Hem RecensionerSpelrecensionerNintendo Umurangi Generation

Umurangi Generation

av Victoria Sandberg

En annorlunda first person shooter där du beväpnad med din kamera smyger runt i omgivningar härjade av ett mystiskt krig. Hittar du alla vyerna och gör du det innan tiden rinner ut?


Umurangi Generations är som sagt ett first person shooter-spel, men det går inte ut på att skjuta ihjäl motståndare utan att ta bilder på din omgivning och upptäcka mystiska och spännande miljöer.

Spelet är uppdelat i flertalet banor som utspelar sig på allt från takterrasser till tunnelbanor och underjordiska läger. För varje bana får du som spelare en lista med föremål som du ska ta kort på. Dessa föremål kan ibland vara riktigt svåra att hitta eller ens veta vad de är för något. Detta ledde till att jag ibland omedvetandes tog kort på de föremål som jag inte kunde hitta när jag fotograferade något annat som jag tyckte såg kul ut. När man hittat alla objekten och fotograferat dem ska de lämnas som ett paket i närheten av den plats där du började; ibland klurigare än vad man kan tro.

Utöver föremålen som du ska hitta finns en lista på extra mål. De varierar bara knappt mellan banorna och innefattar att du ska tjäna en viss mängd pengar på dina foton, hitta och leverera korten innan tiden tar slut, fotografera dina vänner med mera.

Det finns ett system med hur mycket varje kort du har tagit är värt, alltså hur mycket du får betalt för det. I slutet av varje bana räknas din totala förtjänst ut minus de fotorullar du använt. Precis som skott i ett vapen har du ett visst antal bilder du kan ta och gömda på olika ställen kan du hitta fler filmrullar så att du åter har ett fullt magasin.

Utan att det finns ett enda ord i narrativ väg leder stämningen och omgivningen på banorna dig som spelare genom upptrappningen av ett krig mot en mystisk motståndare. Tillsammans med dina tre mänskliga vänner och en pingvin upplever ni olika platser medan du jobbar som frilansande fotograf som på ett eget speciellt sätt dokumenterar händelserna.

Till en början har du endast en vanlig kamera med några enkla inställningar där du kan redigera dina fotografier precis efter du tagit dem. Efter varje avklarad bana får du nya linser som gör att du till exempel kan ta vidvinklar eller extrema närbilder samt fler inställningar för färger och kontraster. Allt närmare slutet av spelat finns det en massa roliga inställningar att leka med för att skapa det där perfekta dystopiska fotografiet. Jag spelade detta på Nintendo Switch och med Switchens motion controls är det även möjligt att i handhållet läge vrida kamerans lins omkring dig. Tänk bara på att kryssa ur rutan som automatiskt sparar alla dina kort, så att inte minnet på din Switch fylls med halvbra suddiga bilder på saker du inte har en aning om i efterhand vad de ska föreställa.

Spelets miljöer har skarpa neonfärger och spännande ljussättning överlag, men den något gryniga upplösningen gjorde att jag många gånger kände mig lite obekväm med hur mina bilder blev. Världen är befolkad av en mängd olika människor som gör den levande, men deras design och rörelsemönster känns lite föråldrad enligt mig. Tyvärr blir bilderna ofta väldigt gryniga och innan man får inställningarna för kontrast och mättnad blev bilderna ofta lite tråkiga enligt min mening.

Kontrollerna för kameran är helt okej och ju längre in i spelet, desto bättre enligt min mening. Däremot är kontrollerna för att röra sig omkring i omgivningen lite knepiga. Personligen hade jag stora problem med att hoppa upp på saker. Enligt spelet ska man kunna klicka på hoppknappen upp till två gånger i rad, men jag fann ofta mig själv spamandes hoppknappen tills jag for upp och nästan förbi det jag ville landa på. Detta blev min taktik då just hoppandet ibland fungerade lite för bra och ibland inte alls, som om karaktären fastnade i något.

Musiken varierar mellan de olika banorna i en variation av trevligt bakgrundsljud och irriterande beats liknande tidiga Tony Hawk-spel. Kameraljuden kändes dock äkta med klick vid byte av lins och slutarljud när man tar kort, något som gjorde att spelet kändes mer verklighetstroget.

Om du tycker om att ta bilder i spel och att redigera bilder överlag kan detta absolut vara ett spel för dig. Det kan spelas både långsamt i din egen takt (även kreativt läge utan att få slut på film när du klarat ut spelet) och i en speedrun läge där det gäller att hitta alla föremål så fort som möjligt. För mig sänktes spelet en del av svårigheterna att röra sig runt på flertalet av banorna och det faktum att de flesta bilderna kändes väldigt gryniga.

Umurangi Generations är ett relativt kort spel men som kan ge många timmars kreativt fotograferande om man kan se förbi grynigheten i slutresultatet.


Specifikation

Denna recension baseras på Nintendo Switch versionen.
Spelet finns även till PC.

Umurangi Generation. Lägsta pris 126 kronor enligt Steam 2021-06-21.

Recensionsex tillhandahållet av Origame Digital.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.

Du kanske också gillar

Lämna en kommentar