WheelMates

Vem behöver stora muskulösa hjältar när två små radiostyrda bilar kan rädda dagen? I WheelMates hittar vi ett mystiskt hus samt mängder av överdimensionerade hinder som måste övervinnas tillsammans. Resultatet är ett lättsamt co-op-äventyr där samarbetet står i centrum – men håller det hela vägen?

Att krympas ner till storleken av en radiostyrd bil och skickas in i en excentrisk professors mystiska hem är kanske inte den mest traditionella spelpremissen. Men det är precis där spelet tar sin början. Tillsammans med en vän svarar du på ett nödanrop från en professor som mystiskt försvunnit, och snart befinner ni er bakom ratten på varsin liten RC-bil i ett hus fyllt av experiment, hemliga passager och överdimensionerade hinder. Det är svårt att inte föra tankarna till filmen ”Älskling, jag krympte barnen!”, även om samarbetsspelet har betydligt större fokus på sköna, lättstyrda bilar.

Det första som slår mig nämligen är hur enkelt WheelMates är att komma in i. Bilarnas köregenskaper är responsiva, lättförståeliga och framför allt intuitiva. Någon längre inkörningssträcka behövs inte – det är bara att köra, svänga och börja utforska. Både bokstavligt och bildligt talat, alltså.

Det går hand i hand med spelets tydliga fokus på samarbete. Det är byggt för två spelare och går inte att spela ensam – ett upplägg som påminner om Hazelights moderna co-op-spel. Här fungerar dock konceptet tillräckligt väl för att ”tvångsäktenskapet” aldrig känns särskilt påträngande. Den lättillgängliga styrningen gör i stället spelet väl lämpat för familjer eller spelare med olika mycket erfarenhet. Det är enkelt att sätta sig tillsammans och faktiskt börja spela.

Grundidén är samtidigt nästan för enkel på pappret. Du styr trots allt bara en liten radiostyrd bil genom ett stort hus. De relativt öppna miljöerna gör utforskandet till en viktig del av upplevelsen. Vanliga rum förvandlas till små lekplatser där skrivbord, hyllor och vardagliga föremål blir enorma hinder ur våra små fordons perspektiv. Och visst är det kul att bara köra runt.

Uppåt väggarna galet ibland (hi hi)

Den lättsamma körkänslan skapar en omedelbar spelglädje på ett nästan arkadmässigt vis, medan nya funktioner gradvis försöker hålla upplevelsen varierad. Änterhakar, magnetiska funktioner och till och med paintball-vapen används för att lösa pussel, öppna vägar och interagera med omgivningen. Det ger kontinuerligt nya sätt att ta sig fram – men det är också här spelets största styrka och svaghet möts.

Men även om verktygen förändras gör grundupplägget det inte alltid. Många utmaningar kretsar kring att aktivera knappar, använda ett specifikt föremål eller hjälpa sin medspelare förbi ett hinder. Det fungerar, men blir stundtals monotont när samma typ av pussel återkommer i olika skepnader. Bandesignen kan dessutom ibland kännas en aning rörig. Du kan alltid se var din medspelare befinner sig, men inte nödvändigtvis vart ni förväntas ta vägen. Det förstör aldrig upplevelsen, men när små frustrationsmoment kombineras med återkommande pussel tappar upplevelsen stundtals momentum. För min del är det därför ett spel som passar bättre i kortare sessioner än under en enda lång spelkväll. Samtidigt är detta naturligtvis individuellt, och den som uppskattar utforskandet och den lättsamma samarbetsformen lär sannolikt kunna hålla intresset vid liv betydligt längre än vad jag själv gjorde.

Samarbetet är däremot något som hanteras väl. Det krävs kommunikation, att hjälpa varandra och ibland faktiskt vänta in den andre. Det handlar inte om två spelare som kör parallellt genom samma bana, utan om att båda aktivt behöver bidra. Därför passar upplevelsen särskilt bra för familjer, par eller vänner som faktiskt är på humör för att samarbeta.

Och det hjälper att spelet är generöst med hur detta kan ske. Kampanjen går att spela både lokalt i delad skärm och online, medan Friend’s Pass-systemet innebär att en spelare kan bjuda in en vän som inte behöver äga spelet själv. Ett upplägg som passar genren väldigt väl och sänker tröskeln för att faktiskt hitta någon att spela med.

Led el via rör. Hur svårt kan det vara!

Berättelsen är däremot inte biläventyrets starkaste kort. Jakten på den mystiskt försvunna professorn fungerar främst som ett svepskäl för att föra spelarna genom husets olika miljöer och utmaningar. En och annan humoristisk kommentar lättar visserligen upp stämningen, men det som faktiskt berättas är aldrig något som riktigt sätter sig i minnet. Fokuset ligger tydligt på samarbetet, och historien får därför stå tillbaka för pussel, utforskande och själva körandet. Å andra sidan är detta heller inte ett spel jag skulle rekommendera för dess berättelse, så avsaknaden av en mer minnesvärd historia blir aldrig något större problem. Det lilla biläventyret vet trots allt var dess styrkor ligger.

Visuellt är spelet precis vad du kan förvänta sig av ett lättsamt äventyr av den här typen. Miljöerna är färgglada och mysiga och lyckas göra det vardagliga huset till en lekfull spelvärld. Grafiken får kanske inte hakan att träffa golvet, men den gör sitt jobb och bidrar till den charmiga helheten. Detsamma gäller soundtracket, vars lättsamma och småpoppiga toner hjälper till att hålla energin uppe.

Under de cirka sex till åtta timmar som kampanjen pågår hinner det visserligen aldrig riktigt bli mer än summan av sina delar. Det finns ingen mekanik som revolutionerar genren och inget enskilt moment som får spelet att sticka ut ordentligt från mängden. Men kanske behöver det inte heller göra det.

Spelet är ett lättsamt samarbetsäventyr byggt kring två små radiostyrda bilar, enkla kontroller och utmaningar som bäst upplevs tillsammans med någon annan. Pusslen kan bli lite väl återkommande och bandesignen skapar stundtals onödig frustration, men kärnan är tillräckligt välfungerande för att spelglädjen ska bestå.

I en tid där samarbetsspel får allt större utrymme är det faktiskt kul att se fler utvecklare ge sig in på området. Firevolt förändrar kanske inte spelmediet med WheelMates, men visar att det fortfarande finns gott om utrymme för variation inom genren. Det här är helt enkelt ett sött och lättillgängligt co-op-spel med mysiga miljöer, snabbkörda radiobilar och ett gäng trevliga timmar framför soffan eller datorskärmen. Vad mer kan du egentligen begära?

Testdator: AMD Ryzen 9 9950X3D, 32GB DDR5, RTX 4090 24GB