Förhandstitt: Nova Roma

Jag har alltid fascinerats av italiensk arkitektur från förr. Många gånger frågar jag mig själv hur det kommer sig att vi inte kan bygga så längre. Med Nova Roma släcker jag min arkitekturella törst.

Viae futuri per Romam ducent

Det börjar med att du seglar iväg för att hitta ett nytt land att bosätta dig på. Saker och ting har varit lite stökiga i romarriket och du känner lite att “det där kan jag göra bättre”. Sagt och gjort, du hittar en liten landmassa som ingen har varit på och bygger din utpost. Härifrån är allting ganska enkelt egentligen. I alla fall på papper. Få din stad att växa, håll dina invånare glada och framförallt – förarga inte gudarna.

Så som Nova Roma skiljer sig på många sätt från andra city management-spel är dess invecklade struktur i hur allting fungerar. Vatten är till exempel inte bara en resurs, det är ett verktyg som du måste lära dig använda. Du måste bygga tempel för att tillbe de olika gudarna och hålla dem nöjda och glada. Konsekvenserna kan bli ödesdigra i form av torka, spontana eldsvådor och översvämningar. Tillsammans måste du hitta en balans i allt för att få din stad att frodas. 

Förutom allt detta måste du också se till att bygga smart. Du kan inte sätta vad som helst, varsomhelst. Geografin påverkar också oerhört mycket. Sätter du din stengruva för långt bort från magasinet, kommer dina arbetare att sova på jobbet. Är dina vägar för dåliga kommer det att ta alldeles för lång tid att transportera varor. Och för guds skull, om inte invånarna får sitt vin i tid – det finns inte katastrofscenarion nog för att täcka vad som hade kunnat hända. Ungefär som vid ett helt vanligt midsommarfirande alltså.

Spelets mekanik

När spelet börjar får du valet hur du vill spela. Du kan spela som vanligt och då välja svårighetsgrad efter smak och tycke, eller så väljer du att vara kreativ. Oavsett vad du väljer kan du ställa in hur ofta du drabbas av diverse oturligheter som nämndes tidigare. Det finns också inställningar för hur ofta du blir invaderad, hur arga gudarna kan bli och hur mycket mat dina människor äter. Nu kan du också välja hur kartan ska se ut. Ska det vara en enorm karta med en enda stor landmassa, eller vill du dela upp det i små öar? Efter att du har bestämt dig genererar du kartan och sätter igång med att skapa ditt Nya Rom.

Nova Roma fokuserar mycket på gudar och att vara dessa till lags. Det finns för tillfället fem gudar och alla har olika områden de fokuserar på. Vill du till exempel att din militär i detta område ska vara extra stark ska du välja Mars – Jupiter hjälper dig att hålla dina invånare glada och Neptune är fiskeguden som ser till att din fiskefångst blir fet och fin. Enligt uppgifter kommer det att finnas fler gudar att välja på när spelet släpps. 

För att kunna uppgradera din stad behöver du göra olika tjänster åt gudarna, så kallade divine tasks. Neptune vill i början att du ska donera en portion av ditt fiske till honom. När du har gjort detta får du vad som kallas favor of the gods. Detta blir en sorts valuta som du låser upp byggnader i spelet. Alla gudarnas favors är kombinerade till en gemensam pool, vilket jag tycker är bra eftersom byggnaderna är relativt billiga i början. Den summan ökar ju högre upp du kommer i ditt skilltree. Det är också nu som dina management skills sätts på prov ordentligt. Vad du låser upp påverkar samhällets utveckling. Väljer du att ignorera akvedukterna i början, kommer det att straffa dig längre fram.

En av de smidigaste akvedukterna Rom skådat!

Styrning, kontroll och grafik

Det är ett väldigt enkelt styrschema som möter mig i Nova Roma. WSAD är de klassiska tangenterna för att röra kartan åt de olika hållen, men jag kan också hålla inne höger musknapp för samma resultat. Genom att hålla inne scrollhjulet kan jag snurra på kartan och när jag snurrar på hjulet zoomar jag in och ut. Jag kan faktiskt välja att spela spelet utan att använda mig av tangentbordet alls då musen känns väldigt smidig att använda för ändamålet. Det finns självklart olika genvägskommandon på tangentbordet som kanske är lätta att utnyttja, till exempel “C” för att markera stora delar av land du vill att dina arbetare ska röja åt dig. Jag ska självklart inte sitta här och säga att det är något revolutionerande som Lion Shield spelets skapare gör, men det flyter på smidigt och jag upplever noll problem här.

Grafiken får mig att tänka på Settlers-serien där allt ser handritat ut och har en charm runt sig. Symbolerna för vad som fattas hos olika byggnader är tydliga men ger inte någon bra förklaring ibland när jag klickar på dem. Där ikonen av ett hus ovanför en invånare betyder att den vill ha någonstans att bo – vilket också förklaras när jag trycker på ikonen, betyder vindruvan att folk vill ha tillgång till sitt vin, men vingården ligger precis jämte och ingen ytterligare förklaring ges. Vad jag behöver göra för att de ska bli nöjda är kanske något en framtida uppdatering kan utveckla, för nu är det väldigt sparsmakat på den fronten. Musiken är mysig och lättsmält. Harpa ihop med flöjt spelas i bakgrunden när jag glider över landskapet. På våren kvittrar fåglarna glatt och på vintern hör jag hur den iskalla vinden drar i kläderna.

Sammanfattning

Nova Roma lämnar mig med en skön känsla inför kommande release. Det är ett mysigt spel som konkurrerar med andra spel i samma genre på ett stabilt sätt. En av de mest spännande sakerna är hur spelet hela tiden försöker förstöra för dig. I många andra city management-spel spelar du för att få till någon slags harmoni i staden och sen bibehålla den, men här försöker spelet aktivt utmana dig med katastrofer, arga gudar och oförlåtande väderförhållanden. Lion Shield lyckas än så länge skapa kaos i min meditation, vilket jag uppskattar mer än jag trodde.

Testdator: AMD Ryzen 5 5600, 16GB DDR4, AMD Radeon RX 6600 XT