Innehållsförteckning
Ett fräscht IP från Ubisoft är inte en företeelse som man får se varje dag. Här finns inga torn att klättra upp för eller pluppar på kartan att samla. Med For Honor ämnar istället Ubisoft Montreal att leverera ett action spel utöver det vanliga. Men kommer det räcka hela vägen? Häng med så tar vi ett djupdyk in i en våldsamt brutal värld!
Vid första yxhugget
I spelet kastas vi in en värld av oändligt krig mellan Riddare, Vikingar och Samurajer. En naturkatastrof har fört deras världar samman och detta tvingar dem till krig på full skala. Vid spelets start får man välja en av dessa fraktioner som man skall stödja under spelets gång. I skrivande stund innehåller spelet 5 olika spellägen och 12 olika spelbara karaktärer.
Spelmekanik
För den inbitne fighting spels konnässören har For Honor många bekanta aspekter i sin mekanik. Spelet erbjuder ett brett utbud av karaktärer med varierad spelstil. Allt från snabba och nätta lönnmördare med små svärd och knivar till stora lunkande muskelberg med gigantiska svärd och sköldar. Varje karaktär har ett eget moveset med olika kombos och special rörelser. Det som alla karaktärer har gemensamt är förmågan att rikta lätta och hårda slag till vänster, höger och ovanifrån. För att blockera kan alla karaktärer gå in ett så kallat guard mode där en fiende hamnar i fokus och man ges möjlighet att styra vilket håll karaktären skall skydda sig mot. Vidare så har man möjlighet att göra en så kallad guard break för att slå ur sin motståndare ur guard mode och på så sätt komma förbi dennes försvar. Sist men inte minst kan man med lite finess parera fiendernas attacker genom att skydda sig i rätt riktning och möta dem med en egen attack.
Alla karaktärer har vissa special attacker som inte går att blockera på vanligt vis utan måste pareras eller rent av undvikas. Det kan vara allt från ett hårt slag med en stor yxa eller axel tackling som slår ur dig ur guard mode. Dessa markeras tydligt med en specifik replik från karaktären och att deras modell lyser upp i flammande lågor. Om man skulle lyckas döda en motståndare med en tung attack ges man valet mellan två stycken förvalda avrättningsmetoder som tar död på motståndaren på ett riktigt härligt slafsigt sätt. Avrättningen är ett våldsamt spektakel i sig men har också en taktisk aspekt då avrättade motståndare inte kan bli återupplivade av sina lagkamrater.
[youtube link=”https://www.youtube.com/watch?v=50LdP3yZ2RE&” width=”710″ height=”410″]
Skulle man lyckas avrätta en motståndare tjänar man ihop poäng som kallas Renown. Lyckas man skrapa ihop tillräckligt många poäng under en match låser man upp lite extra speciella attacker som kallas Feats. Dessa kan vara allt från rökgranater, giftminor, en skur av pilar eller varför inte förmågan att kalla ner en brinnande meteorit från himlen (!). Frågar du mig känns dessa förmågor opassande då man kanske befinner sig i en tight situation där både du och din motståndare har lite hälsa kvar och så helt plötsligt plockar han fram en pilbåge och skjuter ihjäl dig. Om inte annat borde det finnas ett speciellt läge där dessa Feats är borttagna.
Tar man ett steg tillbaka och ser över spelets olika mekaniska moment är helheten väldigt simpel. Detta är definitivt ett av spelets stora styrkor då man introduceras av alla koncept genom två stycken väldigt kompetenta tutorials. Efter att man gått igenom dessa så är det bara en fråga om att träna in muskelminnet och lära sig de olika spelstilarna och kombo/specialattacker som de olika karaktärerna har, och vips så kan vem som helst bli en mästare.
Spellägen
I skrivande stund finns det 4 olika spellägen att välja mellan. Till och börja med har vi ett kampanjläge som man kan spela igenom själv eller tillsammans med vänner. Kampanjen följer en handfull olika karaktärer från de tre fraktionerna under deras oändliga krig. Kampanjen har vissa bra idéer i sig men känns lite oklar eller ofokuserad då den tar 8 timmar att spela igenom och känns väldigt repetativ.
Tittar vi vidare på flerspelarläget så ser vid tre olika huvudsegment. Till att börja med har vi Duels and Brawls där man antingen spelar en mot en eller två mot två i en bäst av fem deathmatch. På plats nummer två ser vi Skirmish vilket är precis som Duels and Brawls fast man spelar i lag om fyra personer istället för en eller två. Sist men inte minst har vi det omtalade spelläget Dominion som påminner om Domination från andra spel. Tre stycken områden öppnar upp sig för erövring på banan och mindre NPC karaktärer väller in mitten av slagfältet. För att samla in poäng måste ditt lag om fyra spelare erövra och kontrollera dessa punkter tills att fienden flyr fältet. När detta händer stängs respawn förmågan av och för att vinna måste man döda alla motståndare som finns kvar på slagfältet.
Värt att tillägga är att alla dessa spellägen går att spela mot datorstyrda botar. När jag startade upp spelet för första gången kändes botarna väldigt kapabla och kompetenta och fungerar mycket bra som en första introduktion till spelets olika mekaniska moment. Efter ett litet tag lär man sig logiken bakom dem och vid det laget passar de utmärkt att ta sig an riktiga spelare.
Grafik och ljudbild
Spel från Ubisoft har alltid varit ytterst kapabla i kategorin grafik och For Honor är inget undantag. Spelets miljöer och likaså karaktärsmodeller är minutiöst detaljerade, även när inställningarna är satta till de lägre grafiknivåerna. Spelet flöt även på skapligt i 4k med ännu bättre detaljrikedom och skärpa.
[youtube link=”https://www.youtube.com/watch?v=7S0ZXFumgis” width=”710″ height=”410″]
När de kommer till ljudbilden finns det inget att varken risa eller rosa. Musiken känns som en väldigt generisk mix av krigstrummor och känns väldigt enformig. Den kan stängas av till fördel av lite Sabaton eller varför inte DragonForce. Ljudeffekterna har jag dock inget emot och markerar tydligt när en motståndare gör en specialattack eller när man hugger av huvudet av den där odrägliga Nobushi spelaren.
Egna tankar och synpunkter
Som mina kära vänner här på Nördliv kan intyga har For Honor varit en av de mest frustrerande upplevelserna jag tagit mig an på länge. Till en början fick jag så mycket stryk och jag förstod inte riktigt heller varför. Men när man fått grepp om mekaniken och fått lite koll på just varför man får så mycket stryk och helt plötsligt lyckas vinna duell efter duell; ja, den tillfredsställelsen har jag nog inte känt sen jag spelade igenom senaste Dark Souls eller prickade ett riktigt snyggt skott i CS:GO.
Men med detta sagt har For Honor fortfarande en del irritationsmoment som hänger sig kvar. Som tidigare nämnt har alla karaktärer dessa förmågor vid namn Feats. Dessa känns helt malplacerade i ett spel som detta och borde helt seriöst plockas bort ur spelet. Man hamnar i en tight duell där båda spelarna kämpar hårt för att finta varandra och så helt plötsligt viftar den ena med handen och en skur med pilar öser ner från ingenstans. Samma problem som Call of Duty serien har haft uppstår där de riktigt duktiga spelarna belönas med häftiga och kraftfulla vapen och förmågor.
Sista problemet som hänger över For Honor är frågan om de i oändliga felmeddelanden och anslutningsproblemen som man stöter på under spelets gång. Frekvensen av problemen verkar har lugnat ner sig de senaste dagarna i skrivande stund. Men spelet hamnar allt för ofta i osynk och pausas mitt i striderna i väntan på att förbindelsen skall återupptas. Något som inte bara är störande men också kan ge dig eller din motståndare ett övertag då guard mode bryts när detta fel uppstår. Jag hoppas innerligen att Ubisoft tar tag i dessa problem redan nu under spelets första veckor.