Kloner, byggmoment och monsterslakt! På pappret så har Genesis Alpha One många strängar på sin lyra. Men om det uppstår ljuv musik eller bara rent skrän – ja det återstår att se!
I ett slumpgenererat universum så ska du inte bara se till att överleva, genom ’crafting’ och rent våldsutövande – du ska även odla växter såväl som kloner i rymden. Ja, Genesis Alpha One (härefter GAO) är milt sagt ett ambitiöst projekt, som verkligen levererar på flera fronter. Spänningen i att klona nya medlemmar för det skepp du konstant utvecklar med moduler i en ogästvänlig rymd, där utomjordingar från och till tar sig igenom ditt försvar är ibland lika hektisk som det är tråkigt grovarbete. Själva målet är att, någonstans där ute i kosmos hitta en plats för din art och därmed rädda den från undergång. Något som är lättare sagt en gjort…
Det är ensamt i rymden…
Sett rent spelmekaniskt, så har du ett förstapersonslir, där du ilar fram och tillbaka på den farkost som du konstant utvecklar. En aspekt som i de flesta fall faktiskt är njutbar, då det känns som att spelmomenten byter av varandra. Klona en arbetare – skapa mer mat – utforska planeter efter resurser och sedan försvara dig mot ruskiga rymdmonster. Däremot så balanserar spelets gameplay konstant mellan leda och överarbete. Jo, många gånger så måste du som ensam spelare hela tiden täcka varje del av rymdskeppet med ’turrets’ och annat krimskrams mest för att själv försöka få ner arbetsbördan. Något som säkert skulle undvikits bättre om spelet var ett multiplayer spel. Men ack, så kul ska vi inte ha…
Vissa rum behövs försvaras mer än andra! Som detta ’transporter’-rum!
Ingen idé att skrika i rymden, du har ändå ingen där som kan höra dig…
Då spelet saknar ett mer drivande narrativ, så kan det lätt bli så att man lägger det åt sidan. Alla sysslor som ska göras är för det mesta roliga, men som jag var inne på, så krävs det väldigt lite för att just den balansen ska ruckas på.
Det hjälper inte heller att motorn är uppenbart indieutvecklad – i det att den inte känns optimerad och att karaktärer ärligt talat kan se väldigt undermåliga ut. Men för vad den sätter ut att göra – särskilt sett till det användargränssnitt du använder när du bygger ditt rymdskepp, så görs det bra nog. Särskilt rymdskeppsbyggandet är både retroartat (i en C64 stil på menyer) och tydligt, vilket är en av spelets största styrkor. Sedan att du även kan blanda DNA som du hittar i biomaterial från utomjordingar in i dina kloner, så kan du på det här sättet påverka de nya klonernas förmågor. En aspekt som ger spelet en mer unik känsla. För att inte tala om de detaljer som gömmer sig i varje modul av skeppet – om det inte är att undersöka planeter på håll, växa en urskog eller ha ett transportrum, det mesta finns där för de som vill ha ett eget Star Trek äventyr!
- Bygg ditt drömrymdskepp!
Så om vi då backar ut lite, och sneglar på vad som är helheten i GAO så kan jag ändå säga att det är ett hedervärt försök på att kombinera rymdaction, citymanagement och roguelike gameplay i förstaperson. Du drivs på bra i viljan att hela tiden göra din sköna rymdfarkost större och bättre, även om man snabbt tappar intresse i slutmålet – d.v.s. att nå ett nytt hem. Trots en grafisk och ljudmässig billighetsfaktor så är ändå spelet som koncept en fräsch vind i en annars överhopad survival-genre. Så bra jobbat där!
Denna recension baseras på PC versionen.
Genesis Alpha One. Lägsta pris (cirka) 308 kronor enligt Epic Game Store 2019-01-29.
Mellan 350-380 kr på Xbox One & PS4)
Recensionsex tillhandahållet av Team17.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.
