Guilty Gear är en spelserie som har funnits över tjugo år och har nästan lika många spel under bältet. Nu har deras senaste spel i serien, -STRIVE-, kommit och det är dags att se om man ska dra på sig kampsportsmunderingen eller om den bör lämnas kvar på hyllan.
Det första jag möts av när spelet startar, både första gången och sedan varje gång jag har satt igång det, är att spelet länge håller på och ansluter mot nätverket. Jag vet inte om det beror på spelet i sig eller om det är min dator, men jag kan åtminstone utesluta att det är mitt internet. Nu kanske du som läser undrar hur jag kan utesluta det så lätt, jo för jag har en fiberlina med 500/500 som mycket sällan bråkar, och eftersom allt annat som är anslutet till internet fungerar utan problem är problemet något annat. Efter ha väntat i någon minut kommer jag sedan till spelets titelmeny och kan snabbt klicka mig in till huvudmenyn. Där kan jag välja om jag vill spela själv, mot andra eller bara kolla upp spelets story. Det går självklart att komma åt inställningar och lite andra grejer om man nu vill det, som man bör kunna göra i en huvudmeny.
Vi börjar med spelets story, mest för att få den ur vägen. Jag tänker inte säga att story i fightingspel är det viktigaste i spelet, ofta är den helt ärligt inte ens bra. Min favoritserie i fighting-genren, Tekken, har en riktigt korkad story genom sina spel, men det är ju inte därför jag vill spela. Jag vill spela dessa spel för alla fighter som dyker upp under storyns gång, men i Guilty Gear -Strive- får jag inte slåss, utan istället är det som att jag kollar på en animé där storyn berättas. Det är inte nödvändigtvis ett dåligt val, men det var oväntat. Jag kände att mitt intresse försvann eftersom jag vill spela spelet, inte kolla på animé, men storyn är rätt intressant.
Jag som inte har spelat något av de tidigare spelen kan ändå få en bild av vilka karaktärerna är samt vad deras relationer till varandra kan vara. En viktig karaktär verkar vara Sol Badguy och många av de andra karaktärerna verkar respektera hans styrka. De verkar även vara lite rädda för den styrkan. Själv vill han kunna göra det han vill verkar det som, men dras ändå in i större händelser. Som att kvinnan I-no bröt sig in i ett sorts högsäkerhetsfängelse för att stjäla något från någon som var fängslad där. Samtidigt verkar en karaktär som kallas Gear Maker pratar med USA:s president om att låsa in något på en väldigt säker plats, men kan presidenten lita på honom? Det är en hel del som pågår i storyn och om man vill kolla på den som om det vore en animé är det bara att titta, själv hade jag velat spela lite då och då under storyns gång.
Om vi nu istället skulle rikta fokus på just hur spelet spelas, för det tycker jag ändå är den viktigaste biten när det gäller fightingspel. Guilty Gear har några intressanta mekaniker och kontroller och jag tänker att vi börjar vid det sistnämnda. När jag spelar med min Dualshock 4 använder jag styrkorset för att styra karaktären, sedan använder jag triangel, fyrkant, kryss och cirkel för att slåss. Det är de jag använder mest men kan använda R1 för att aktivera specialförmågor såvida jag har fyllt en särskild bar för det. Det är rätt enkla kontroller egentligen, men för att faktiskt lära sig spelet och bli bra behöver man lära sig att vara snabb med dem. Som att trycka framåt för att sedan dra den nedåt och sedan framåt igen samtidigt som man avslutar med en attackknapp kan bli en rejäl attack.
Dock är det lätt att trycka fel vilket innebär att jag åker på storstryk istället eftersom det dök upp en chans för motståndaren att puckla på mig. Bara att försöka igen och vara mer noggrann, till slut ska den lyckas! Jag fastnade för karaktären Potemkin som kan greppa tag i motståndaren, hoppa upp i luften och sedan landa samtidigt som han trycker motståndaren över axlarna vilket orsakar en hel del skada. Den är dock väldigt svår att träffa med och bör användas försiktigt. Nu är jag inte den som är försiktig utan jag har använt den lite när som helst och det har inte alltid gått särskilt bra.
Matcherna är inte alltid snabba och det gäller att läsa av sin motståndare. Det blir lättare ju mer man spelar och om man inte är van vid det här fightingsystemet tidigare kommer man åka på stryk. Mycket. Stryk. Jag testade på arkadläget lite där man ska försöka vinna åtta strider på raken. När jag väljer karaktär ser jag att det finns stjärnor på alla karaktärer som förklarar hur lätta de är att använda. Jag måste fungera på ett märkligt sätt eftersom jag verkar ha lättare för de karaktärer som är svårare att spela, för jag åkte på storstryk när jag spelade med de enklare och lyckades betydligt bättre med de som är svårare. Oavsett om det gick bra eller dåligt för mig är spelet ändå ganska generös med hjälp om man skulle ha lite problem i början. För om man förlorar den första matchen får man en kompanjon som hjälper till under nästa match, vilket å ena sidan känns lite fuskigt men å andra sidan är rätt schysst.
Till skillnad från till exempel Tekken är kommandolistorna för karaktärerna i Guilty Gear inte särskilt långa, jag skulle istället säga att de är korta. Jag behöver alltså inte oroa mig för att jag inte kan lära mig exakt alla kommandon som finns, och om jag behöver träna på dem kan jag göra det både i ett träningsläge samt ett uppdragsläge. Det finns alltså gott om utrymme för att kunna bli bättre, vilket uppskattas då jag kan vara trög ibland. Det innebär också att jag faktiskt har en chans att lyckas online mot andra spelare, men det lär ta lite tid innan jag kommer dit. Jag fick en rank när jag först skulle börja med online och åkte sedan direkt ner en rank efter ha förlorat en match, känns ju sådär. När vi ändå snackar online tycker jag att onlineläget fungerar rätt bra, vilket jag hoppas med tanke på hur mycket spelet håller på och ansluter när det startas igång.
Under tiden jag har spelat online har jag inte märkt av någon delay när jag slåss och trycker in kommandon, det är lite svårt att säga ibland att en tänkt attack misslyckas på grund av delay eller om det är jag som inte trycker in kommandot rätt. Innan man hoppar in i fighter hamnar man i en lobby där man kan promenera runt i med sin lilla avatar och om man vill slåss ställer man sig vid en särskild plats och inväntar en motståndare. Eller om någon redan står där och är redo för att slåss kan man gå dit och göra sig beredd. Jag hade nog uppskattat en vanlig lobby utan avatarer, utseenden och annat bös som de har lagt in där. Och om man skulle tröttna lite på att slåss kan man ju alltid fiska lite för att få tag på lite kläder och prylar till sin onlineavatar, det kostar pengar att fiska, men de tjänar man ju in när man spelar.
Grafiken ser rätt bra ut, men den känns ojämn. Återigen vet jag inte riktigt om det är min dator som är snäppet för klen eller om det är spelet som inte är riktigt bra optimerat. För när jag ska välja karaktär verkar vissa hacka i sina animationer medan andra flyter på betydligt bättre, vilket känns skumt. En annan grej är att karaktärerna ser rätt suddiga ut när de presenteras inför striderna, men jag tror det beror på estetiska val som utvecklarna gjort. När striderna sedan börjar ser jag ingenting av suddigheten utan allt flyter på bra och ser skarpt ut.
Musiken är definitivt en av spelets höjdpunkter. Jag känner mig direkt peppad när matchen är på gång att börja och den minskar inte när jag spelar utan musiken lyckas hålla mig peppad och i rätt sinnesstämning under hela matchen. Rösterna och ljudeffekterna låter också de stabila och bra under spelets gång. Det enda jag har att klaga på är att karaktärernas läppar och tal inte alltid är synkat under storyn, men det är det inte alltid heller i vanlig animé så inget större bekymmer egentligen.
Det här är ett kul fightingspel, men det kan vara svårt att komma in i om man inte redan har vana av den här sortens fightingspel. Musiken är riktigt nice, kontrollerna är stabila och rent spelmekaniskt är det ett väloljat maskineri. Jag är bara lite på osäker vissa delar av grafiken, nämligen om det är min dator eller spelet som bråkar lite. Oavsett vilket fungerar striderna riktigt bra och det är det som är viktigt här. Jag tycker att det är ett bra fightingspel från en serie som har funnits ett bra tag nu. De vet vad de gör och det märks.
Denna recension baseras på PC-versionen.
Spelet finns även till Playstation 4 samt 5.
Recensionsex tillhandahållet av Bandai Namco.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.
i samarbete med PriceRunner