Ynglet

Från svenska Nifflas Games kommer en färgsprakande explosion som utspelar sig i Köpenhamn.

I Ynglet spelar du som ett litet yngel på jakt efter andra små ynglingar som kommit bort efter att en asteroid träffat deras hem. Sen om det är grodyngel, ormyngel eller trollyngel är okänt, oavsett spelar du som denna söta, färglösa, tentakliga varelse, vars uppgift det är att samla ihop sina kompisar (familj?) som spridits i Köpenhamn.

Du styr ditt yngel med musen och håller ner höger musknapp för att åka framåt. Du glider fram mellan de olika rutorna, och måste börja om från senast sparad ruta om du råkar falla mellan stolarna. Svårare än så är det inte. Efter den andra nivån får du förmågan att skjuta dig framåt en bit i luften vilket är till stor hjälp när avståndet mellan rutorna ökar.

Gissa staden.

Kontrollerna är enkla, och konceptet likaså, vilket i Ynglets fall bara är en fördel. Detta är inte nästa Dark Souls, utan är ett spel som du ska kunna slappna av med. Eller kanske en perfekt gåva till någon som annars inte brukar spela dataspel. Genom sitt lugna men färgglada intryck når spelet långt, och jag spelar nyfiket vidare. 

Efter varje nivå introduceras nya koncept så som plattformar du studsar på, väggar som du endast kan skjuta dig igenom med din specialförmåga och collectibles du måste samla ihop i ett enda hopp. Du matas med det nya i ett lagomt tempo och blir aldrig överväldigad, istället känns varje ny bana unik, och detta genom mer än bara layouten.  

Grafiken är unik och otroligt färgsprakande, trots att mycket ser lika ut blir det aldrig några frågetecken kring vilka rutor som är förgrund och bakgrund. Speciellt de senare mörka nivåerna är som att uppleva ett fyrverkeri på din skärm. Grafiken i all ära, men det som verkligen står ut när jag spelar Ynglet är musiken.

Nästan varje handling jag utför, om det är att hoppa, falla studsa eller åka på en linje, har ett eller flera ljud kopplade till sig. Dessa går sömlöst ihop med bakgrundsmusiken och jag känner mig mer som en kompositör än spelare. Ljudbilden är kort och gott helt fantastisk. Mixat med färgerna är detta utan tvekan den bästa biten av hela spelet.

Den sämsta biten med spelet är dess längd. Efter knappt en timme är den fantastiska upplevelsen över, som för övrigt varit precis så svår eller lätt som jag velat tack vara den justerbara svårighetsgraden. Inte nog med detta kan jag välja att sätta ut mina checkpoints, vilket kompletterar spelets otroligt chilla intryck.

Om du lyssnar Nifflas, GE MIG YNGLET 2 NU! Att spela Ynglet har varit helt underbart, och gett mig en lugn stund i den annars stressiga vardagen som är sommarjobb, midsommarfirande och pandemi. Om du behöver en paus från livet, ett avbrott i vardagen eller något spel att slappna av med mellan adrenalinpumpande omgångar av Guilty Gear Strive så behöver du inte kolla längre än Ynglet.