Om jag bara vill ha en bra story skulle jag ha läst en bok. Att spel är ett interaktivt medium utnyttjas inte riktigt i Metamorphosis, och jag finner mig rätt slö där på andra sidan skärmen. Det finns helt enkelt inte så mycket spel att prata om, vilket är riktigt synd då denna historia har lager och budskap för en femsidig analys. Om du verkligen (VERKLIGEN) går igång på absurda/kryptiska/symboliska historier och är ett fan av Visual Novels så är detta ett spel för dig. Men sänk förväntningarna om vad du faktiskt kommer göra, för det är inte mycket.