Om du är ett fan av RPGs som har gameplay likt Baldur’s Gate och Pillars of Eternity så är Tyranny definitivt ett spel för dig. Tyranny, som är utvecklat av Obsidian, känns och spelas som ett old-school RPG vilket fick mitt nostalgiska hjärta att slå volter.
Tyranny utspelar sig i fantasy-världen Terratus. Den stora ondskan Overlord Kyros har tagit över makten. Kyros kan bäst beskrivas som en större elak gud och hen är oerhört mäktig. Nu råder ett inbördeskrig i regionen Tiers, den del av Terratus som Kyros lyckades ta över sist. Två av Kyros arméer, the Disfavored och the Scarlet Chorus, har svårt att skapa ordning speciellt eftersom en rebellisk styrka håller på att få ett starkt fäste. Det råder kaos och alla strider mot alla. Du, även känd som The Fatebinder, hamnar i mitten av allt i ett spel som låter dig välja din egen väg. Lite av ett ’choose your own adventure’ stuk. Ta dock inte för lång tid på dig, för det kan faktiskt kosta dig och resten av världens dess liv. Tiden är knapp och på så vis är det smart att välja dina sido-quests noga. Huvudstoryn kan tyvärr kännas lite väl kort och linjär.
I början får spelaren välja hur de sista åren av kriget över Tiers utspelade sig. Detta i form av något likt ett brädspel där spelaren får ett par val att välja mellan, oftast handlar det om vilken sida av the Disfavored eller Scarlet Chorus spelaren vill stå på under olika händelser. I slutändan är det du, The Fatebinder, som får i uppdrag av Kyros att reda ut konflikterna och vinna över rebellerna eller helt enkelt dö tillsammans med alla andra. Låter som en någorlunda enkel uppgift, eller hur?
Tyranny fungerar likt många andra action-RPGs. Combat skiljer sig inte så märkbart; bortsett från auto-attack så har du även olika attacker, som spells och abilities att använda beroende på vilken klass du väljer att spela. Du får XP och levlar upp och skräddarsyr din gubbe därefter. Visserligen är The Fatebinder ingen specifik klass i sig utan spelaren får själv välja vilken typ av karaktär den vill spela beroende på hur man fördelar skillpoäng. Tyranny hjälper dock till och har en del ’klasser’ att välja på beroende på vilket typ av gameplay du gillar; hand-to-hand combat, svärd och sköld, dual wield, ranger, casters är några av klasserna du kan välja mellan. Din karaktär har en huvudklass och även en sub-klass. Vill du vara en caster som även kan skjuta en båge? Ja, varför inte! Själva skill-systemet är väl utvecklat och ger spelaren väldigt mycket möjligheter. Du kan till och med skapa egna spells och dessa kan bli mer avancerade genom spelets gång. Det finns visserligen en liten nackdel eftersom vissa abilities som du kan låsa upp är beroende av olika factions. Ibland kanske det val som du gör inte gynnar dig och din karaktärs utveckling som du strävar efter.
Du är inte ensam i ditt äventyr. Tillsammans med din huvudgubbe kan du ha ett party med upp till fyra karaktärer att kontrollera, det vill säga tre extra karaktärer kan hjälpa dig under resans gång. Varje extra karaktär har unika förmågor och talanger. De kan likt din egen gubbe också levla upp och du bestämmer själv om du vill skräddarsy dessa eller låta datorn göra det automatiskt. Givetvis kan du även bestämma över deras vapen och armor.
Det finns tyvärr inte en stor variation av fiender, men detta kan visserligen förstås med tanke på att spelet kretsar kring ett krig mellan olika organisationer/factions bestående av människor. Fiender som inte är människor finns, men förvänta dig inte ett spel som har dvärgar, alver och dylikt. Även om man önskar att det fanns ett bredare sortiment så fungerar den minimalistiska skaran av olika fiender med spelets berättelse.
Sometimes you just want to burn stuff…..and people!
Tyranny är kanske inte det snyggaste spelet grafiskt sett, men det har ändå en charm. Spelet är byggt på en äldre spelmotor och det är rätt likt Pillars of Eternity utseendemässigt. Detta är inte så konstigt då det är skapat av samma utvecklare. Det har en mörk underton och ger en känsla av att det finns ett rådande kaos i världen Terratus. Istället för att visa ondskan via visuellt slående scener så gör Tyranny detta mer subtilt, via berättelsen; här lyckas spelet fenomenalt. Olikt spel såsom Diablo kommer det inte massor och massor av olika fiender som skapar kaos på skärmen, utan det finns en bra balans. Man kan faktiskt se ens gubbar och det är enkelt att markera specifika karaktärer utan att de försvinner i ett vimmel av fiender.
Berättelsen i spelet är oerhört genomtänkt. Du kommer att spendera mycket tid att läsa. Spelet är lore-berikat och det märks att väldigt mycket tid har lags ner på att forma och skapa historian bakom och kring spelet. Många spel har det svårt att ge en bra bild över ondska, men Obsidian har lyckats väldigt bra. Det kan dock kännas lite kort, beroende på vilken takt man själv har. Däremot finns det möjlighet till att starta om från början och få en helt annan upplevelse genom att bara spela en annan klass och göra andra val. Det är här spelet skiner, såsom rollspel ska göra. Det handlar helt enkelt inte bara om att fajtas, utan även att göra tuffa val. Vilken sida vill du stå på?
