Star Wars: Battlefront 2

Greppa din strålpistol, håll hårt i din ljussabel, för nu är nya Star Wars: Battlefront 2 här. Spelet som på en gång inte bara visar upp en enorm potential i banor, miljöer och hjältar, men som samtidigt fräckt ger dig en mängd loot crates att öppna. Varför alla dessa crates, jo för att du ska kunna få de där extra förmågorna eller pengarna i spelet. Vilket av dessa två som vinner över det andra, ja, det ska vi ta reda på…

Iden Versio, ledare för elitstyrkan Inferno Squad är en bestämd kvinna, med ett starkt hat för rebellerna. Men när en plats som hon kallar sitt hem, plötsligt får Imperiets dom över sig, så börjar hon starkt tvivla på vad som är rätt och riktigt. Trots att hennes far är amiral i Imperiets flotta, och hon lyder under order att inte bryta sig loss (för att inte tala om att lämna både rank och pappa bakom sig), så måste hon ändå följa sin egen moral. Trots en livstid under det diktatoriska styret.

Vår kära Iden Versio i all sin prakt!

Ja, berättelsen om Iden Versio och henne vän Sal tar oss inte bara förbi välbekanta Star Wars karaktärer och världar, men även en och annan ny såväl som gammal värld. En förhållandevis välgjord story som ger relativt bra djup till hennes karaktär, men som samtidigt (varav varför jag skriver relativt) lider av problem med sitt tempo. Hela förloppet från att du initialt (och det kändes verkligen märkligt) sköt dig genom mängder av rebeller, till att du kom över till deras sida kändes lite väl hastig. Men under resans gång så fattar jag ändå tycke för henne och känner att den korta singelspels kampanjen ändå känns helt okej. Den lär inte vinna några priser, men den vägleder oss genom mycket av det som senare finns i multiplayerdelen av spelet utan att kännas som en förhärligad tutorial. Det finns spänning, action och en dos humor (särskilt i de delar med en karaktär vid namn Shriv), så på det stora hela kommer det funka för de flesta även om upplevelsen är kort.

Men med singeldelen ur vägen så kommer vi till det riktigt kraftfulla i nya Battlefront 2. Multiplayerdelen innehåller denna gång en mängd banor och lägen. Fem multiplayerlägen där det största har stöd för upp till 40 spelare; Galactic Assault som tar oss till elva planeter med lag av 20 mot 20 spelare. Starfighter Assault som låter oss skjuta laser i rymden eller över planeter och Heroes vs Villains som i grund och botten är ett Team Deathmatch med specialkaraktärer. Det finns även Strikes och Blast som förser ännu mer mumsiga dödsmatcher. Allt som allt är det helt enkelt en hejdundrande mängd banor, alla draperade i underbart vacker grafik och en ljudbild som kommer få Star Wars nördar att komma lite i brallan.

Men är det bra då, tja, det är så klart beroende på vilket spelläge som passar dig. I mitt fall så var det Starfighter Assault som var roligast. Jag menar, att flyga i en X-Wing och jaga ens motspelare bland molnen är inte bara inbjudande och härligt arkadigt, utan en ren och skär glädje. Dock bör jag nämna att det är ett plus om du har installationen på en SSD-disk, då laddningstiderna kan vara ganska långa. Just sayin!

Precis som i föregångaren så är spelet lättillgängligt och smidigt att komma igång med. Bara välj läge och du är inne i en match, skjutandes på det mesta. Föregångaren var aldrig riktigt fokuserad på ett tätt samarbete, men denna gång känns det mer intuitivt att göra samlade attacker. Kanske inte så mycket i rymdstriderna, men däremot i Galactic Assault, där vi tar oss fram i flera faser. Spellägen som verkligen känns spot-on, särskilt i styrningen, som i sin tur känns väldigt responsiv och varierad.

Att spelet är så lättillgängligt hjälper verkligen, då man snabbt och enkelt tar sig från match till match, intensivt skjutandes på allt som rör sig.

Men är allt verkligen så bra då, nej då, det finns fläckar och de kallas mikrotransaktioner. I många spel så märks de inte av, men här finns det en air konstant av ”men köp lite så kommer du bli bättre”. Mycket av det du gör ger ”credits” som kan användas till att köpa karaktärer eller tillbehör, men det tar tid och hela tiden viskar EA ”- Här, varför inte köpa credits så slipper du vänta”. Är detta ett 600 kronors spel eller är det ett free-to-play spel?

Progressionen är seg som sirap och även om lättillgängligheten i multiplayern är lockande, så är det en mix som inte passar så värst bra. Det värsta är egentligen att om EA tagit mindre pengar för spelet, så skulle jag förlåtit det mer, men för den här prissumman så är det rentav skamligt. Det gör det hela värre att själva spelet faktiskt är bra. Men ingen vill känna sig omkörd utan möjlighet att vara på samma nivå, vilket många gånger känns orättvist.

Intressant nog så har EA i stunden jag skriver detta valt att temporärt lägga bort mikrotransaktionsdelen i spelet vilket ger två effekter. Den cyniska delen hos mig ser det som ett tillfälle för att ge spelets release en mer ”ren” start, och sedan addera detta senare när de ”gått igenom systemet efter kundernas motvillighet visats” och när saker och ting ebbat ut, smaska på med systemet igen. Dessutom så lär inte de som redan köpt uppgraderingar tappa de, så under tiden så kan det mycket väl finnas balanseringsproblem i.o.m. att man i nuläget inte kan köpa (dock tjänar du fortfarande credits, som du kan använda, om än i väldigt långsam takt) något via mikrotransaktionerna.

Å andra sidan kan de mycket väl göra om hela systemet, patcha och förse oss med ett mikrotransaktionssystem mer lutat åt mer kosmetiska saker.

Oavsett så kan jag enbart utgå från det jag märkt och erfarit under min tid med spelet, i den korta men kärnfulla singelspelsdelen (som för övrigt lämnar lite frågetecken i sista kapitlet, som ändå väcker intresse, då det anknyter till senaste filmen, The Force Awakens) och den enormt förbättrade variationen i multiplayerdelen.