Hem RecensionerSpelrecensioner Death Stranding

Death Stranding

av Danny Larsen

Death Stranding är Kojimas senaste spel där han får göra precis som han vill utan att någon sitter och kollar över hans axel och säga till om allt, men hur ter sig spelet när man får göra som man vill? Häng med så ska vi se om spelet får mig att vilja springa ut och leverera saker eller bara gömma mig i en bunker.


Sam Porter Bridges är en tystlåten och tillbakadragen person som bara är ute för att göra sitt jobb, utan att komma någon annan person nära. Dock så kommer han att få ta på sig ett uppdrag som kommer att få honom att vara nöd att gå den lilla extra biten i sitt jobb och få honom att ta kontakt med personer som han helst av allt aldrig ville göra igen.

Kort och gott så är Death Stranding ett spel där du som Sam ska leverera paket till platser som ej kan nås på vanligt sätt, där han måste springa, klättra och riskera livet vid varje leverans bara för att någon måste göra det. Här är en inspiration som alla postleveranser i Sverige borde ta till sig. I början av spelet så kan du bara ta dig fram över den Amerikanska landsbygden till fots, du har några hjälpmedel till hands som t.ex. portabla stegar, rep för att använda vid extremt klättrande och ett par riktigt bra skor. Det är först när Sam tvingas att möta Presidenten igen och får höra hennes sista önskan, en önskan att han ska ta sig över landet och koppla upp det mot ett nätverk som kan få landet att återigen bli helt igen.

BB (Bridge Baby)

USA är ett splittrat och förstört land p.g.a. av Death Stranding som hände för länge sen och har suddat ut gränsen mellan liv och död för många. När någon dör så måste man snabbt bränna deras kroppar, för om man inte gör det så kan konsekvensen av det bli en katastrofal reaktion som kan demolera en hel stad och det är något som ingen vill ska hända igen.

Sam är en av de få som har förmågan att känna av de ”andar” eller BT:s, de kom till världen efter att Death Stranding skedde för första gången och de få som finns kvar har inte funnits något sätt att få bort dem från vår värld. Allt som BT:s gör är att attackera och dödar allt som kommer i deras väg. Bästa sättet är att smyga tyst förbi dem och hålla andan om de kommer för nära, du vill inte dra till dig deras uppmärksamhet.

BT:s

Tillsammans med en BB (Bridge Baby) som kan hjälpa att utröna var de osynliga BT:s finns i omgivning, så är Sam det sista hoppet som Amerika har för att bli helt igen. En BB är ett foster som man bär på bröstkorgen i en behållare, de har en förmåga att känna av och visa upp vart BT:s finns om du kommer in i ett område där de håller till. Att hålla sin BB på gott humör om man skulle snubbla eller skada sig är något som man kommer få göra ofta om man ej är försiktig. Om olyckan skulle vara framme så får man koppla lös BB från dräkten och vagga den tills den har lugnat ner sig. Man får upprepade gånger höra att BB:s bara är ett verktyg och att man inte ska fästa sig vid dem, men det är väldigt svårt att ha den inställningen efter att man har spelat ett tag då man ganska snabbt fäster sig vid den supergulliga lilla krabaten.

Spelets gameplay går som sagt ut på att ta sig från område till område, leverera saker till dem som behöver det och koppla upp alla mot nätverket. De första timmarna av levererande av paket är faktisk en riktig tråkfest om jag ska vara helt ärlig, det är först när man låser upp fordon, kan bygga broar eller reparera vägar som den här typen av gameplay blir mindre irriterande och man snabbare kan ta sig fram. Dock så kommer man nästa alltid komma tillbaka till att vara nöd att ta sig fram till fots, t.ex. när du tar dig till ett nytt område eller till något riktigt otillgängligt område där fordon är omöjliga att att använda. Men man vänjer sig ganska snabbt och senare så låser man upp ett exoskelett som kommer hjälpa en med att t.ex. bära mer paket eller att röra sig fortare till fots.

Viktigt är att vara försiktig när du går till fots över ojämn terräng eller floder, då man lätt kan halka och trilla omkull. Här har de lagt till en funktion där du kan greppa tag och hålla hårt i din last och sen sakta men säkert ta dig framåt eller bara försöka förhindra lasten från att tippa över på en sida.

Mycket av spelet kommer går ut på hålla koll på alla saker som du har med dig, om det så är paket som du ska leverera eller helt enkelt saker som du måste ha för att kunna ta dig fram. Så man kommer spendera mycket tid på inventory skärmen, där man försöker hålla max vikten nere eller lägga saker rätt i lasten så att man inte tippar över åt ett visst håll (tips: det finns en automatisk funktion för att placera alla saker rätt).

När man väl har kopplat upp ett nytt område till nätverket så kan man nu se och få ta del av saker som andra spelare har gjort innan, använda broar de tillverkat, använda deras rep vid klättring eller plocka på sig saker som de har lämnat efter sig i ett förrådd. Spelet låter oss spelare hjälpa varandra göra det enklare för alla att ta sig framåt och ha saker tillgängliga, utan att ens vara i samma spelsession samtidigt.

Finns många saker i storyn som man skulle kunna diskutera och säga till om, men då det är en av de saker som jag tycker att man ska uppleva för sig själv. Storyn är en av de större saker som ligger i fokus, utöver levererande av paket så jag kommer ej gå in mer på den här.

Något som jag möttes av när jag startade upp spelet är att det är fruktansvärt snyggt och välpolerat, du kommer in i en apokalyptisk värld som ser fantastiskt snygg och välgjord ut. Samt att spelet flyter på och har inga problem med stuttering, laddningaen av världen eller buggar har gjort att spela spelet känns suveränt från den synpunkten. Karaktärsmodellerna är också suveränt gjorda och att vi har både ansikte och röst från de riktiga personerna ger en bättre helhetsbild och känsla för karaktärerna.

Spelet har inte mycket till musik när du är ute och springer, det poppar upp ett par låtar här och där men annars så är det det ambienta, ljudet av fötter mot marken, BB som låter eller ljudet av fordonet du hör.

Som jag skrev förut så är den först biten av spelet segt att köra och oinspirerande, men att ju längre in i spelet man kommer, ju mer saker man låser upp som gör ens resa enklare och desto mer in i storyn man kommer så blir man investerad och vill få reda på mer  om vad som har hänt med världen och karaktärerna som man stöter på. Med jämna mellanrum, beroende på hur bra man gör ifrån sig med leveranser eller låser upp nya områden, så blir man belönad med en massa fakta och bakgrund till saker som hänt i världen. Dock så är det aldrig raka svar på varför saker ha blivit som de blivit, utan man få läsa och pussla ihop historien under resans gång.

Något som har dragit ner mina upplevelser är dessa repetitiva saker som man kommer få vara med om, varje gång du åker ner i en bas, duschar, lämnar av saker så är det samma animationer som man kommer se tills man tröttna på det. Som tur är så kan man bara skippa dom om man så vill, men jag har skippat så mycket att jag önskar att det fanns ett val i options: Ville ej se samma animationer om jag redan har sett dem en gång, CHECK! Visst det är en småsak, men om du spelar spelet så kommer du förstå vad jag menar.

Death Stranding är ett enormt och öppet spel där du kan bestämma när och var du vill leverera saker till. Spelet har ett galleri av intressanta karaktärer som vi kommer få lära mer om under tiden vi spelar det och har en story som öppnas upp och gör en nyfiken att få reda på mer om världen vi lever i. Kojima levererar ett snyggt och välpolerat spel som jag ej upplevt några problem med i gameplay eller funktionalitet, vilket är en riktigt skön sak att få uppleva från och till.


Specifikation

Denna recension baseras på Playstation 4 versionen. 

Death Stranding. Lägsta pris 449 kronor enligt Prisjakt.nu 2019-11-19.

Recensionsex tillhandahållet av SONY.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.

0 kommentera

Du kanske också gillar

Lämna en kommentar