Hem RecensionerSpelrecensionerNintendo Lake

Lake

av Danny Larsen

Hur känns det att komma tillbaka till din hemstad efter 22 år när du inte hållit kontakten med någon därifrån förutom dina föräldrar? Kommer det vara lätt att plocka upp bekantskapen med din gamla bästa vän, se de förändringar som skett och framförallt; kommer du att vara en bra brevbärare? Det är några av frågorna som ställs i spelet Lake.


Meredith Weiss har inte varit hemma i hennes hemstad på över två decennium, men nu kommer hon hem för att hjälpa hennes far med hans jobb som brevbärare medan han och hennes mamma är på semester. Men förutom att hon är där för att hjälpa sin pappa tar hon en behövlig paus från sitt ordinarie liv i storstaden som programmerare. Hon har lovat att ta över pappans rutt i två veckor och ser det som en skön avkoppling, men nerverna över vem hon kommer träffa på under tiden finns där. 

Lake är ett väldigt lugnt och avkopplande spel där du som spelare får följa Meredith som ska agera temporär brevbärare i hennes lilla hemstad Providence Oaks. Det är många paket och brev som ska delas ut, men det är inte kärnan av spelet. Det som man ska ta med sig är inte att man har varit en bra brevbärare, utan de känslor och upplevelser som händer under och efter arbetsdagen.

Under resan kommer vi stöta på ett färgglatt galleri av karaktärer: Kay, som var hennes bästa vän i barndomen, Lori, stadens mekaniker trots hennes unga ålder och Miss Jenkins som är stadens udda kattägare. Det finns ännu fler karaktärer och alla kan man tänkas se i en liten amerikansk småstad som Providence Oaks.

Återkoppla med din bästa vän från barndomen.

Spelet utspelar sig en dag i taget där du börjar dagen vid postkontoret. I din postbil finns redan de paket som du ska dela ut och du har alla brev för dagen i din väska. På skärmen finns en liten minikarta där du kan se ikoner där brev och paket ska levereras. Självklart kan du öppna upp en stor karta och få en bra överblick på vart du ska åka. Här kan du också se en lista på vad som ska levereras vart. Det är inte så mycket som ska levereras, men det är som sagt bara en del för att föra spelet framåt och de personer som du kommer träffa på när du ska lämna paket eller brev till dem.

Jag skulle rekommendera att man spelar med handkontroll. Styrning med tangentbord och mus är inte dålig, men spelet är menat att spelas lugnt och avslappnat, vilket jag inte kände om jag satt rakt upp och använde tangentbordet. Men med handkontrollen kunde jag luta mig tillbaka, lägga upp fötterna på soffkanten och bara njuta av spelet.

Spelet är inte svårt att kontrollera när det kommer till gameplay. Nästan allt du gör är genom ett knapptryck, plocka upp paket, kliva in i postbilen eller hoppa vidare i dialogerna är allt på samma knapp. Samt att det är perfekt för att sitta med handkontrollen i knät och spela lugnt och avslappnat och bara följa Meredith på hennes resa.

Här kommer vi till den saken som irriterade mig mest. När man hade en dialog med karaktärerna i spelet måste man trycka vidare efter varje mening. Det förstörde flödet på ett samtal och jag förstår inte varför man har gjort så här. I spelet finns en person som sjunger en sång, men problemet är att den pausar och det blir så konstigt att jag satt och klickade på fortsättaknappen bara för att få sången att fungera istället för den upphackade röra det blev. Jag hade önskat att det fanns en inställning för att låta dialogerna rulla på tills det kom upp ett val att göra.

Under dialogerna finns det stundvis val man måste göra för att svara den man pratar med. Det är vanligtvis tre val man har och man kan vara en total bitch, förstående eller bara ignorant. Jag försökte under min genomspelning vara den snällaste och mest omtänksamma personen jag kunde, men ibland kändes det som jag valde ett bra svar, men att responsen jag fick tillbaka inte var så positiv. 

Utöver att man kommer möta personer från sitt förflutna finns det andra karaktärer som man kanske kan bli lite mer än bara vän med, vink vink. Här gäller det att välja rätt dialogval så att man har chansen att få dejta någon.

På kvällarna när Meredith är hemma i hennes föräldrars hus får hon telefonsamtal. Dessa samtal kan vara från hennes föräldrar som vill höra hur det går och man får höra hur deras semester är, eller så kan det vara hennes chef som försöker få henne att arbeta under hennes lediga tid på ett projekt som de håller på med. Jag tyckte det var underhållande att höra dialogerna mellan henne och hennes föräldrar och hur nära de kändes. Hennes chef tyckte jag bara kunde sköta sig själv, då Meredith nu var iväg och hjälpte hennes föräldrar.

Det finns karaktärer som man kommer finna älskvärda, gemytliga och som man skulle vilja ha i sitt verkliga liv. Sen finns det i alla fall en karaktär som jag önskar att jag kunde ha fått örfila upp och gett den en utskällning för att den var en riktig skitstövel.

Spelet har inte det mest realistiska eller är det mest grafiktunga utseendet, men det har en väldigt fin design och jag kom  att tycka om hur det såg ut. Designen är en idealistisk design för hur man tänker sig amerikanska småstäder ska se ut. Spelets musik kommer från radion i hennes bil där det finns ett begränsat antal låtar (anledningen förklaras i spelet). Musiken är mysig, men trots att de förklarar varför de är så få, skulle jag ändå önska att det fanns några fler låtar då man kommer köra bilen tämligen mycket. Röstskådespelet är även det godkänt, även om det hade varit bättre om det de sa inte pausades hela tiden av den dumma designen som sker när man klickar sig vidare i dialogerna.

Spelet hade några små och udda glitchar (ritblock som svävar ovanför karaktärer, osynliga saker som man ej kan gå igenom) mot slutet av spelet, men det var inget som tog ifrån spelandet. De kommer säkert snart patchas bort, och bortsett från dessa små fadäser flöt spelet på väldigt bra och felfritt.

Avslutande ord…

Man får följa Merediths känslomässiga resa genom hennes turer med postbilen, medan hon träffar gamla och nya bekanta. Kommer hon att orka träffa dem dagligen efter 22 års frånvaro i deras liv, kommer hon att kunna slappna av och finna sig själv i den hektiska värld hon kommer ifrån? Det är ett känslomässigt och avslappnande spel som är riktigt mysigt att spela igenom; med ett omspelningsvärde där du kan göra andra val och ändra Merediths gemytliga historia i Providence Oaks. 


Specifikation

Denna recension baseras på PC versionen.
Spelet finns även till Nintendo Switch, Playstation 4, Xbox One och Xbox Series X | S.

Lake. Lägsta pris ca 200 kronor enligt Steam 2021-09-16.

Recensionsex tillhandahållet av Whitethorn Games.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.

Du kanske också gillar

2 kommentarer

SIMON LILJEDAHL september 19, 2021 - 16:23

Ser helmysigt ut men könns som totalt meningslöst när jg visualiserar spelmekaniken. Att dela ut post och föra dialog känns som nåt svintråkigt rent spontant men i gengäld så är det ju sådana små grejer som kan överraska och verkligen underhålla en.

Reply
Danny Larsen september 20, 2021 - 00:08

Att något känns svintråkigt på förhand betyder inte att det faktiskt är det. Lake är ett långsamt och avslappnande spel där man ska ta sin lilla tid och ta del av dialogerna, så som du säger så är det de små sakerna som kan överraska och underhålla en. Visst det kanske inte spelmekaniskt är något för alla som vill ha lite mer än dialoger och lite paketutdelande mellan varven, men det är ett riktigt mysigt spel med intressanta karaktärer, historia och de möjligheter man har i hur man vill att historien ska sluta.

Reply

Lämna en kommentar