Total War: Warhammer 2

Ännu en gång är det dags att dyka ner i Creative Assemblys förening av Total War och Warhammer. Frågan som uppstår nu är hur mycket utvecklarna lyckats vidareutveckla konceptet från fjolårets föregångare. Är detta mer av det goda eller finns det något nytt att hämta? Häng med så tar vi ett djupdyk i Total War: Warhammer 2!

Upplägget

Spelet utspelar sig på de fyra kontinenterna Ulthuan, Naggaroth, The Southlands och Lustira som är hem till de fyra raserna Lizardmen, High Elves, Dark Elves och Skaven.  I mitten av denna high fantasy värld virvlar The Great Vortex, en enorm källa till magiska krafter. Varje fraktion konkurrerar för kontrollen över virvelströmmen med syfte att antingen alstra dess energi eller stabilisera den högst flyktiga kraften den ger ifrån sig. Det är nu din uppgift att ta kontroll över din fraktions krigsmaskin och ge dig ut på ett stridståg för världsherravälde!

Varje ras ter sig väldigt olika både på krigsfältet och på den strategiska kartan. High Elves använder sin diplomatiska talang för att styra andra fraktioner till sin fördel bakom kulisserna, samt att de samlar information om sina fiender genom spioner planterade i deras handelsnätverk. På slagfältet briljerar de med klassiska militärenheter så som bågskyttar, spjutmän, kavalleri och ytterst starka elementära flygande fåglar i form av Flamespyre Phoenix och Frostheart Phoenix. Kontrastera detta till Skaven. En underjordiska ras som använder sig av ett nätverk av tunnlar för att sätta upp bakhåll och hålla sig utom syne från sina motståndare. På slagfältet förlitar sig Skaven på massor av billigt infanteri för att övermanna sitt motstånd.

Gameplay

Som bekant för Total War entusiaster är spelet uppdelat i två segment. Dels har vi en strategisk karta med överblick över städer och arméer där alla rörelse sker i omgångar. Här sker all strategisk planering där man kan flytta sina arméer, uppgradera sina städer och förhandla med andra fraktioner. Skulle två fientliga arméer slå samman byter spelet läge till realtid och du tar kontroll över din armés olika enheter. Enheterna varierar stort, speciellt mellan raserna, men det kan handla om allt från klassiska bågskyttar och spjutmän till stora dinosaurier och gigantiska drakar. Även om variationen är stor kryper en sten-sax-påse aspekt fram där vissa enhetsarketyper är överlägsna andra och vice versa. Varje armé leds också av en stark härskare som har lite extra kraft bakom sina slag och även har förmågan att använda magi på slagfältet.

[youtube link=”https://www.youtube.com/watch?v=MWKANYTTQXY” width=”1200″ height=”480″]

Utöver stridssystemen finns det också lite enklare ekonomi och stadshantering. Varje runda drar din fraktion in skatt från dina provinser. Skatten kan men fördel användas för att bygga förbättringar som ger dig tillgång till nya enheter, förstärker din ekonomi eller håller din befolkning på plats genom att höja den allmänna ordningen. Varje ras har också tillgång till ett antal riter som ger tillfälliga bonusar i form av extra inkomst eller extra XP till dina härskare.

Grafik och ljudbild

Spelet presterar starkt i sin presentation. Varje fraktion är visuellt distinkta och både den strategiska kartan och realtids striderna håller hög visuell kvalité. I och med att man kan zooma ända in till individnivå så kräver spelet bra prestanda om man vill köra på det högsta inställningarna. Ett störande element som jag dock märkt är att användargränssnittet lätt kan bli plottrigt och fullt med mycket information på en och samma gång.

Ljudbilden rundar av hela presentationen väldigt bra speciellt under de största och mest kaotiska striderna. Ljudet av människor och monster som slår samman och slåss för glatta livet bidrar till en mer tillfredsställande helhetsbild.

Personliga synpunkter

Warhammer 2 lyckas absolut väcka samma känslor som sin föregångare i fjol. Man finner sig själv planera 20 rundor i förväg och säga till själv ”bara EN runda till” när klockan är 2 mitt på natten. Dock kan man tycka att allt Creative Assembly lyckats åstakomma skulle lätt kunna släppas som expansioner till Total War: Warhammer 1. Att släppa ett helt nytt ensamnstående spel bara ett och ett halvt år efter kan jag tycka är lite magstarkt.