Hem RecensionerSpelrecensioner Dragon’s Dogma: Dark Arisen

Dragon’s Dogma: Dark Arisen

av Danny Larsen

Dragons Dogma är inte ett nytt spel, spelet kom ut för första gången till Playstation 3 och Xbox 360 2012. Dragons Dogma: Dark Arisen är en nyutgåva av spelet som släpptes 2013, med alla DLC för spelet. Man har även lagt till nya områden, vapen, förmågor och denna gång har man även tillfört att man kan snabbresa mellan områdena (vilket man i original spelet ej kunde). Spelversionen vi ska kolla in är PC utgåvan som kom ut i början av 2016; hur kommer spelet stå sig mot de andra fantasy RPG:n som finns det ute och har det åldrats väl. Häng med mig till i utforskandet av fantasi världen Gransys!

Story!

Spelet inleder med att vi får ta del av den grundläggande spelmekaniken genom strider med b.la. en Chimera, samtidigt som vi presenteras för spelets stora antagonist; den mytomspunna draken Grigori. På detta sätt så kommer vi till vår hjälte som befinner sig i fiskebyn Cassardis, där man får lyssna på ett par vakter som försöker rekrytera folk till armén för att slåss mot draken som profeterna har förutspått skall komma. Här avbryts samtalet av en stark vind som får alla att stanna upp, när samtidigt en man kommer springandes skrikandes att ”Draken är här!”. I tumultet så ser vi hur draken attackerar byn och hur vår hjälte försöker stoppa det. Dessvärre så faller det sig så illa att vår hjälte faller under drakens klo, medan denna uttalar en ramsa på ett uråldrigt språk. Varpå draken sliter ut vår hjältes hjärta och äter upp det. Men otroligt nog så lever fortfarande vår karaktär efter detta, och detta blir startskottet för vår historia; med vår hjältes jakt och kampen för att få tillbaka hans hjärta och det ultimata målet av att besegra draken Grigori en gång för alltid.

Gameplay!

Dragons Dogma är ett Action RPG där vi får välja mellan 3 huvudklasser: Fighter som använder sköld och svärd, specialist på närstrid och kan en hel del stryk. Vill du ej gå allt för nära inpå fienderna så är Strider våran skarpskytt på sin båge, även om du med denna klass även har tillgång till dolkar och är väldig snabb, smidig och kan klättra upp på fiender utan problem. Slutligen så har vi Mage som kan använda magi och hela kompanjoner och samtidigt använda sig av kraftiga trollformler på fienderna. Personligen valde jag en Fighter när jag spelade spelet, dels för att jag tycker om att vara mitt i stridens hetta och krossa allt i min väg. Och ju längre in i spelet man kommer, desto mer kan man specialisera sig mer på sin valda klass eller göra en hybrid av två för att få det bästa av två världar. När det kommer till hur vi kan anpassa utseendet på våra huvudkaraktär så finns här ett gott utval av möjligheter; utöver valet av man eller kvinna så kan kan man ta en redan förvald karaktär eller så kan man gå in och finlira med detaljerna. Värt att notera är att hur man bygger sin karaktär kan ha betydelse senare i spelet då vissa monster attackerar det ena könet mer än det andra; beroende på vilket kön du väljer så kan vissa uppdrag gå lättare att klara av än om man valde det andra. Storleken av sin karaktär har betydelse då ju mindre man gör sig, desto mindre uthållighet och saker kan man bära, samt att man ej kan attackera lika ofta (allt baserat på din uthållighet). Dock så är man snabbare och svårare att träffa (så tänk över hur du bygger din karaktär). I våran resa så stöter vi på så kallade Pawns som är varelser som lever utanför vår verklighet som är förhållandevis viljelösa och följer oss tills de blir ihjälslagna; som medföljare. Men att det sker är inget problem då man bara kan hoppa in i deras värld via en så kallad Rift Stone och hämta tillbaka dem igen. I början av spelet så får vi en som följer oss till det första lägret där vi får designa utseendet på vår första Pawn, utöver det faktum att man även kan ha med sig två andra om man ”hyr” in dom.

Om vi ska ta lite kort om fienderna här så har vi en stor variation på dem och de är väldigt fantasifulla och många av dem är baserade på monster från grekisk mytologi, som till exempel så möter vi på Cykloper, Hydras, Griffins och många många fler. Och boss fighterna är sannerligen något att skåda både i skala, svårighet och hur man kan ta sig an de. Ta t.ex. när vi mötte på första bossen Chimera (trehövdat monster); visst vi kunde stå runtomkring den och bara hackat loss på den, men vi har i spelet möjligheten att klättra upp (eller för den delen hålla fast) på fienderna. Så för att lättast ta sig an denna första boss är att klättra upp på monstret och hugga av de andra huvudena först och sedan ge sig på det sista för att slutligen dräpa besten.

Ett enkelt sätt att få något att göra är att leta upp byarnas/städernas anslagstavlor där det finns en massa sidouppdrag man kan ta sig an; något som inbringar en slant eller två vilket kan vara bra att ha för att köpa rustningar och vapen, då dessa inte är billiga. Utöver dessa anslagstavlor, så finns det även en del npc:er som också kan ge uppdrag; så håll utkik för karaktärer med en grön ”skylt” ovanför huvudet.

 

Ljud och Bild!

När det kommer till ljudet i spelet så tycker jag att det gör sig riktigt bra; röstskådespelarna gör det som behövs och de är inte överdrivna eller melodramatiska bara för att dom kan. Alla karaktärer har en röst, även om vi får höra samma röst från många så uppskattas det att alla, även mindre npc:er får sin röst hörd. En sak att påpeka när det gäller rösterna att de ibland har ett skumt eftereko som de skulle stå i ett större rum eller grotta, fast vi står ute på en öppen gata. När det kommer till musiken så tycker jag att den passar väldigt bra in; när man är ute och springer och hamnar i strider så är den väldigt återhållsam med trummor som huvudinstrument och ger en mer djupare och animalisk känsla. Annars så är musiken perfekt att ha i bakgrunden, den sticker inte ut allt för mycket och stör i spelmoment utan är helt lagom. En sak som jag verkligen gillar är den atmosfär vi har i spelet; som när man startar upp och är nere på stranden så hör vi vinden viska fram över havet, vågorna som rullar in mot stranden, fiskmåsarna sjungandes ovanför våra huvuden och sanden som knarrar under våra fötter. Detta är bara ett exempel på hur bra jag tycker att de har jobbat på de ambienta elementen i spelet och att det känns likadant vart vi än tar oss i världen.

När vi kommer till bild och utseende så ser man ganska snabbt att det grafiska har några år på nacken, även om man har piffat till spelet lite extra i.o.m PC utgåvan. Men även det kan inte förhindra att utseendet har halkat efter lite. Nu säger jag inte att spelet är fult på något sätt, jag tycker om hur det ser ut, det har en stor variation på karaktärer och omgivningarna (då till de större städer eller områdena). Karaktärerna är ibland väldigt generiska rent utseendemässigt och ibland kan jag helt glömt bort vem jag pratade med då de inte sticker ut så mycket från resten av städernas karaktärer. Det finns inte så mycket mer att säga om utseendet förutom att det borde ha piffats till lite mer för att känns fräscht igen.

Mina Åsikter!

Spelet i sig är helt okej; det som är svårt ibland enligt min mening är att veta vart man ska ta vägen för att följa huvudstoryn, dels för att man plockar lätt på sig en massa sidouppdrag och storyn i spelet är väldigt vag och att det ibland är långt emellan kapitlen. När det kommer till det grafiska så märker man av att det är ett spel som har nästan nu över 5 år på nacken; men att det ändå funkar. Det finns lite saker som stör mig i spelet och det är när Pawn´s pratar på och stör i viktiga dialoger eller tjattrar på som ett gäng babianer, det tar en ur spelupplevelsen ganska snabbt för ingen skulle göra så i verkligheten. Som jag nämnde så finns det en hel del sidouppdrag att göra och jag har svårt att låta bli att ta mig an alla samtidigt som jag utforskar världen. Men jag ser det som ett stort plus att man alltid har något man kan göra (ibland så kanske man bara är ute och utforskar och attackerar fiender bara på måfå och gör ett ”döda X av den här fienden vid X uppdrag). Jag tycker om spelet och kommer fortsätta att spela vidare då jag är väldigt nyfiken på vilka fler fantastiska monster och bossar vi kommer att få stöta på; samt att vi ej ska glömma att jag inte vill vara en hjärtlös människa, så jakten på draken fortsätter tills jag har dräpt den och mitt hjärta sitter på sin rätta plats!


Specifikation

Recensionen baseras på PC versionen.

Prisbild PC release ca 200 kr (Pris varierar beroende på utgåva och plattform).
Stort tack till Kinguin / PR Nordic som har möjliggjort denna recension.

Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.

Du kanske också gillar