Hem RecensionerSpelrecensioner Total War: Warhammer

Total War: Warhammer

av Carl Holmer

Ibland kommer det ut ett spel där man börjar fundera ”-Varför har detta inte tänkts på tidigare?”. Jag menar, Total War; en spelserie med episka slag och strategi på både liten och stor skala, parat med den köttiga stilen av brädspelet Warhammer. Där har vi en perfekt kombination av gameplay och estetik. Så låt oss därför grotta ner oss i Creative Assembly’s senaste skapelse; Total War: Warhammer.

Vad är då detta?

Ni som spelat något av Total War spelen tidigare kommer genast känna igen er. De stora dragen sker på en överblicks karta, där städer, arméer och hjältar representeras. Vid varje omgång får varje armé ett visst antal poäng till för att röra sig på kartan samt möjlighet att ändra ställning. Ställningarna kan variera från marsch, bakhåll, plundring och belägring. Arméerna har också möjlighet att rekrytera nya soldater, förutsatt att de antingen är inom spelarens egna territorium eller i en allierad stad. Typerna av soldater varierar beroende på vilken ras du spelar, och kan vara allt från vanliga fäktare med svärd, till bågskyttar, musköt trupper, kavalleri, artilleri och olika typer av flygande enheter. Varje armé leds av en härskare, som i striderna är dels knuten till truppernas moral, men som också kan hjälpa till i mer kniviga situationer med förmågor som förbättrar truppernas förmåga att slåss.

Två arméer kan börja strida genom att den ena går in och aktivt anfaller den andra, eller att en arme går in en annans armés bakhåll. När detta sker presenteras man av en kraftmätning mellan de två arméerna. Varje arme kan ha upp till 20 enheter med möjlighet till förstärkning om ytterligare en armé står i närheten. Innan striden börjar har man valet att automatiskt avsluta striden, vilket kommer väl tillhanda när man möter en mycket mindre armé och inte vill slösa tid på att vinna ett slag som man garanterat skulle vinna i vilket fall som helst.

Men om man väljer att styra striden själv byter spelet läge där man styr sina enheter på en mer detaljerad gruppnivå. Man får där möjlighet att placera ut sina trupper på ett begränsat område på slagfältet, en mycket viktig fas då man får konfigurera armens formation efter omständigheterna. Det är efter denna fas som spelet verkligen hettar till och visar sig i sitt esse.

Stora grupper av soldater slår samman, pilar och skott flyger från båda sidor och det är din uppgift som spelare att se till att allt detta kaos lutar åt din fördel.

Enheters Styrkor och svagheter!

Varje enheter har sina styrkor och svagheter och en sten sax påse aspekt träder fram där vissa enheter slår andra och tvärt om. Du kanske väljer att skicka in dina fäktare mot fiendes egna fäktaren, men håller kvar dina spjut trupper för att vakta flankerna mot fiendes kavalleri. Bakom alla står bågskyttarna som på egen hand inte hade vunnit många strider, men kan stödja resten av infanteriet på ett sätt som får striden att luta till din fördel. Kavalleriet utnyttjar sin snabbhet och kan ta sig runt fienden och utnyttja deras svaga flanker för att öppna upp luckor i fiendens försvar. Det hela kommer tillsammans till ett fantastiskt kontrollerat kaos det de minsta misstag kan kosta ett helt slag och långa loppet mycket mer.

Armé mot armé är en sak, men en armé har också möjligheten att belägra en stad. Belägringen kan pågå under flera rundor och som anfallande har man möjligheten att bygga belägringsvapen så som murbräckor och belägrings torn. Ju längre den attackerande armén väntar desto svagare blir den försvarande staden. Men man får vara försiktig med att belägra för länge då en fienden kan ha andra arméer som kommer till undsättning. Precis som tidigare får man valet att spela striden själv eller att avsluta den automatiskt. Efter att man erövrat staden får man valen att antingen ockupera, ockupera och plundra, bränna ner eller att annektera staden.

Utöver stridssystemet ser vi ett förenklat ekonomi system där man har en viss skatteinkomst varje runda som används för att uppgradera byggnader och rekrytera trupper. Trupperna kostar i underhåll varje runda vilket gör att man får vara försiktig för att inte bygga för många eller för stora arméer på en gång.

Story

Spelets story varierar beroende på vilken ras du spelar. Men för att göra en lång historia kort så handlar det oftast om varför varje ras anser sig ha rätt till världsherravälde. När det kommer till människorna och ’The Empire’ så handlar det om att återerövra provinser av imperiet som brutit sig ut innan spelets story tar plats. Alla raser har en gemensam fiende i form av ’Warriors of Chaos’, en nomadisk ras som inte har några städer utan förlitar sig på plundring och erövring för att tillskansa sig resurser. Det var intressant att se hur de andra raserna valde att sluta fred med mig när ’Chaos’ armén började närma sig från norr; efter att legat i krig med mig i många rundor.

Presentation

När de kommer till grafik och ljudbild så finns det inte så mycket att klaga på förutom prestandan. Detta då spelet renderar alla enheter på individnivå med möjlighet att zooma in och inspektera individuella enheter. Allt samtidigt som slagfältet i sig breder ut sig på en väldigt stor skala, så har jag full förståelse till varför spelet är så krävande.  Vill man fläska på ordentligt med texturer och ’post processing’ effekter, så får man se till att ha en dator med både en riktigt bra processor och grafikkort.

Men då jag prioriterar bildrutor per sekund och inte grafik valde därför att dra ner till en  grafisk inställning mer åt medium hållet för ett bättre flöde i striderna. Och även om det flöt på bättre här, så hade min dator ändå problem till och från att hänga med när med blev som mest kaosartat på slagfältet. Men med allt detta sagt är spelet ändå väldigt skalbart och det är fullt möjligt att spela på en dator som har några år på nacken.

Ljudbilden är definitivt en aspekt som bidrar till den episka känslan av slagen. Ljudet av stål som möter stål, trupper som skriker för glatta livet och explosioner från artilleriet bidrar till en väldigt tillfredsställande helhetsbild.

Gränssnittet har förts över direkt från tidigare spel vilket gör att man direkt känner sig hemma. Jag misstänker dock att för nykomlingar för spelserien, så kan gränssnittet se skrämmande ut på grund av den stora mängden information man presenteras av. Men som tur är ackompanjeras man av en rådgivare som guidar en igenom de olika funktionerna i gränssnittet. Man lär sig därför mer naturligt under spelets gång, vilket förvisso dels leder till en viss utmaning men också belöning för att att man lyckats lista spelets olika mekaniker och funktioner.

Personliga Synpunkter

Tidigare Total War spel har måhända haft episka slag med stora kampanjer och storslagna storylines från vår historia. Warhammer miljön öppnar upp för större variation i enheter då utvecklarna inte var fasta i realismen av vår historia. Denna variation gör att denna iteration av Total War kommer i min mening ha mest återspelningsvärde. Då man som minst har fyra olika väldigt olika kampanjer att ta sig igenom med där spelstilen och startområder öppnar upp för mycket varierade upplevelser.


Specifikation

Tillgängliga format: PC

Prisbild ca 400 kr. Recensionskod tillhandahållen av Koch Media.

Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.

Du kanske också gillar

Lämna en kommentar