Assassin’s Creed Odyssey

Antikens Grekland och valet mellan man eller kvinna, detta är några av de stora saker som Ubisoft har promptat för inför nya spelet Assassins Creed: Odyssey. Men hur är känslan i spelet och har de gjort tillräckligt mycket nytt i spelet för att hålla oss kvar i det precis som Assassins Creed: Origins. Följ efter örnen så ska vi se om den kan leda oss rätt och hitta svaret på frågorna.

Känn tidens vindslag när vi tar oss an Assassins Creed: Odyssey, där vi får här kliva in i rollen som antingen Alexios eller Kassandra. Rent spelmässigt så gör det varken till eller från vem av karaktärerna man väljer då spelmekaniken och storyn är densamma, man får bara en annan karaktärsmodell och röstskådespelare. Men det är kul att valet av kön finns tillgängligt då det har varit något som fansen efterfrågat ett tag nu.

I introduktionen av spelet så får vi lära oss lite grann om våran karaktär, i mitt fall den så blev valet Alexios. Alexios förflutna är något som vi kommer få hoppa tillbaka massor av gånger i spelet då det faktiskt är en Grekisk tragedi vi spelar, vilket är rätt passande. Alexios är en ”Misthios” eller enklare sagt en legosoldat som jobbar för Markos, en lite dum men godhjärtat affärsman som gav Alexios husrum när han behövde det som mest. Markos har gjort lite dåliga val med pengar, vilket drar in Alexios som nu måste hjälpa till. Lång story kort, när man väl lyckats hjälpa Markos så har Alexios fått blickarna på sig av en grupp hänsynslösa människor, vilket får honom att lämna sin hemö Kephallonia bakom sig, och bege sig ut ut i den stora världen, där mängder av äventyr väntar honom. Det är en välgjord story, som har mycket drama, häpnadsväckande avslöjanden och känslomässiga stunder – en riktig odyssé kort sagt.

Spelmekaniken är en fortsättning på vad vi fick se i Assassins Creed: Origins, fast denna gång så har vi tagit steget längre in i rollspelsgenren, vilket blir tydligt då spelet nu introducerar dialogval (liknande Mass Effect). Jag tycker det är kul att man nu kan mer få en story som man själv väljer, beroende på hur ens karaktär svarar och reagerar på saker och ting i spelet, istället för ett redan förvalt svar och en story där man ”bara” får följa med i. Utöver detta så har vi nu istället för en dräkt eller rustning, valet att välja alla olika individuella delar antingen genom att sno, köpa eller få dem genom att göra uppdrag. Här får vi den klassiska valet av olika ”klasser” av armor och vapen: vanliga, sällsynta, episka och legendariska. Samt att du kan uppgradera de vapen du har till hands, dock bara upp till den nivå som din karaktär är.

För att uppgradera något så måste du ha/köpa/sno vissa prylar och valuta, där några av dessa är: metall, djurhudar, trä och såklart en massa pengar. Du kan även gravera in nya ”egenskaper” på dina saker som t.ex. +12% skada på djur, +5% eld skada etc. Detta gör att du kan verkligen välja och vraka i hur du vill att din karaktär ska ta sig an fiender i slagsmål, detta då du har valet mellan många olika typer av vapen där man kan verkligen gå in för att ex. specialisera sig bara på spjut eller dolkar.

Du har återigen valet från Origins om vilken specialisering eller klass du vill inrikta dig på: Hunter, Warrior eller Assassin. Inte för att det är som att man bara kör som en vald klass i typiskt rollspel maner utan mer av förmågor och specialattacker man får valet av att använda till sin hjälp. Här kan man fritt fram välja det som passar en bäst; jag valde att förbättra hur jag hanterade mina vapen och några specifika specialattacker som kunde hjälpa mig under spelets gång.

Mycket av spelet kommer gå åt genom att ta dig an sidouppdrag, segla runt de Grekiska öarna och jaga runt efter metaller, trä eller hudar för att kunna uppgradera dig allteftersom du går upp i nivå. Men om man tror att det kommer bli en grindfest så skulle jag säga att det ej är så, jag har spelat ganska länge och tagit mig an en del sidouppdrag här och där bara för att testa på och det har i och med huvuduppdragen inte känts som jag har fått arbeta så mycket extra för att hålla min karaktär och mina vapen uppgraderade och redo för de faror som väntar på mig.

På tal om att segla runt så har vi som i många av de andra spelen en båt som vi kan segla runt och upptäcka världen med. Skeppet Adrestia står därför tillhands, och den kommer man också behöva att uppgradera och hålla i gott skick för att man ska kunna ta sig an fiender som man stöter på. Men det är en härlig känsla när man har övertaget på en drös med fiendebåtar och man sänker eller bordar dom utan problem. Däremot så kan det vara kul med en utmaning och vara nöd att planera hur man ska ta sig an flera båtar samtidigt, men intressant nog, så attackerar inga båtar om man bordar ett annat skepp vilket känns lite skumt (men hey spelmekanik).

Under spelets gång så kommer man som sagt kunna ta sig an sidouppdrag, men så har vi de stora huvuduppdragen också. I varje hamn eller stad så kan man plocka på sig fler uppdrag från anslagstavlor. Det kan vara stora uppdrag utspridda över hela den Grekiska världen, eller så kan det vara mindre uppdrag som du har en viss tid på dig att göra (alla har man 24 timmar på sig från det att du tar den från anslagstavlan). Här kan man om man verkligen vill grinda sig genom massvis med uppdrag för att få så mycket pengar eller tillbehör som möjligt. Allt för att lättare kunna köpa till sig bättre vapen eller uppgradera de som vi har som favoriter.

Jag måste dock säga att efter ett tag som man har gjort sidouppdrag så kan dom bli väldigt mycket av detsamma – åk och mörda banditer, hämnas någon/någonting, döda den här personen, och till slut kan man komma att tröttna på att höra, se och göra samma sak gång på gång (även om det är tillfredsställande att mörda skurkar och banditer).

Själva berättelsen för dig som spelare över hela den Grekiska världen där vi får träffa på många kända namn och platser, både fiktiva såväl som verkliga och det är verkligen en syn för ögonen att resa runt och se denna värld som presenteras för oss och få träffa på alla dessa ibland lite knasiga karaktärer. Vi får en story som tar oss över hela vårt känslospektrum, från sorg till rent hat mot vissa i spelet – för att inte tala om möjligheten att få uppleva några historiska händelser ( även om de oftast kommer med en liten twist på hur det egentligen hände).

Men finns det något som har fått mig att tappa känslan och glädjen i att spela spelet; japp det finns det! Något som ni alla nog vet om är att Ubisoft aldrig haft de bästa släppen på sina spel när det kommer till buggar, och här kommer vi ej undan det heller. Dock så är det ej ”ögon som flyter utanför huvudet” buggar, men lika så så får dom en att ganska snabbt förlora upplevelsen och snabbt börja irritera en. Något som jag har förstått genom att prata med Fredrik är att laddningstiderna på Xbox One är betydligt längre och inkonsekventa, d.v.s. att jag kan prata med en person, gå ifrån den och gå tillbaka och den måste ladda in samtalet, medan andra gånger så blir det ingen laddningssekvens utan Alexios börjar samtalet utan problem. Många buggar och lågupplösta texturer har jag sett, även fast jag hoppas att dessa kommer patchas bort snart. Något som har stört mig mest är det när spelet verkar frysa, även fast jag kan snurra runt på kameran(?!) så har allt annat i världen (Alexios inräknad) fryst fast och man får vänta tills spelet kommer igång igen. Dessutom har spelet på riktigt kraschat till och från vilket har fått mig att ge upp för dagen; vilket är surt och frustrerande då det har hänt ibland efter ett långa uppdrag där jag precis ska lämna in det och avsluta uppdraget och vips, så ser jag Xboxens startsida.

Nu låter det som jag är väldigt negativ, men detta är några av de aspekter som kan förstöra och ta en ur spelet och man kan tappa all glädje att spela spelet (då man undrar om det kommer ske igen snart).

Men även om dessa saker händer så förtar det inte att Odyssey är ett fantastiskt snyggt spel med lika bra musik, intressanta och underhållande karaktärer och en sprängfull story, en riktig Grekisk odyssé.