Kill Knight

Jag visste inte riktigt vad jag skulle utsättas för när jag tog mig an det här spelet. Trailern sa mig inte mycket mer än att utvecklarna gillar röd färg och snabba klippningar. Brukar inte båda gott men jag har haft fel förut, kanske har jag det igen?

Jag är rätt van vid att svåra spel inte gärna berättar för mycket av sin berättelse innan jag som spelare har förtjänat det. Det kan ibland vara frustrerande att inte riktigt veta varför karaktären är ute på den här resan, och så är det också i det här spelet. Vad jag får se i början är först en text som avslutas med att jag behöver döda den sista ängeln. Sedan en soldat som rör sig fram mot ett stup och kastar sig ner från det, och sedan befinner jag mig mitt i smeten av fiender som vill slita mig i stycken. Det är hela min introduktion och det kommer dröja en liten stund innan jag får veta något mer. Jag, personligen, hade kanske velat ha lite mer anledning till varför jag gör det här självmordsuppdraget, men den duger gott för att bara sätta sig och spela.

En smart grej för att lära sig hur spelet fungerar är att efter tutorialen är avklarad, gå ner till en enklare svårighetsgrad de första spelomgångarna. Fördelen är inte bara att du lär dig hur det hela fungerar, men du kan också lyckas klara av mål för att låsa upp ny utrustning eller tjäna in tillräckligt med valuta för att köpa dem istället. Det här är det enda du kan använda valutan till och frågan är ju egentligen vad du lyckas med först, klara av målet eller samla in valuta. Hade varit kul med något kosmetiskt, men samtidigt tror jag inte riktigt det skulle passa in. Men att kunna köpa bättre vapen är ju aldrig fel.

Men jag sa ju att spela på en lättare nivå är en smart grej, och det är ju inte vad jag gjorde. Nej, jag körde på i spelets rekommenderade nivå och höll på att banka huvudet i skrivbordet över hur lång tid det tog mig att göra bara små framsteg. Visst, det kändes skönt att faktiskt göra mina små framsteg när de väl skedde, men det tog tid att bara komma till den andra fasen på den första nivån. Det finns inga bossar men det finns svårare monster som kan behöva alternativa sätt att besegras på. Någon kan till exempel vara täckt med sköldar som tar mycket stryk innan de lossnar, bränn av ett eller två skott med hagelbössan så är den snart nere. Det går alltså inte att vänja sig vid samma fiender utan jag sitter ständigt på spänn för det kan komma något nytt när som helst.

Det finns totalt fem nivåer i dagsläget där du som spelare behöver mala ner vågor efter vågor med fiender för att komma vidare till nästa fas. Med ett maskingevär, svärd samt en hagelbössa låter det ju som att jag är väl utrustad för att ta mig an allt som vill ha ihjäl mig. Men med fiender som kommer från varje hörn i en liten arena som förändras med jämna mellanrum blir varje spelomgång en kamp för livet. Och tro inte att arenan förändras till din fördel, allt som kan skada dig skadar inte fienderna. Det gäller alltså att välja rätt utrustning innan jag kastar mig in i en spelomgång och som jag nämnde tidigare kan det ta lite tid att få tag på nya grejer. Men det kan vara väl värt mödan, att ha ett maskingevär vars skott kan åka genom en fiende och sedan träffa den bakom kan vara mer värdefull än ett maskingevär som skjuter snabbt. Det är dock upp till var och ens egen spelstil vilken utrustning som följer med i en spelomgång.

Väl inne i en spelomgång har jag ihjäl monster så det står härliga till, och varje monster som dör släpper ifrån sig en blodskristall som laddar upp mitt specialvapen. Och om jag lyckas ha ihjäl dem med svärd laddas min hagelbössa med mer ammunition. Om jag dödar fiender med specialvapnet, även kallat Wrath Burst, släpper monstren även kristaller som helar mig. Och gissa om det kommer väl till pass! Men du ska inte tro att maskingeväret inte kan vara med och leka, när du har tömt ett magasin kan du trycka på en av tre knappar för att få en liten bonus. Alternativen är att samla in alla blodskristaller, aktivera ditt maskingevärs specialeffekt eller gör en attack med svärdet som har ihjäl flera fiender.

Det är mycket strategi och det gäller att både tänka men också reagera snabbt för att komma så långt som möjligt i spelomgången. När omgången är slut, efter cirka tio minuter om jag överlever, får jag en poäng som visar hur bra jag har skött mig. Jag får se hur jag ligger till mot andra spelare, såväl vänner men också internationellt, vilket kan vara spännande för de som vill bli bäst. Om du vill vara bland de bästa, då finns det goda anledningar till att spela om. Monstren kommer alltid från samma områden när de väl dyker upp, så det går ju att lära sig vart du bör befinna dig för att klara dig längre och på så sätt få än bättre poäng.

Jag har ett bekymmer med spelets kontroller. När jag spelar med min Dualsense (Playstation) handkontroll råkar jag ofta komma åt knappen som startar om omgången, kan du gissa vilken knapp det kan vara? Jo, det är ingen mindre än den stora plattan som sitter mitt i kontrollen, och till höger av den sitter fyrkant som används för att attackera med svärd. Min tumme är tydligen så pass stor att när jag attackerar med svärdet lyckas jag starta om spelomgången.

För att slippa det här problemet byter jag till mus och tangentbord, men då flyttar sig gubben inte när jag trycker på A eller D utan jag kan bara röra mig upp och ner. Testade ett annat spel och då fungerade de tangenterna precis som de ska, samma sak nu när jag skriver texten här. Så det var ju bara att sätta mig med min Dualsense återigen och försöka flytta min tjocka tumme lite mer åt höger för att undvika fler omstarter, vilket var lättare sagt än gjort. Men om jag bortser från det bekymret, fungerar det utmärkt att spela med en handkontroll, vilket spelet också rekommenderar. Du springer omkring med den ena styrspaken, siktar ditt vapen med den andra och sedan är det en mix av att peppra, ducka, hugga och aktivera ens supervapen.

Jag gillar hur Kill Knight ser ut. Det är blodigt, det är mörkt men det låter mig se vad det är som händer på skärmen. I ett sånt här spel är det viktigt att jag som spelare kan se allt som händer på skärmen för att ge mig bästa möjliga chans att komma bara lite längre. Och jag tycker att de har lyckats väl med den biten här. När det gäller ljudet så passar musiken perfekt, det är ett högt tempo som håller mig på spänn och inte låter mig slappna av förrän spelomgången är avklarad. Det låter även bra när vapnen används, som att hagelbössan ger en dovare knall i jämförelse med maskingevärets snabba avfyrningar.

Om du är ute efter en utmaning kan jag rekommendera Kill Knight, men det är nog också den enda gången jag känner att jag kan göra det. Jag tror det skulle kunna ha varit kul att spela tillsammans med någon annan men det finns också en stor risk att vi hade förvirrat varandra och dött än mer. Visst, prislappen är bra med tanke på vad du får, men det är ett svårt spel att komma in i. Inte för att det är svårt att lära sig, men inlärningskurvan är rätt snäv. Eller så är det bara jag som är trög och börjar bli gammal, det är också ett alternativ.