HyperX Origins 2 1800

HyperX Origins 2 1800 är vid en första anblick ett till synes enkelt, svart tangentbord med en konstruktion i plast. Det har en så kallad 1800-layout – en kompakt formfaktor som ändå lyckas klämma in en fullständig nummerrad utan att ta upp för mycket plats på skrivbordet. Men under det anonyma yttre finner vi massor av godsaker: 8 000 Hz pollingfrekvens, hot-swap-brytare och flera lager av ljuddämpning. Frågan är om dessa interna, osynliga uppgraderingar faktiskt lyfter tangentbordet och skrivkänslan, eller om det mest är marknadsföringsbegrepp som slängs runt av HyperX?

Utseende

Det första som slog mig med tangentbordet är konstruktionen: den är helt och hållet i plast. Många tangentbord är förvisso gjorda i plast, men för en prislapp på 140 dollar – vilket lär landa runt 1 300 kronor på den svenska marknaden – förväntar vi oss detaljer som höjer premiumkänslan. Något som dock är coolt med plasthöljet är att det är någorlunda genomskinligt, vilket gör att ljuset från tangenterna sipprar ut från sidorna. Det är kanske inte något som revolutionerar upplevelsen, men det ser riktigt läckert ut!

Det som däremot gör mig fundersam är att HyperX uppenbarligen marknadsför att tangentbordet har “Swappable housing” – att du enkelt kan byta ut topphöljet. Frågan jag ställer mig är: varför? Varför skulle du vilja betala ytterligare några hundralappar för att byta ut plast mot mer plast – särskilt när tangentbordet redan är så pass dyrt?

Ett mycket trevligt och funktionellt layout.

I övrigt vill jag hylla formen. 1800-layouten är i grunden ett fullstort tangentbord som har komprimerats. Det innebär att du får alla viktiga knappar – inte minst nummerraden – men i ett smidigare format. Fint! Det som är mindre fint är att vi tyvärr inte får några dedikerade mediaknappar eller volymrattar. Istället måste du hålla ner FN-knappen och använda tangentkombinationer för att styra media. Detta är dock en förståelig kompromiss med tanke på den kompakta formen.

Jag vill dessutom slå ett kort slag för RGB-belysningen. Vanligtvis är det inte något jag bryr mig särskilt mycket om, men här har HyperX använt extraordinärt starka LED-lampor som ger ett riktigt ljusstarkt tangentbord. Givetvis kan du dimma lamporna om du vill, men söker du en färgstark upplevelse är detta definitivt en stark utmanare.

Skrivkänsla

Det viktigaste är onekligen skrivkänslan – något HyperX har lagt stort fokus på här. Jag är glad att kunna meddela att känslan är bra, för det mesta. De linjära brytarna är tydligt försmorda, har en låg aktiveringspunkt på 1,8 mm och lagren av ljuddämpning bidrar till att ge tangentbordet en mörk och behaglig ljudprofil. Brytarna drar definitivt åt det ”clacky” (mer högfrekventa) hållet, men tack vare tangentbordets hot-swap-stöd kan du enkelt byta ut dem med det medföljande verktyget om de inte faller dig i smaken.

När det gäller själva skrivandet är brytarna och de ljuddämpande lagren med andra ord riktigt bra. Betydligt värre är det dock med stabilisatorerna på mellanslag – ett exakt likadant problem som jag uppmärksammade för ett halvår sedan på HyperX Alloy Rise 75. Stabilisatorernas jobb är att hålla stora tangenter (som mellanslag, Enter och Backspace) stabila och konsekventa oavsett var du trycker. Problemet här? De är allt annat än konsekventa. Trycker jag på vänster sida av mellanslagstangenten avges ett högfrekvent och motbjudande skrammel. Eftersom det är precis där många (inklusive jag själv) oftast trycker, skapar det en högst otrevlig skrivkänsla. Jag är minst sagt besviken över att se detta problem dyka upp igen.

Det som däremot verkligen räddar upp skrivkänslan är att gasket-mount-prestandan är oerhört god. Ett av lagren som HyperX har klämt in är just denna monteringsmetod, vilket ger chassit en ”studsig” och flexibel känsla när du skriver. Effekten må verka subtil, men resultatet är ett tangentbord som helt enkelt känns väldigt bra att skriva på – förutsatt att du kan ignorera det skramlande ljudet från mellanslag-tangenten.

Flera lager ljuddämpande material höjer skrivkänslan.

Gamingprestanda

Eftersom detta marknadsförs som ett gamingtangentbord är den naturliga följdfrågan hur bra det presterar i spel. Svaret är… helt okej. Trots den höga prislappen är detta ett traditionellt mekaniskt tangentbord, vilket innebär en fast aktiveringspunkt på 1,8 mm från de proprietära brytarna. Detta är en relativt kort slaglängd och gamingprestandan är därmed fullt godkänd, särskilt när den kombineras med den skyhöga uppdateringsfrekvensen på 8 000 Hz.

Jag vande mig snabbt vid tangentbordet i spel som Counter-Strike och Battlefield, och jag hade inga direkta klagomål under spelsessionerna. Med det sagt är magnetiska tangentbord (Hall Effect) den nya stora standarden inom gaming – och detta saknar den tekniken, trots att prislappen indikerar att det borde finnas där.

Mjukvara

HyperX försöker kontinuerligt uppdatera och förbättra sin mjukvara NGENUITY, vilket uppskattas. Jag använde betaversionen av NGENUITY 3, som var förvånansvärt enkel. Här fanns inga avancerade lager för RGB:n, blixtrande effekter eller funktioner för att synka belysningen med skärmen eller ljudvolymen. Snarare möttes jag av en väldigt avskalad mjukvara som lät mig välja mellan några enstaka förinställningar och ändra funktionen på knapparna ifall jag ville kartlägga om något. Det är en enkel, fungerande men ganska tråkig mjukvara, som dessutom kantas av en del buggar, som att inte kunna byta namn på sina egna färglägen.

Är detta tangentbord något för dig?

Svaret är kort och gott: Förmodligen inte. HyperX Origins 2 1800 är inte ett värdelöst tangentbord – 8 000 Hz polling rate är bra på pappret och gasket-monteringen ger en riktigt trevlig flexibilitet när du skriver. Men helheten faller tyvärr platt.

För runt 1 300 kronor är ett helt plastigt chassi och en skramlande mellanslagstangent svårt att svälja. Tangentbordet saknar helt enkelt innovation och har ingenting som gör det unikt, särskilt i en tid då premiumsegmentet för gaming helt har skiftat till magnetiska brytare. När vi ställer den sida vid sida med vad du får från tillverkare som Keychron, eller de många högkvalitativa och prispressade tangentborden från kinesiska uppstickare, blir det smärtsamt uppenbart hur långt efter HyperX ligger här. För samma pris (eller till och med billigare) kan du få chassin i aluminium, felfria stabilisatorer, tjockare keycaps och modern teknik. I den jämförelsen är HyperX Origins 2 1800 helt enkelt ovärt pengarna.