Ibland måste en pingvin göra det en pingvin måste göra, vilket är att klättra upp för ett högt berg. Ta med en kompis till bergstoppen, eller bara en sten om du inte har någon kompis.
Ett av mina absoluta favoritspel någonsin är Celeste, ett indieutvecklat plattformsspel till Nintendo Switch med charmig pixelgrafik som går ut på att bestiga ett högt berg. Det blir svårare allteftersom, särskilt mot slutet när man behöver ha vinden i åtanke för att ta sig framåt. Därför finner jag det lite lustigt att min första recension här på Nördliv blir av Bread & Fred. Ett indiespel till Nintendo Switch med charmig pixelgrafik som går ut på att bestiga ett högt berg, och blir svårare allteftersom, särskilt mot slutet när man behöver ha vinden i åtanke för att ta sig framåt. Där tar dock jämförelserna slut, för trots likheterna i grundkoncept så är Celeste och Bread & Fred två väldigt olika spel.
Jag vill börja med att nämna att jag spelade det här spelet i sin helhet i sitt singleplayer-läge, då jag får känslan att det utvecklades med multiplayer i åtanke. Det går att spela i singleplayer med, men jag kan därför inte uttala mig gällande huruvida mina tankar och åsikter kring spelet hade varit annorlunda om jag hade haft någon att spela med.
I Bread & Fred spelar du som pingvinen Greg. Som tidigare nämnt är ditt uppdrag att bestiga ett nästan 500 meter högt berg. Ingen anledning eller motivation till varför Greg vill bestig berget ges, så jag antar att det helt enkelt var ett plötsligt sug han fick.
Till din hjälp för detta har du en sten med ett ansikte ritat på den (i multiplayer-läget är detta förstås en annan pingvin). Du använder denna sten genom att kasta den upp mot högre avsatser och plattformar för att, via dess momentum, ta dig vidare uppför berget.
Så trots de tidigare jämförelserna med Celeste så är Bread & Fred betydligt mer lättsamt, både i spelupplägg, handling och generell känsla genom spelet. Något de båda spelen har gemensamt är att de är ganska svåra, men… Här skulle jag nog vilja säga att svårighetsgraden i Celeste är hög men väldesignad, medan Bread & Freds är en jag skulle beskriva mer som frustrerande och opolerad.
När Bread & Fred bara går ut på att kasta sin sten till en högre avsats och klättra upp för repet som binder samman den med Greg så är det ganska roligt att ta sig fram. Dessvärre finns det flera delar i spelet där du behöver svinga stenen i en pendelrörelse från en plattform, för att via rörelseenergi från stenen hoppa och nå upp till en plattform lite längre bort. Just detta är en spelmekanik jag aldrig riktigt blev vän med, då det för det mesta känns som ren tur om jag lyckas hoppa vid rätt tillfälle för att nå till nästa plattform eller avsats, och just den turen var något jag för det mesta saknade under min genomspelning.
Spelet har några assistansalternativ som hjälper en vidare när spelet är för elakt. Det här är något jag vanligtvis brukar undvika i spel, men för att inte bara skriva en genomgående analys av början av spelet så nyttjade jag oändliga hopp efter att ha misslyckats med en sving-sektion tre-fyra gånger på raken.
En annan av sagda assistansalternativ var ett checkpoint-system, som låter Greg sätta upp en flagga som han snabbt kan komma tillbaka till om han faller ner. Även om det här räknas som ett assistansalternativ skulle jag varmt rekommendera att ni använder er av det om ni inte vill att ert pingvinäventyr ska kännas som ett Bennett Foddy-spel, för ett missat hopp kan leda till att du behöver spela om en ordentlig bit av spelet.
På det stora hela är Bread & Fred ett charmigt spel. Jag gillar pixelgrafiken, musiken är mysig, det har flera roliga NPC:er att prata med på vägen upp. Det har många bra idéer. Dessvärre är den viktigaste aspekten av ett spel hur bra det känns att spela, och på grund av hur ofta spelet kräver att man ska använda rörelseenergin från den svingande stenen så är det lite svårt för mig att ordentligt rekommendera det. Det är ett moment som jag fann oerhört frustrerande, så dessvärre drar det ner hela betyget för min del. Jag kan ha överseende med ett par buggar jag snavade över under min genomspelning (inklusive en som gjorde mig orolig att jag skulle behöva spela om spelet från början), men när en av de primära spelmekanikerna bäst kan beskrivas som ”besvärlig” så har vi ett problem.
Vill igen påminna om att jag spelade igenom spelet på egen hand, och det är fullt möjligt att min upplevelse av spelet hade varit mer positiv om jag hade haft någon att axla rollen som medpingvin på vägen upp för berget, så det kan mycket väl vara värt att skaffa om du har någon att spela med. Personligen lär jag inte plocka upp det här igen, utan väljer nog att bestiga Celeste Mountain nästa gång jag känner för att spela ett indiespel med charmig pixelgrafik som går ut på att bestiga ett högt berg.
Skulle ni inte ha ett Nintendo Switch så finns Bread & Fred även tillgängligt på Steam, medan Celeste går att spelas på Xbox One, Playstation 4 och Steam.
Denna recension baseras på Nintendo Switch versionen.
Spelet finns även på PC.
Bread & Fred. Lägsta pris $14.99 på Nintendo eShop och 14,79€ på Steam 2024-06-17.
Recensionsex tillhandahållet av Apogee Entertainment.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.
1 kommentera
Med en toppen-ingress som ”Ett charmigt litet spel om bergsklättring, som dessvärre inte riktigt når toppen” kunde resten av recensionen bara bli toppenbra. Underhållande OCH informativ! Gillar att det var roligt skrivet utan att vara elakt eller dunka på spelet, trots dess brister. Ser definitivt charmigt ut (även om jag med min bristande spel-koordination nog ska hålla mig borta från den här typen av precisions-mekanik om jag vill skydda möblemanget). Bra jobbat!