The Dark Pictures Anthology: Man Of Medan är det senaste spelet av skaparna Supermassive Games som gav oss skräckspelet Until Dawn 2015. Spelet är det första att komma ut ut deras antologi och vi ska nu kolla in spelet och se vad det är vi fått sätta tänderna i. Kommer jag under spelets gång bita ihop tänderna med ett ”ihhhhhh” eller uttråkad mumla ”meh”, ja låt oss se vad spelet gömmer under ytan.

Ficklampans ljus skiner upp den långa korridor vi går nedför, ljudet av metall som skrapar mot metall och åskan fyller våra öron. Vi utforskar ett stort övergivet skepp, som definitivt har sett bättre dagar och är just nu bara en stor flytande kista. I ögonvrån så uppfattar vi en rörelse och en genomskinlig skuggfigur gå över gången bakom oss, men var det verkligen en figur bakom oss eller är det bara vårat sinne som ser saker som inte kan existera. Frågorna är många och tiden är knapp, vi har ej lyxen att stanna till och undersöka utan rör på oss igen.

Långt bort så hör vi rörelse och vi gömmer oss snabbt och släcker våran lampa, nedanför oss i lastrummet så ser vi en av kidnapparna vandrandes omkring i jakten på en skatt som vi inte ens vet finns på skeppet. Så mycket för att ha en rolig stund tillsammans, allt vi skulle ut och göra var ju att dyka efter gamla vrak och ha det kul. Men ödet ville annorlunda och valen vi gör avgör om vi alla kommer komma ur denna hemska situation helskinnade eller inte alls. Så tänk noga efter innan du gör något, då det kan vara avgörande för inte bara ditt liv utan dina vänners också.

Man of Medan är ett tredjepersons skräckspel, där du som spelare har makten (eller ja inte så mycket makt utan mer en chans) att avgöra hur spelets utgång kommer bli. I spelet så får vi träffa på Bröderna Brad och Alex, som ska åka ut och utforska gamla vrak tillsammans med Alex flickvän Julia och hennes broder Conrad. Tillsammans med kaptenen Fliss så beger vi oss iväg på nya äventyr och en massa nöjen (eller?!).

Spelet ger oss en bunt karaktärer med redan utvalda personlighetsdrag, som kommer att ändras allteftersom historien rör sig framåt och de val vi gör. Någon kan gå från att ha en aggressiv inställning till att vara mer avslappnad och tankfull. Alla val vi gör i spelet påverkar personlighetsdragen på karaktärerna vi byter frekvent mellan, så tänk noga över hur du väljer dina val då de kan få en påverkan långt senare i spelet.

Spelets premiss är en ganska enkel egentligen, ni är ett gäng kompisar som är ute på havet för lite nytta och nöje, läs vrakletare och supa. Men deras nöjestur krossas snabbt då de blir kidnappade av ett gäng fiskare som är ute efter en snabb slant, tyvärr så hittar de en av era lappar för ett annat skepp som har ordet GULD skrivet på sig. Och om man är ute efter snabba pengar så kan man förstå att det blir det nya målet, att hitta guldet och ta det istället. Såklart så bryter de sig fria när de väl har kommit ombord det nya skeppet, men var det verkligen så mycket tur? Nu blir det en katt och råttjakt på att försöka undvika skurkarna och samtidigt ta sig tillbaka till deras båt (med liven i behåll) och ge sig av. Tyvärr så är verkar skeppet dom kommit till vara lite av ett ”spökskepp”, är något av vad de ser verklighet eller är det bara deras sinnen som spökar (hi hi) med dom.

Och under hela spelets gång så kommer man få dialogmöjligheter som man får två val på och de kan alla leda till olika utgångar av samtalet och deras liv, samt så kan man få gånger då man kan hitta något och välja om man ska ta saken eller inte. Exempelvis så hittar man vid ett tillfälle en kniv och om man tar den så kan man försvara sig med den, men om man skulle tappa den så kan någon annan hitta den och kanske använda den mot dem. Så många val och utgångar på valen man gör, man blir nästan lite paranoid när ett val kommer upp och försöker överanalysera (dock inte på första genomspelningen såklart). För alla kan dö och alla kan överleva, men bara om du gör rätt val!

Spelet har en riktigt skön atmosfär och stämningen genom spelet suveränt gjord. Mycket beror på det fantastiska arbetet de har gjort på att bygga upp dels omgivningen, men också omständigheten man är i. Skeppet och allt som händer där i är som sin egna karaktär i spelet och spelar en stor del till varför spelet fungerar som det gör. Dels är designen snyggt gjort och man får en känsla av att det verkligen är ett riktigt övergivet skepp, mycket av stämningen i spelet får man bara från detta. Tillsammans med ljudbilder så blir det att man går lite på tå runt i spelet då stämningen av dessa tillsammans gör att man känner sig obekväm och man kollar en extra gång runt hörnen eller axeln för att vara säkert att inget kommer efter en.

Något som dock drar ner på upplevelsen är kontrollen i spelet, vilket dom har använt tankkontroll. För er som ej vet vad tankkontroll är så är det mest använt på t.ex. de tidigare Resident Evil spelen. När du går ur ett rum till höger i bild så trycker du såklart till höger (jag körde spelet med min Xbox One kontroll), men nästa rum du kommer till är kanske en korridor som du går uppåt i bild för medan du trycker till höger. Så länge man håller in till höger så rör sig karaktären uppåt, men släpper man så måste man trycka uppåt för att gå rätt. Är ingen stor fan av detta kontrollschema om det ej är äldre spel. Samt att man i spelet fastnar lätt på saker då kontrollen inte är den bästa, du försöker går runt objekt men karaktären följer ej exakt på vad jag vill att den ska göra. Detta är ett irritationsmoment som kan störa, men man kan komma över det när man väl har vant sig vid kontrollen och ej försöker ta ut allt för stora svängar i styrandet.

Spelet har också QTE (Quick Time Events), vilket kan beskrivas som att det kommer upp en prompt på skärmen att trycka A och det är på en timmer och om du misslyckas så kan karaktären misslyckas med något eller ta skada. Det kan vara flera promptar efter varandra. Jag är ej så förtjust i QTE heller, men det passar faktisk ganska bra in i spelet då man får göra saker under stress precis som karaktärerna man spelar. Vi har även tavlor som man kan hitta gömda lite var stans i spelet som kan ge oss hintar om vad som komma skall senare i spelet. Något som jag uppskattar väldigt mycket är de hemligheter som vi kan nysta upp under spelets gång, allt genom att bara leta efter böcker, tidningsurklipp, rapporter som ligger utsprida över skeppet. Man kan lära sig väldigt mycket om skeppets historia och om de som arbetade på det.

Spelet har precis som i Until Dawn en Kurator som följer oss under spelets gång och pratar till oss om vad som har hänt och kan ge något litet tips på vad som faktiskt händer (men bara om man vill). Gillar att man får någon som kommer in och säger hur dom tycker det har gått för en. Då det är en antologi så kommer vi troligtvis få se mer av honom vad det lider.

Och det finns också en ”Curators Cut” version av spelet som man låser upp efter man har klarat av spelet (d.v.s. om man förhandsbokat spelet, annars så släpps det gratis senare i höst). Storyn är densamma, dock så får man se och följa den från de andra karaktärers synvinkel som man inte fick i vanliga spelet. Samt att det finns nya scener och hemligheter man kan få möjligheten att upptäcka.

Sen finns det två multiplayer mode också, de är ”Shared Story” och ”Movie Night”. Shared Story är helt enkelt lokalt spelande med upp till 4 kompisar, här kan ni spela igenom spelet på samma dator eller konsol med en handkontroll. Ni får alla välja vilka karaktärer ni vill styra och sen när det är den karaktären som ni har stund på skärmen så är det din tur att spela. Man kan såklart hjälpas åt att få all levandes därifrån eller förstöra allt med dåliga val och misslyckas på QTE, helt upp till spelarna. Sen har vi Movie Night där du online kör coop igenom spelet med en kompis.

Man of Medan lever väldigt mycket på dess smarta sätt att försätta oss som spelare i en svår sits där vi måste försöka göra vårt bästa för att få alla att överleva och stämningen som designen och ljudbilden levererar. Många gånger stod jag i spelet och tänkte ”här skulle vara ett perfekt och lite typiskt ställe för att ha en jumpscare och så var det en där, även fast jag redan gissat och sagt att det vore passande så fick dom mig att hoppa till lite grann till och från. Och för mig som är ute efter stämning och väl uppbyggda skräckelement i spel jag spelar uppskattade dessa väldigt mycket. Spelet levererar precis vad jag ville ha, ja minus kontrollen (men det kan man leva med).