Manic Mechanics

Vad får du om du tar konceptet från Overcooked och kombinerar det med att reparera fordon? Jo, du får Manic Mechanics! Men frågan är om det blir en rostig skrothög eller ett sprillans nytt lyxåk? Dags att ta reda på det.

Det tar inte lång tid för spelet att lära mig hur det fungerar. En eller flera bilar kommer in för att repareras. Vad som ska fixas visas på en skylt precis bredvid bilen och reservdelarna kommer rullandes på ett band. Jag ska då plocka upp delarna från bandet, springa bort till rätt arbetsyta för att fixa delen och sedan springa bort med den delen till bilen. Jag upptäckte dock att det var mycket lättare att kasta runt bildelarna till arbetsytan, fixa till dem och sedan kasta fast dem på bilen. Lite oortodoxt kanske, men funkar det så funkar det! Är inte särskilt svårt att få dit bildelarna heller, de fastnar automatiskt när jag kastar dem till arbetsytan eller bilen. Kontrollerna fungerar bra när jag spelar, det är inte många knappar att hålla reda på, vilket kan uppskattas vid såna här spel. Det står vilka knappar du ska trycka på när det är dags för det, så finns ingen större risk att du glömmer bort dig om det blir för stressigt.

Vad är det för bildelar som jag ska fixa, kanske du undrar nu. Jo, det är däck som ska pumpas, dörrar som ska spraymålas och motorer som ska bankas. Det börjar där, men det kommer fler bildelar att hålla koll på som alla ska fixas med på olika sätt. Batterier behöver laddas, kofångare behöver slipas och sen finns det specialnivåer där bildelarna är hemsökta, och du behöver utvinna ektoplasma ur dem eftersom bilen behöver det. Men utöver att det blir fler delar som kan komma in i matchen, blir även bilarna som ska fixas flera. I början är det bara en men vissa nivåer har fler och det gäller då att kunna prioritera vilken du ska fokusera på. Sen dyker det upp mer och mer hinder i nivåerna för att göra det hela lite svårare för dig, en vägg som åker upp och ner, eller att den klara bilen gasar fram och riskerar att köra på dig är två grejer som försvårar banan. Om än tillfälligt.

Varje nivå går på tid, och du får poäng baserat på hur många bilar du fixar innan tiden går ut. Ibland händer det att det dyker upp en glänsande bildel på bandet som du dels bara kan kasta på bilen men som du också får extra poäng för. Poängen är bara för att se hur bra du är egentligen, som en personlig ’high score’ och du får gyllene kugghjul baserat på hur många poäng du har. Jag vet dock inte om poängen spelar någon mer roll, för spelet förklarar aldrig om jag behöver ett viss antal kugghjul för att låsa upp nästa nivå, utan när jag är klar med en nivå låses nästa upp automatiskt. Men det är inte värt att bara vänta på de gyllende specialdelarna, då de dyker upp rätt sällan och du lär inte klara av nivån med bara dem.

En kul grej med nivåerna är att ingen är den andra lik, inte ens när de är i samma område av kartan. De skiljer sig åt i temat beroende på vilken del av ön jag är då det är olika mentorer/bossar som styr de olika delarna. Ett område är mer lantligt, ett annat var vetenskapligt och ett tredje mer spöklikt. Jag tycker att de är lite kul fram tills den första bossen. Den banan var inte kul, utan var bara frustrerande för mig. Att nästan vara klar med en bil som lyfts upp och försvinner för att jag var sen till att stoppa det genom att dra i en spak är inte kul, särskilt inte när det kommer från ingenstans. Dessutom kastar bossen ut olja och färg som jag kan snubbla över om jag försöker springa över dem, vilket gör mitt arbete betydligt svårare än vad det behöver vara. När jag var klar med bossen var nivåerna lite kul igen, fram till nästa boss, och då var de två som saboterade för mig.

Det är inte ett svårt spel, även om de lägger till lite extra grejer för att göra nivåerna mer utmanande. Problemet jag har är den plötsliga orättvisa som sker när bossen kastar ett bowlingklot mot en bil så bildelarna jag har satt dit trillar av eller på andra sätt saboterar för mig. Men jag har spelat det här själv, och det är ett spel för flera spelare, så min upplevelse blir lite skev. Det finns ett onlineläge där du kan antingen hoppar in i en existerande lobby, eller skapar en egen lobby för flera spelare. Sen är tanken att ni tillsammans tar er an banorna och försöker reparera så många bilar ni kan innan tiden tar slut. Det finns även ett lokalt samarbetsläge, där konceptet är exakt detsamma, bara att ni alla sitter i samma soffa och spelar.

Manic Mechanics är ändå ett charmigt litet spel som jag tror kan vara kul när du spelar det med vänner. Med banornas uppbyggnad kunde jag se hur flera spelare kan klara av det hela lättare genom att bara ta en varsin del av banan dem spelar på. Så med lite strategi och kommunikation kan dem komma långt. En kanske fixar däck, en annan fixar motorer och så vidare. Det är lätt att se vad som är vad på banorna med spelets färgglada grafik och det är aldrig några frågetecken kring vad som ska göras tack vare tydlig information. Musiken är också charmig och även den varierar mellan olika banor, kul att se hur mycket arbete de har lagt ner här.