Transport Fever 3

Under skrivande stund sitter jag på pendeln mot universitetet. Utanför mig ser jag personbilar, lastbilar, bussar och andra transportmedel. Jag har dock aldrig ställt mig frågan – Hur fungerar allt detta egentligen? Inte förrän jag spelade Transport Fever 3.

Idag ska vi titta på ett spel publicerat av Paradox Interactive. Ni som vet kan säkerligen föreställa er vad för typ av spel detta kommer vara, men för er som inte vet publicerar Paradox Interactive nästintill exlusivt strategi, simulatorer eller 4X. Det är spel för de som älskar att grotta ned sig ordentligt i statistik, siffror, kartor och grafer. Transport Fever 3 gör mycket av detta, och det verkar som att det är någonting utvecklarna Urban Games lyckas bra med. Det utvecklas  nämligen inte en triologi från ingenting. Något är de på spåret.

Logistik som mänsklighetens puls

Premissen bakom Transport Fever 3 är relativt simpel, i alla fall tills vi börjar gå ned på detaljnivå. Ambitionen hos Urban Games är att skildra hur städer växer fram med hjälp av deras transportrutter. Dessa utgör den logistiska väv som sammanfattar spelets huvudsakliga idé – transportera varor och folk för att tjäna pengar, sedan återinvesterar du dessa i nya rutter och låter den sammansatta tillväxten öka. I alla fall i den takt som dina skulder, inkomster och underhållet av din infrastruktur tillåter. Det är ett otroligt ambitiöst mål att sätta för ett spel, eftersom sådana system i regel sköts av horder av stadsplanerare och specialinriktad personal. Nu ska däremot du sköta detta. Själv.

Kartan kan vi förflytta fritt – zooma in eller ut hur mycket du vill, i vilken vinkel du vill.

Ni kan förmoda att ett sådant spel behöver ett ganska omfattande startuppdrag, eller åtminstone exceptionellt välutvecklad informationsförmedling. När vi startar Transport Fever 3 kan vi gå igenom många av de grundläggande systemen som erbjuds i startläget. Vi börjar med att köpa en fordonsdepå, placerar ut lite busshållplatser och sedan köper vi några bussar. Det är värt att tillägga här också att Transport Fever 3 utgår ifrån att skildra ett historiskt häldelseförlopp. Vi kan exempelvis starta redan från början på 1900-talet där vi endast har några varianter av häst och kärra att välja. Däremot har vi så mycket mer än bara detta.

Efter vi placerat ut fordonen kan vi se dem åka omkring och plocka upp människor och varor för transport. Redan här känner jag en omedelbar njutning i att få se de små varianterna åka runt och interagera med varandra, vilket endast ökar ju fler rutter du börjar strukturera. Det är också ganska imponerande hur utvecklarna lyckats skapa ett såpass enkelt och tydligt system för att du ska kunna hålla koll, även efter det blir mer och mer komplicerat. En intressant sak med Transport Fever 3 är att spelet inte låter inte dig bygga industrierna som du hämtar varor ifrån. De är redan utplacerade på kartan och din uppgift är att länka samman dessa för att låta städerna växa. Samhället jag för nuvarande ser över vill ha plankor och fisk, till vilket jag försöker skapa transportsträckor som utför detta så ekonomiskt som möjligt. Det är ingen lätt utmaning, men det är en oerhört, oerhört rolig sådan. När allt väl funkar.

Värt att nämna mer än en gång

Ni vet det jag nämnde gällande informationsförmedling? Många simulatorer, varianter av taktikspel och statsbyggare lever och dör på förutsättningen att de kan förmedla reglerna till spelaren på ett begripligt sätt. Gärna mer än en gång, men heller inte för mycket så att spelaren blir irriterad över tjatet. Transport Fever 3 gör detta till viss mängd, men misslyckas med detta i stora anseenden. Det är en svår balansgång, men här underleverar Urban Games i när, var, hur och varför de förmedlar informationen.

Jag har som exempel startat flertalet nya spelomgångar på alternativet ’’Nytt Spel’’ där vi kan välja olika typer av kartor med olika miljöer och klimat – torrt, subarktiskt, tropiskt eller tempererat. Eftersom jag är helt ny till denna spelserie valde jag inte till några alternativ, utom tog det första som serverades. Efter du valt detta genereras en karta med ett unikt seed, varpå du får ta dig an dess utmaningar. När du tagit dig en kik över hela kartan kan du bygga fritt, det finns ingen begränsning var du börjar. Vill du dra en varukedja från ett fiskeri ute i vattnet in till småstaden Whateversburg? Kör på, det enda som hindrar dig är om du kommer tjäna på det.

Transport Fever 3 nöjer sig dock inte med att låta dig vara där, spelet erbjuder kontinuerliga utmaningar i formen av affärstillfällen. Det kan vara att ett sågeri vill handla upp en överenskommelse om att de ska bli försedda med 50 enheter trä inom 2 år och 5 månader. Tar du dig an uppdraget får du en liten summa pengar på några miljoner dollar och klarar du det får du andra förmåner plus en stor summa pengar. Misslyckas du får du böter. Det är också här jag känner att Transport Fever 3 börjar vackla i sitt utförande.

Ett av uppdragen kan exempelvis vara att ett fiskeri vill ha arbetare, så du drar vägar, etablerar busshållplatser, bygger en kaj och köper några båtar. Du drar rutten mellan kajen och fiskeriet, men inga personer dyker upp. Jag har varit med om detta ett flertal gånger där jag i slutändan behövt börja om min spelomgång, eftersom mina investeringar i slutändan satt mig i en allt för stor skuld. Uppdragen kan ibland handla om att vi ska etablera en transportsträcka mellan två städer. Jag förmodar då att behovet finns hos befolkningen, men under många gånger jag byggt en sådan finns det inga personer som dyker upp. Vad som väntar är ruinering, oändligt mycket frustration och obesvarade frågor.

Poängen jag försöker lägga fram är inte att systematiken inte fungerar, uppenbarligen gör den det ibland. Mitt problem med Transport Fever 3 är att jag inte alltid vet vad som fungerar eller inte, och varför. Varför fungerar vissa hållplatser medan andra inte gör? Varför kan inte den ena stationen ta emot passagerare medan den andra kan? Problemet är inte att spelet inte fungerar, problemet är att det inte förmedlar informationen på ett användbart sätt under tillfällen där det behövs. Jag hade velat gå tillbaka för att dubbelkolla detaljer jag möjligtvis missat – spelet har en help-action – men denna är så otillräcklig och värdelös att jag i slutändan blir uppgiven.

Systematik och glorifierade tutorials

Jag kommer inte riktigt släppa ämnet kring informationsförmedling än, eftersom Urban Games lagt upp detta på ett så underligt sätt i resterande av spel. Transport Fever 3 har ett kampanjläge där vi får 8 olika uppdrag som följer berättelsen kring Andrew. Berättelsen börjar 1906 i New Orleans där vi ska rädda festivalen Mardi Gras efter en omfattande storm. Vad som väntar är inte en kompetent utvecklad kampanj med djupa karaktärsintriger – ärligt talat förväntade jag mig aldrig det heller, men jag förväntade mig inte heller en fortsättning på tutorial-läget. Transport Fever 3 kommer med en väldigt bra tutorial, problemet är dock att vi endast kan spela den en enda gång. Jag har försökt starta den igen för att dubbelkolla detaljer, men ack.

Ser du vad du ska göra? Inte? Ska vi göra det mer uppenbart?

Kampanjuppdragen är i slutändan glorifierade instruktionsuppdrag med lite olika karaktärer och scenarion. De håller en viss kvalité i att vi får spela alternativa historier med alla de olika begränsningar som fanns förr, men de är också oerhört restriktiva och enkelriktade. De urartar sig i att vi ska göra några enstaka handlingar enligt karaktärernas specifika instruktioner – gör du annorlunda riskerar du att bugga ur spelet som jag gjorde och behöver då starta om uppdraget. Jag förstår tanken att uppdragen ska förmedla ytterligare mekaniker för spelaren, dock behöver detta göras i en miljö där spelaren också får experimentera. Här blir det därför en väldigt underlig effekt av att spelets olika segment är antingen för restriktiv i att släppa spelaren lös, medan andra är motsatsen. Detta tyder på att lägena inte balanserats mellan varandra. Urban games verkar ha nöjt sig med att strukturera upp instruktionerna på detta sätt och sedan lämnat det så, utan att se var de faktiska behoven uppstår.

Ett imponerande åtagande

Det finns inte särskilt mycket mer att förmedla kring Transport Fever 3, utöver att det är ett oerhört ambitiöst spel som har en hiskelig nivå av komplexitet. Det är inte möjligt att gå in på alla detaljer gällande dessa i denna recension, så jag ska sammanfatta detta spel på bästa sätt möjligt. Transport Fever 3 är ett spel som är otroligt roligt och nöjesrikt under många tillfällen när det kommer till sina mekaniker och funktioner. Att se dina transportlinjer lyckas och dina intäkter växa är en sådan njutning som jag söker inom ett sim-spel eller statsbyggare.

Däremot överstiger frustrationerna glädjen. Vi har exempelvis en rejäl mängd buggar som gör en önskvärd och sömlös upplevelse ständigt frustrerande. Vägar klickar inte alltid i när jag placerar dem intill industrier, rotationsverktyget försvinner ständigt och får mig att behöva rotera byggnaden för hand. Att vi inte kan ångra en handlingssekvens under tiden vi pausat (vi har fyra olika hastigheter: paus, x1, x2 och x3) är minst sagt förbryllande och orsakar mig stora kostnader när allt inte riktigt går som planerat.

Det känns i slutändan som att Urban Games begår genrens kardinala synd – att det utvecklats för dem som redan har stenkoll på systematiken och inte anpassat för nya till serien. Jag som är en ganska envis och tjurskallig individ när det kommer till spel börjar tappa tålamodet när ännu ett uppdrag går i stöpet, trots min noggranna planering. Jag är heller inte ny till statsplanerings eller sim-spel, vilket får mig – lite uppgivet – konstatera att Transport Fever 3  inte riktigt håller måttet. Många av de andra kvalitéerna vi vill ha i ett sådant spel är bra, musiken som exempel är extraordinärt bra och bjuder in dig till en rofylld och lättsamt humör med sina banjos, countrygitarrer och muntra trummor. Däremot faller spelet av spåret när förståndet inte räcker till och den lila hjälp du får resulterar i att du att kraschar likt en långtradare på fel sida motorvägen.

Testdator: AMD Ryzen 7 5800X3D, 32 GB DDR4, GeForce RTX 2080 Ti