Jenny Leclue – Detectivu

När jag var liten var jag besatt av välj ditt-egna-äventyrs-böcker; böcker där varje val var en separat bunt med sidor. Fram och tillbaka for fingrarna otåligt och med spänningen i halsen. Varför pratar jag om detta? Jo för att Jenny Leclue: Detectivu väckte de där känslorna från barndomen igen!

Jenny Leclue är en liten flicka i en liten stad. Hon är detektiv och löser mysterier. Hon har till och med gjort det i snart 30 böcker. Jenny är fiktionell och har börjat bli tråkig att följa, anser förlaget. Därför sätts du som författare i stolen att göra något du aldrig gjort förut. Jenny Leclue ska lösa det första mordet i Arthurton på flera årtionden! Detta är introduktionen och med en gång började jag storle åt premissen. Att med sina val bokstavligen forma sagan om Jenny och kanske rädda författarens karriär på kuppen är verkligen en intressant premiss. Vad som stärker allting ytterligare är att karaktärerna känns både unika och djupa. Inga tråkiga utskurna kartonger till karaktärerna här inte!

För att vara ett ”barnspel” så kan storyn bli väldigt mörk. Det är trots allt en mordgåta som ska lösas. Det var inte för sällan jag frågade mig själv hur en tioåring hade klarat vissa delar i spelet. Därför ser jag gärna en personlig åldersgräns på kanske 12 år. För min egna del så älskade jag segmenten med mörka mysterier och näst intill panikartade konversationerna när det hettar till på riktigt!

Du tar dig rollen som Jenny Leclue. Spelet spelas i form av olika fall som du ska lösa. På ett linjärt plan går du från fall till fall. Här upptäcker jag en sak som stör mig och som tyvärr är vanligt i den här typen av spel; spelet spelas linjärt, det vill säga att din karaktär går på ett 2D plan fram eller bak. Problemet framstår när man ska navigera i en målad miljö där man instinktivt vill kunna tredimensionellt. Men tack vare det linjära spelsättet och avsaknad av att behöva gå fram och tillbaka känns det inte fullt lika störigt.

Stege i 2D-perspektiv, my nemesis!

Fallen har flera beståndsdelar; en kombinerad del där du intervjuar och ställer frågor baserat på vad du ser hos personen. ”Den där fläcken på skjortan, är det blod eller hallonsylt”, är ett exempel på frågeställning. När du har intervjuat personen är det dags att lösa fallet. Detta gör du genom att binda ihop alla ledtrådar du fått under din undersökning för att finna lösningen. Här är spelet väldigt förlåtande och du kan göra fel hur många gånger som helst och oftast är det bara en lösning som funkar. För att hålla koll på allt har du även en journal som samlar alla ledtrådar. Du kan till och med dekorera sidorna med stickers du hittar runt om i världen. För någon som är ganska ny till den här genren gör det mig extra glad att det finns en journal som håller koll på allt och att man slipper en ”Game Over” vid första snedsteg.

Utöver fallen har du pussel i själva spelvärlden. Dessa pussel kan vara hur man får ner en stege eller hur du får en lampa att fungera som den ska. Ganska klassiskt peka-klicka äventyrsspel vilket är på en sådan nivå att jag slapp bli frustrerad över svårighetsgrader. Du har även tillgång till ett förstoringsglas för att kunna se gömda detaljer i din omgivning. Med jämna mellanrum ser du ett glimmer och detta glimmer är en indikation på att något spännande kan vara gömt här. Håll utkik då det finns stickers och delar av vykort spridda på de mest udda platserna. Det är värt att dröja kvar lite extra på varje plats för att hitta allt.

Blod eller sylt? Definitivt blod!

Sist men inte minst har vi valen. Dessa val som kan verka obetydliga, men betyder ändå så mycket. Under spelets gång får du ibland välja mellan två alternativ; lyssna på den galne mannen eller ignorera och gå vidare är ett exempel. Beroende på dina val händer olika saker, både direkt och senare i storyn. Detta öppnar upp för flera genomspelningar, vilket är välkommet då spelet inte precis är så tidskrävande.

Musiken och ljudeffekterna känns väldigt tunna. Som om de kommer från ett ”free-to-use” bibliotek av ljudeffekter och nån royaltyfri musik. Inte fruktansvärt, men långt ifrån imponerande. Imponerande är däremot röstskådespelet. För att vara en mindre titel är det sannerligen beundransvärt att samtliga karaktärer, stora som små, man stöter på har fullt röstskådespel. Det är verkligen en av sakerna som gör ett sånt här spel minnesvärt!

Allt är inte frid och fröjd dock. Förutom de ibland lite kluriga kontrollerna stötte jag även på en hel del buggar i form av soft locks. En soft lock innebär att vissa aspekter av spelet fungerar, men inte alla. Till exempel så fastnade jag på en stege och kunde inte röra mig. Jag fick därför gå till menyn och starta om från min sista sparning. Spelet autosparar och låter dig inte göra det manuellt. Som tur är sparas spelet konstant och det är lätt att komma tillbaka dit man var. Likväl är det ibland ganska frustrerande att gå igenom samma dialog och spendera tio minuter på grund av en bugg.

Journals are a girl’s best friend, eller hur var det nu?

Jenny Leclues grafiska stil är väldigt trevlig att titta på med sin lätt nedtonade handmålade stil. Vad jag inte förstår är dock de extremt pinniga benen. Det känns som att jag vandrat in i klippdockevärld skapad av Tim Burton ibland. Oavsett vilket så tilltalar det grafiska väldigt mycket.

Sen har vi humorn. Jag som anser mig ha ett perfekt sinne för humor (puns och dad jokes anyone?) känner att detta spelet var som gjort för mig. Väldigt självmedveten humor utan att bli predikande och välbalanserad vuxen respektive barnhumor. Känns nästan som att jag ser på en Pixar film ibland baserat på hur väl Jenny balanserar humorvågen för att bibehålla sin 10+ rating.

Avslutningsvis vill jag informera att spelets slut är lite plötsligt. Såpass plötsligt att spelet börjar med en disclaimer att det är en del två på gång. Så var beredd på det! Utöver det var Jenny Leclue en väldigt trevlig upplevelse med lagom svårighetsgrad. Vill du bli introducerad eller kanske introducera en yngre människa (12+) till peka-klicka äventyr, är detta en av de bästa introduktionerna på länge. Buggar kan man fixa allt eftersom och kontrollen är nog mer en vanesak än något annat. Så köp denna upplevelse, för min skull. För jag måste få veta hur den historia slutar!