Disney Tsum Tsum Festival

Disney Tsum Tsum är en sorts plushie med flera Disneyfigurer som ser ut som bönor. De har fått en TV-serie för att få ungar att köpa dem och nu har de även fått ett TV-spel som garanterat har samma mål. Men är spelglädjen bortglömd när fokuset ligger på att sälja merchandise?

Disney Tsum Tsum Festival försöker kopiera Mario Party, men det går inget vidare. Där Mario Party ofta har kvantitet före kvalitet, så har Tsum Tsum Festival inget av det. Det finns totalt 11 minispel att variera mellan, och om man spelar Tsum Tsum Toru så kan man spela en liten turnering med de olika minispelen. Nästintill alla minispel spelas med en joycon, den lilla kontrollen som sitter på Nintendo Switch. Det enda minispelet som inte spelas så är Tsum Tsum Puzzle som istället använder touchskärmen på konsolen. Problemet med det här är att man inte enkelt kan byta från Puzzle till något annat som Curling utan att gå in i inställningarna och ändra uppsättning från handhållen, där kontrollerna sitter i konsolen, till antingen dockad med kontrollerna i händerna på spelarna. Det hade varit så mycket enklare om spelet hade haft ett och samma kontrollschema för hela spelet.

Det märks tydligt var fokuset för spelet har hamnat, nämligen Tsum Tsum Puzzle. Det finns bingobrickor man kan få ifyllda när man gör vissa saker, och när man får en rad får man mynt, men alla dessa saker kan enbart göras i Puzzle. Det är ett kul minispel, och det jag suttit mest och spela av alla, men jag vill ju ha lite motivation till att spela de andra minispelen också. Man får mynt av alla minispelen som sedan används för att låsa upp nya Tsum Tsums, helt på måfå, och de är snordyra. Man behöver 10 000 mynt för att låsa upp en ny Tsum Tsum, som är en en spelbar plushie baserad på en Disneykaraktär. Det är egentligen ingen skillnad på dem förutom utseendet såvida man inte spelar Puzzle, för då har alla olika förmågor man kan använda sig av. Det finns så många karaktärer att låsa upp, de täcker filmer och serier från Snövit ända fram till Zootopia, så det kommer krävas många timmars spelande för att lyckas. Det här är, enligt mig, loot boxes. Men som tur är finns det i nuläget inga mikrotransaktioner, men jag misstänker att det kan dyka upp i framtiden, även om jag hoppas att det inte händer.

Jag hade till en början roligt med de olika minispelen, men de blev snabbt enformiga och mitt fokus försvann många gånger under tiden jag spelade. De olika spelen går ut på att spela curling, balansera glass, åka bergochdalbana samt spela airhockey för att nämna några. Varje minispel tar mellan 3 till 10 minuter att spela och man får en liten förklaring till hur kontrollerna fungerar innan man börjar spela. De spelen jag hade roligast med var Curling och Puzzle, de andra var mer stressande vilket gjorde mig frustrerad när jag började höra klockan ticka ner, igen.

Jag måste dock säga att spelet ser väldigt gulligt och mysigt ut både i huvudmenyn samt när man väl spelar minispelen. Det tilltalar mig som småbarnsförälder både med hur charmigt det är samt hur enkelt det är att starta de olika minispelen. Men även om min dotter inte kommer tröttna på spelet så känner jag själv att spelet snabbt blir tråkigt. Men om hon skulle spela det med en eller flera vänner skulle jag inte ha några problem med att varken se eller lyssna på spelet i timmar.

Slutligen vill jag påpeka att prislappen för det här spelet är alldeles för högt baserat på vad man får. Det finns ingen som helst anledning till varför spelet ska kosta, som billigast, 450 kr när man enbart får elva minispel som man snabbt tröttnar på. Om du är ute efter ett partyspel till Switchen så rekommenderar jag inte det här.