Förhandstitt: Heroes of Might and Magic: Olden Era

Det var cirka 11 år sedan det kom ut ett spel till Heroes of Might and Magic-serien, men inbitna fans som jag skulle kunna påstå att det snarare var 26. Det var under seriens tredje och fjärde tillskott som New World Computing med 3DO skulle regera, och nu är det dags för Unfrozen med samarbetet mellan Ubisoft och Hooded Horse att visa vad de går för.

Att få titta på det nästa och officiella tillskottet i Heroes of Might and Magic är minst sagt en ära. Det är en serie som varit med mig sedan barnsben, framför allt gällande trean. Jag kan tyvärr inte säga särskilt mycket om RPG-serien som Heroes of Might and Magic baserar sig på; nämligen Might and Magic – men dess taktiska sidoserie är minst sagt någonting som ligger väldigt nära mitt hjärta. Hype-faktorn är väldigt påtaglig, men vi som haft koll på spelbranschen under många år vet också hur svårt brända vi kan bli. Det gäller därför att ha detta i åtanke när vi gör vår förhandstitt på Heroes of Might and Magic: Olden Era.

Presentation är allt

För er som aldrig spelat ett Heroes of Might and Magic tidigare så finns det några väldigt viktiga saker som behöver nämnas. Det första är att gameplay is king – vi förväntar oss ett taktiskt spel där vi spelar som en av sex fraktioner (minst), bygger våra slott med resurser vi hittar i övervärlden och slåss inom schackliknande arenor som är både engagerande och taktiskt stimulerande. Vi besegrar våra fiender, skaffar oss mer grejer, rekryterar fler arméenheter och fortsätter utforska tills vi besegrat allihop. Detta är den legendariska spelloop som fått Heroes of Might and Magic att vara relevant under många, många år och är orsaken till att det finns både starka modding-communities och e-sportsdivisioner.

Sedan har vi allt annat som är minst lika viktigt – musik, grafisk stil, UI-design, quality of life-aspekter och tillgången till multispelarlägen. Paul Anthony Romero tillsammans med Rob King och Steve Baca fångade många spelares fantasi med ikoniska inslag av orkestrala stråkar, slag och blåsverk. Grafiken och den visuella tematiken var inspirerad av episk västerländsk fantasy, seriens tredje tillskott hade den mest ikoniska stilen som landade någonstans mellan fotorealism och handmålat. Det finns många inslag som jag kan rada upp utan ände, min poäng är att Heroes of Might and Magic: Olden Era har mycket att leva upp till.

En högst vanlig stjärna i himmelen. Ingenting illa kan förekomma av detta.

Hur presterar då Heroes of Might and Magic: Olden Era, då det är ett early access-spel? Det finns några saker jag tycker de prickar mitt i prick – medan andra jag finner mindre tilltalande. Vi börjar exempelvis med berättelsen: Under kampanjläget får vi spela som Gunnar – en minotaur som tjänar The Triumvirate; en form av allians mellan tre raser – minotaurer, mörkeralver och drakar (vad som senare blir en variant av fraktionen Dungeon). Berättelserna kan jag inte påstå vara dragningskraften bakom Heroes of Might and Magic, och här verkar Unfrozen inte vilja uppfinna hjulet på nytt. Vi har den typiska, mysteriumbaserade berättelsestrukturen där någonting mysko händer, undersökningen leder vidare med fler och fler MacGuffins och villospår, varpå vi besegrar en stor onding i slutet. Trevligt och tillräckligt – ingenting över förväntan med andra ord. Vi kan förvänta oss lite fler kampanjer vartefter spelet får uppdateringar.

Vad jag däremot har ett problem med – något som skaver för mig som gammalt fan – är den visuella stilen. Jag finner inte att Unfrozen har valt rätt riktning för Heroes of Might and Magic: Olden Era eftersom det ser ut som mycket annat ute i spelvärlden. Här verkar de snarare ha tagit ett kapitel från Heroes of Might and Magic 5 med en mera ’’modern’’ fantasystil som lider av överdesign. Jag syftar framför allt på karaktärsdesigner, monsterdesigner, karaktärsporträtt och andra inslag som saknar en unik eller säregen stil. Detta finner jag nöter lite på den fantasifulla illusion som ligger över spelet och tar tyvärr bort en viss mysfaktor. Detta kanske ändras en smula i framtiden med nya hjältar och nya fraktioner, men kan nog inte bli allt för annorlunda utan att bryta helhetspresentationen. I slutändan vill jag ändå säga att stilen är långt ifrån ful, vissa karaktärsdesigner är slående och riktigt coola – jag gillar framför allt designen på änglarna.

Sagan om spelloopens återkomst

Vi har petat lite på det kringstående, men hur ligger det till gällande huvudloopen? Hur ser det nya systemet ut för att samla resurser, slåss och bygga? Jo! Väldigt bra i nuläget! Övervärlden, hubsystemet med de olika slotten och stridssystemen finner en väldigt bra balans mellan den traditionella designen och nytänk. Övervärlden finner jag vara snäppet bättre än allt annat i sin visuella design, även om det ibland kan vara svårt att urskilja vissa konturer. Då kan vi vara tacksamma för ALT-knappen som lyser upp alla dessa konturer för interagerbara objekt! Stilen hamnar någonstans kring senare 2000-talets realtidstaktik med blockig, överdimensionerad och tredimensionella former – och ett stänk av cel shading. Oavsett är det lika roligt att springa runt i övervärlden som tidigare, plocka småsaker och besegra fiender. Här har Unfrozen lyckats fånga den magiska ’’sås’’ som gjort serien legendarisk.

Gällande strid har vi återigen det schackliknande system som härleder till seriens rötter, fast med extra krydda som förväntas hos en uppföljare/prequel. Poängen med striderna är att du ska placera de enheter som du rekryterat från ditt slott och sedan besegra din fiende som gör desamma. Alla enheter har olika styrkor, svagheter och slåss antingen från distans eller närstrid, men är olika starka enligt sju ranger. Vartefter du uppgraderar ditt slott så får du tillgång till högre ranger. När du exempelvis spelar som ’’Temple’’ (människofraktionen) så börjar du med fotsoldater och slutar med änglar. Numera har vi även två olika alternativ när vi vill uppgradera våra enheter, vilket ger en större variation och förmåga att bemöta de eventuella utmaningar som kommer i slutfasen av en session. En Griffin kan exempelvis uppgraderas till en Temple Griffin eller Guardian Griffin, med alla de fördelar dessa kommer med. Heroes of Might and Magic: Olden Era är också rundbaserat där din hjälte har en begränsad mängd steg denne kan ta och dina slott kan endast bygga en byggnad i taget. Efter ett antal rundor och många insamlade resurser kan du börja låsa upp fler och fler byggnader. Det finns med andra ord någonting att se fram emot efter varje runda.

I stället för att varje arméenhet gör sina unika krafter obehindrat (som medusornas förstenande blick eller Pit Lords åkallande av Cerberus-hundar) har vi nu i stället ett poängsystem som byggs när enheter gör eller tar skada som kallas för ’’focus’’. Vissa krafter behöver ett visst antal poäng av focus. Detta lägger en mindre men trevlig dimension på stridssystemet som behöver bemästras med många, många speltimmar. Här blir även hjälten delaktig i attacker utöver dennes magisystem, vilket är någonting jag ska skriva om härnäst.

Vi har fem skolor av magi som i detta fall heter Daylight, Nightshade, Arcane, Primal och en kategori som blir mer relevant i mid-slutspelet: Neutral Magic. Dessa erbjuder en uppsjö av olika varianter av stärkande, försvagande, attackerande och beskyddande aspekter. För att låsa upp Neutral Magic måste du samla ”Astrology Points”, vilka du kan generera från vissa byggnader i slottet. Jag har framför allt fokuserat på Primal under mina sessioner, vilket erbjudit offensiva varianter av elementmagier – Lightning Bolt, Ice Bolt bland andra. Vi kan bygga Mage Guild i våra slott och ge våra hjältar fler trollformler och magins styrka styrs av vår hjältes olika attribut som Spell Power och Knowledge. Andra attribut som Attack, Defense, Luck och Morale påverkar också striderna genom att stärka dina enheter, men inte din magi. Magisystemet finner jag ändå vara väl avvägt, det är varken för starkt eller svagt och kan påverkas av attributen om du vill ha en magifokuserad hjälte. Effekterna av att slunga i väg en Ice Bolt är snyggt framtaget och jag ser mycket fram emot att utforska alla, även de potentiella som kommer med framtiden.

Kanske håller hundra år till

Vi har kikat lite på det allmänna och det specifika – nu tittar vi på sådant runtomkring. Jag gjorde ett mindre glädjeskutt för ett tag sedan när jag fick reda på att Paul Anthony Romero är tillbaka för att vara ledande i musiken för Heroes of Might and Magic: Olden Era. Han har inte heller gjort mig besviken! Musiken för de olika områdena och biomerna dryper av en familjaritet som vaggar mig likt en trygg hammock, städernas olika teman erbjuder den episka klangen som jag saknat hos många spel. Paul är kanske inte en datorspelare, men hans klassiska bakgrund skänker oerhört mycket inlevelse och karaktär till varje moment. Ljudeffekterna är också sådant som inte ska förbises, varje litet plingeling eller plinke-plonk som kommer upp varje gång vi plockar upp en hög med guld eller interagerar med en byggnad är riktigt härlig. Här verkar Unfrozen lagt mycket fokus och det är jag mycket tacksam för. Se bara till att fortsätta leverera i fortsatta uppdateringar!

Vi har sedan kringstående detaljer som multispelarläget och kartskaparen. Här ser vi en stor aspekt av de ursprungliga spelen som Unfrozen kan utöka och förbättra med moderna medel. Just nu kan vi åtnjuta olika lobbyer som erbjuder både det snabbare spelläget ’’Arena’’, och två klassiska lägen ’’Classic’’ och ’’Single Hero’’. I Arena får vi välja hjälte, artefakter, trollformler och enheter att slåss med för att sedan gå upp emot en annan spelare i stridsläget. Jag fick tokspö den gången jag provade, vilket inte förvånade mig ett dugg. Det tyder bara på att jag behöver lägga många fler timmar i att bli bekant med systemen och enheterna. För oss som vill ha det klassiska läget där vi spelar som vanligt har vi Classic, men även Singel Hero för de som ogillar tanken att ha fler än en hjälte.

Tre olika spellägen för multisplayer. Spännande!

När jag säger ’’moderna medel’’ menar jag inte att Heroes of Might and Magic: Olden Era ska bli något slags Live service med nya skins som släpps till hjältarna varje säsong och ett Battlepass-system fastnaglat. Nej, gud bevare, det hade varit hiskeligt. Det jag menar är mycket mer oskyldigt och enkelt. Just nu finns det lite olika rankningsystem för de tre spellägena, men jag hade gärna sett mer sociala spel som görs av de som gillar att skapa nya kartor – likt sådant som Warcraft III hade! Nu kanske vi kan låta en åldrande man drömma, men detta hade varit den perfekta balansen mellan hardcore och casual. Vad jag är oerhört tacksam över är att de bevarat hot seat-läget där flera spelare tar varsin tur efter varandra på samma dator. Många spelkvällar har tillbringats i detta läge och kommer förhoppningsvis göra med detta spel med också!

Ljus framtid för gamla eran

Nu förstår ni säkert att jag är väldigt nöjd med Heroes of Might and Magic: Olden Era. Det är ganska svårt att neka. Även om spelet är en förhandstitt och i early access så erbjuds det oerhört mycket innehåll. Kampanjen må vara ganska kort och ha vissa balanseringsproblem – framför allt i uppdrag 5 där svårighetsgraden ökar avsevärt. Detta ser jag dock vara någonting som Unfrozen kommer kunna ordna med framtida uppdateringar. Jag ser oerhört mycket fram emot att få spela framtida kampanjer som utökar berättelsen som utgör den gamla världen. Berättelserna var inte dragningskraften till Heroes of Might and Magic, så som jag nämnt tidigare. Men det kanske kan bli det med framtida uppdateringar.

I nuläget är jag mycket nöjd, även om jag inte riktigt kommer överens med mycket av den visuella stil de valt för spelet. Jag tror det härstammar från min nostalgi, vilket jag inte kan göra mycket åt, men också en viss trötthet i att se uttjatade fantasydesigner. Oavsett om den är uttjatad kan jag inte säga att spelet är fult. Allt annat finner jag är rätt – rätt, rätt och åter rätt! Jag och alla andra inbitna fans till serien kan säkerligen se en ljus framtid. Jag hoppas bara att Unfrozen inte tar vatten över huvudet med sina ’’500k copies sold!’’ och börjar tro att de är det hetaste sedan skivat bröd. Dock är dessa försäljningssiffror ändå välförtjänta, de har verkligen tagit fram seriens innersta kärna, system och presentation. Nu gäller det bara att hålla taktpinnen ända fram till mållinjen!

Testdator: AMD Ryzen 7 5800X3D, 32 GB DDR4, GeForce RTX 2080 Ti