Soda Crisis

Aliens har kommit till jorden och sätter stopp för läskproduktionen. Gör allt du kan för att rädda läsken i denna sidoskrollande shooter!

Spelet inleder med att introducera huvudkaraktären.. eller,nja, typ i alla fall. Du är nämligen en varelse av okänt ursprung som testas i ett labb fullt av galna professorer. Spelet börjar med att du blir testad på dina stridsförmågor. Du får lära dig att skjuta, ducka, använda änterhake, you name it. När du senare bestämmer dig för att försöka lämna labbet blir vetenskapsmännen sura och börjar attackera dig. Till slut ger de upp och ger dig uppdraget att sätta stopp för aliens som kommer och suger upp läsk. Berättelsen i Soda Crisis är till lika stor del helgalen som den är oklar. Vem är du? Varför testas du? Varför vill aliens ha läsk? Jag hade hoppats på att få svaret på åtminstone en av dessa frågor när spelet var slut, men icke sa nicke.

Som tur är har inte berättelsen den viktigaste rollen i den här typen av spel så jag kan se förbi de brister den har. Soda Crisis är nämligen en linjär plattforms-shooter där du tar dig an fiender i rum. Det har högt momentum så det gäller att röra sig konstant för att undvika skada. Vissa rum går bara ut på att ta sig från punkt A till B, medan andra rum kräver att du dödar alla fiender innan du går vidare. Utöver detta varierar uppdragen i rummen sig inte mycket, men spelet är så pass kort att det inte hinner kännas repetitivt. I slutet av de flesta rum kan du hitta en kista. Dessa kan innehålla bland annat vapen och uppgraderingar som gör att du hela tiden skiftar lite i spelstil.

Uppgraderingarna du får kan vara allt från mer hälsa till att du rör dig snabbare. Dessa kostar batteri, som du får under spelets gång, vilket betyder att du inte kan använda alla uppgraderingar du får på en gång. Jag uppskattar detta, eftersom karaktären annars hade blivit alldeles bruten.

Kontrollerna är lätta att komma in i. Du har en knapp för att skjuta, en för att dasha, en för att använda änterhake och en för att använda ett sekundärvapen, till exempel en kniv eller en bomb. Även om kontrollerna är lätta att komma in i kan de vara svåra att bemästra på grund av spelets höga tempo. För att ha livet i behåll krävs att du rör dig konstant, samtidigt som du utför dessa handlingar. Som tur är finns det olika svårighetsgrader och om du tycker “easy” är för svårt kan du till och med sätta på ett “cheat mode”, som bland annat låter dig vara odödlig och/eller att du gör oändlig skada så att alla fiender och bossar dör på ett skott. Det finns dock nackdelar med att använda detta läge. För det första kan du inte få prestationer i detta läge och för det andra kan du inte gå tillbaka till en vanlig svårighetsgrad när du aktiverat det. Jag uppskattar dock fortfarande detta läge eftersom det låter fler spelare med mindre erfarenhet i genren att komma in i det.

Handla i shoppen…

Spelets grafik är hyfsad. Den tar sig an en en slags chibi-liknande stil med oproportionerliga kroppar på karaktärerna och så vidare. Jag tycker stilen passar till den här typen av spel, men det var inget jag tänkte särskilt mycket på när jag spelade. Detsamma gäller musiken. Jag kommer ihåg att jag tyckte den var duglig, men jag kommer inte i efterhand ihåg hur den låter, vilket kan vara både bra och dåligt beroende hur man ser på det.

Allt som allt tyckte jag att Soda Crisis var rolig och tajt plattformsaction med lagom längd. Om du känner att du vill ta dig an något kort med mycket adrenalin kan jag varmt rekommendera det!