Ett spel baserat på vimmelboken Pusseldeckaren Pierre: Jakten på den bortrövade labyrintstenen. Stig in i en kaotisk värld och utforska varje skrymsle!
Du får ta dig fram längs trånga passager mitt i allt tumult. Om du ser dig omkring kan du utnyttja de lila pilarna som visar dig vägen. Ta din tid och var observant för det finns ledtrådar, hemligheter och skojigheter på de mest oanade platser. Klicka på allt, lyssna uppmärksamt och planera din rutt, eller testa dig fram och flyt med strömmen. Håll utkik efter pratbubblor med olika symboler. Tre punkter (…) gör dig uppmärksammad om att personen har något att säga medan en handsymbol innebär att något kommer att hända om du klickar på föremålet. Dessutom kan du prata med isbjörnen på varje bana för att få tips om en pusselutmaning eller söka upp ninjan och samla leta efter stjärnor.
Berättelsen i byggs in genom kortare cutscenes där en tjej mycket inlevelsefullt berättar vad som händer i en seriestripp. På det viset introduceras nästa bana genom hela spelet. Du spelar rollen som labyrintexperten Pierre och tillsammans med väninnan Carmen är ni på jakt efter skurken Mr.X, som skickat ett brev där han erkänt att han stulit den mytomspunna labyrintstenen. Led Pierre genom en trasslig tecknad miljö som påminner om bilderna från korsorden i Allers eller Hemmets Journal. Det finns en del färgstarka karaktärer så som vampyren Sebastian som är allergisk mot blod och drakkungen som tagit över staden som ingen kommer ihåg.
I spelande stund finns det tio banor. Var och en har en säregen atmosfär med varierande miljö och anpassade bakgrundsljud tillsammans med glad bakgrundsmusik som skiljer sig lite beroende på banans tema. Värt att nämna är att om du avslutar mitt i en bana måste du du börja om just den banan men behåller alla hittade hemligheterna och samlingsobjekt.
Personligen skulle jag nog säga att detta ganska tydligt är mer av ett barnspel med likheter till Var är Valle? och påminde mig om spel jag spelade som liten exempelvis Pippi Långstrump från -96. Men om jag ska vara ärlig så jag spenderade ändå fyra underhållande timmar med fokus på att hitta alla hemligheter och samlingsobjekt. Dessutom sökte jag igenom banorna efter anekdoter från populärkulturen och bekanta karaktärer från barndomen. Första banan gav starka vibbar av natt på museet medan det i den tredje kunde förknippas lite med mannen som kan tala med hundar. För varje bana blev det tydligare att även Daltonbröderna från Lucky Luke var illustrerade.
Till sist vill jag ge en eloge till de kreativt envisa illustratörerna som har haft tålamodet att skapa allt detta kaos på ett så tydligt och detaljerat vis.
