Blanda tre teskedar Tetris, två matskedar stadsbyggarspel och en nypa pusselmekanik – vips, så har du River Towns! En välbalanserad mix av goda ingredienser som tillsammans skapar en smakfull måltid – även om du snabbt blir hungrig igen…
River Towns har en klassisk känsla som påminner om äldre spel som Sim City och Tetris – och borde därför träffa rätt hos nostalgiker. De pittoreska stadssektionerna du placerar skänker värme åt en annars ganska karg miljö. Du placerar slumpmässigt givna kvartersblock i olika former, inte bara för att få extra poäng utan också för att skapa synergi. Likt Tetris, kommer dessa kvartersblock nämligen i former som gör att du smidigt kan passa samman dem. Om du lyckas kombinera olika typer av kvarter (det finns tre varianter) ökar du dessutom poängen. Detta resulterar i att du – likt gamla hederliga ’high-score’-siktande spel – låser upp nya banor för varje gång du når en viss poäng.
River Towns är minst sagt beskedligt. Dess mjuka ploppande ljud när du placerar kvarter till dess harmoniska småputtrande ljudspår i bakgrunden ökar myskänslan. Det har sin charm att analysera vilka former som står på tur och hur de bäst kan placeras och fogas samman. Spelet utökar allt eftersom aspekter i omgivningen på de olika banorna som både skapar fler utmanande hinder, såväl som potentiella bonusar. Det kan vara skatter som ökar din poäng, möjligheten att få träd att växa eller specifika platser vars material gör att ett visst hus kan växa. Allt detta skapar som små miniuppdrag du som spelare gärna vill träffa rätt på, medan du placerar kvartersform efter kvartersform.
Spelets största problem är att det aldrig riktigt blir den tillfredsställande fullträff jag hoppats på. Slumpmomentet är en del av spelet, men jag saknar den där tillfredsställande känslan från Tetris när flera rader rensas samtidigt – eller stadsbyggarspel där man kan njuta av en välplanerad stad. Chansen över vilka block du får (åtminstone i den ordinarie kampanjen – det finns även utmaningsläge och ’level editor’) gör att det aldrig riktigt klickar till fullo.
Ett myller av byggnader – redo att länkas samman. Om du dessutom omringar träd eller placerar på guldhögar erhåller du ännu mer poäng.
Jaha, se på tusan redan klart?!
Det hjälper inte heller att spelet kan klaras av lite väl hastigt. Så till den milda grad att när jag förvånat såg sluttexterna rulla, kunde jag konstatera för mig själv; ”-Jaha, se på tusan! Redan klart”. Nu är det en sanning med modifikation då spelet drivs av ’high-score’-principen. D.v.s. banorna kan spelas om så att du får högsta poäng och därigenom kan du få ett par timmar till. Men vid det laget lär intresset ha mattat av. Spelet har därför i ärlighetens namn ändå en överkomlig speltid, då det kostar runt 130 SEK på Steam. En sak är säker, det är sannerligen ett koncist litet spel detta – på gott och ont.
Den gemytliga stämningen hjälper men spelets korta kampanj och en spelmekanik som inte riktigt lyfter gör att det helt enkelt snabbt faller i glömska. Åtminstone för mig. Tacksamt nog har utvecklarna gett spelet stöd för Steam Workshop så aspekten med speltid kan ändå lösas. Där får spelare möjlighet att lägga upp egna banor vilket säkert kommer skänka mer tid för de som faktiskt kommer att älska spelet. För oss andra blir dess slumpartade – och framförallt otroligt simpla spelupplägg något som gnager på oss.
Jag säger just ”älska” spelet för övrigt eftersom det trots allt har en riktigt stabil grund. Jag finner att dess lyster måhända ger sig efter ett par timmar, men då detta är en genre som är tämligen outforskad – en god mix mellan arkad och pussel – kan jag ändå se att det hittar en trogen publik. Vem vet, för dessa kan det rentav vara ett pangspel! För mig själv däremot, lämnar jag snabbt det i dammet, även om jag ändå hade ett litet leende på läpparna genom hela spelet. Något många spel inte kan skryta med måste jag säga!
