The Pedestrian

Vi har alla sett dem, skyltarna med en figur som oftast talar om för bilister och alla andra i trafiken att; här är det ett övergångsställe, gångbana eller vad det nu kan tänkas vara. Men har du någon gång närt en dröm att få uppleva hur det är att leva i dessa skyltar och att till och med få röra sig mellan dem? Då min vän så behöver du inte se längre än till Skookum Arts’s nya spel The Pedestrian!

The Pedestrian har varit under produktion i sju år! Vad som började som ett litet projekt kallat ”Bathroom Break”, som från början var tänkt att bara ta sex månader att producera, väckte stort intresse i omvärlden och en Kickstarter kampanj senare, så hade spelet som vi nu har framför oss tagit form på riktigt!

Vad är då detta för någonting? Jo, det ska jag tala om för er prick nu!

The Pedestrian är ett pusselspel där vi får iklä oss rollen som den vandrande figuren, som pryder ovan nämnda promenadskyltar. Vi får givetvis i början välja om vi vill vara den manliga eller kvinnliga varianten av figuren innan vi börjar. Varje bana representeras av en eller flera skyltar och målet är att ta sig från ingång till utgång för att komma vidare till nästa bana. I själva skyltarna så gäller det att springa, hoppa och klättra för att ta sig framåt. Vi har även lådor till vårt förfogande, som kan användas till att nå väldigt höga höjder, eller bidra med ett skydd mot de laserstrålar som finns i vissa av skyltarna.

Vid tillfällen då det är flera skyltar på en nivå, så gäller det givetvis att röra sig genom alla innan vi kan gå vidare. Detta görs genom att vi flyttar runt dem som pusselbitar och försöker få deras dörrar eller stegar att passa med varandra. Det gör vi genom att dra linjer mellan de punkter som finns i ytterkanterna på skyltarna, men det går inte att passa ihop dem hursomhelst. En stege som går neråt i en skylt, kan inte passas ihop med en annan nedåtgående stege till exempel. Så det gäller att vara mycket observant och att gnugga geniknölarna ordentligt!

Spelet är uppdelat i totalt sju nivåer. Dessa nivåer tar oss runt i en vacker tredimensionell stad, där svårighetsgraden för vårt pusslande med tvådimensionella skyltar blir allt svårare. Nya element etableras med jämna mellanrum, som att elektricitet ska kopplas, att vissa skyltar inte är flyttbara och att vissa skyltar inte ens är synliga när man försöker överblicka situationen. Det sjunde och sista kapitlet bjuder dessutom på en twist på flera plan, men det tänker jag givetvis inte prata någonting mer om här. Nyfiken? Ja då, min gode läsare, så får du köpa spelet och ta reda på det själv!

I sin enkelhet så tycker jag att The Pedestrian är väldigt engagerande. Sittningarna med spelet blir långa, dels för att jag hela tiden vill veta hur nästa bana ser ut och när jag väl kommer fram dit så vill jag sätta tänderna i banan direkt. En annan faktor är även utmaningen, vissa pussel kräver ett ganska långt övervägande och lite klassisk ”trial and error”, vilket inte är menat som någonting negativt, detta är som sagt ett pusselspel och ”trial and error” är praktiskt taget det som genren går ut på! Vissa av lösningarna tar dock lång tid på grund av någonting jag nämnde tidigare; ibland är vissa skyltar inte synliga. För att kunna flytta skyltarna, så behöver man trycka på en knapp för att få en överblick över alla skyltar på banan. Det är även vid den här vyn som man drar de linjer som ska koppla samman skyltarnas utgångar.

Vid vissa av banorna så syns alltså inte alla skyltar i den här vyn, andra banor går dessutom till extremen att INGEN av skyltarna syns. Allt vi ser då i överblicken är punkterna som indikerar utgångar, men vi ser inte vad det finns för hinder i själva skyltarna då. Det finns dock ett sätt att kringgå det här på… Lite grann i alla fall. Om man trycker på överblicksknappen igen så zoomas man in till den skylten där vandraren befinner sig och det är först då man kan röra figuren. Under inzoomningen så blir alla skyltar synliga för någon sekund, så man kan helt enkelt sitta och trycka på överblicksknappen hela tiden, medans man sitter och planerar sin rutt. Jag förstår valet, men jag tycker helt ärligt att det bjuder på aningen för mycket frustration. Dels för att man förmodligen redan är lite halvtrött efter att ha löst alla andra pussel innan dess, men också för att det blir otroligt tröttsamt att spamma just den knappen under tiden man försöker tänka.

Men som sagt, jag förstår grejen med att man vill höja ribban för spelaren, så att ens kunskaper hela tiden sätts på prov! Det kan också vara så, att detta av någon anledning bara hände för mig, något kanske är lurt med min dator, eller så åtgärdas detta vid release.

En annan anledning till att man kan sitta länge och gärna utmanas av spelet, är att det är kul! Pussellösningen med skyltflyttning och linjedragning blandas med plattformande i själva skyltarna, som bjuder på en trevlig variation. Spelet har hela tiden en bra inlärningskurva, både när man precis har börjat, men också när nya element kastas in. De riktiga utmaningarna kommer inte förrän man verkligen har fått smaka på och förstått elementen. Det är en fingertoppskänsla som utvecklaren verkligen ska ta tillvara på!

Utseendemässigt så är spelet också välgjort. Skyltarna är tydliga med vad som är objekt som ska användas och hur de ska användas. Jag uppskattar också 3D miljön i bakgrunden och mellan skyltbanorna. Dels för att jag tycker att den är snygg, men kanske främst för att den faktiskt finns, de hade kunnat nöja sig med att det alltid är en trädskiva som bakgrund. Men när de nu har en välanimerad stadsbakgrund så bidrar det till känslan av att Det här är ett gäng som verkligen har lagt tid och engagemang på sitt spel! Stadsmiljöerna bidrar även till en känsla av variation, vilket också gör att jag inte blir uttråkad lika lätt som om det hade varit samma statiska bakgrund hela tiden. Men det ska också sägas att det alltid händer någonting i bakgrunden, känslan av att det är någon handling som pågår under ytan av allt pussel lösande. Är det någon som faktiskt rör sig runt i staden via hissar och tunnelbana? Titta där, där fick ni en ytterligare anledning till att spela till slutet själva, för det skulle vara fruktansvärt tråkigt om jag bara talade om det för er!

Kontrollen i spelet funkar mycket bra, den är lätthanterlig och är definitivt inget som står i vägen för spelglädjen. Vad som är att föredra mellan handkontroll eller mus och tangentbord, kan jag dock inte svara på. Med handkontrollen så blir plattformandet med figuren lättare, medans själva skyltflyttandet och linjedragningen är lättare med mus och tangentbord. Så ni får prova själva och se vad som passar er!

Jag vill också ge spelet cred för ett jättemysigt Jazzsoundtrack! Jag är verkligen inte en Jazzkille, men här passar det tonen i spelet utmärkt, så det finns ingenting att klaga på där!

Jag har inte så mycket mer att säga än att The Pedestrian är ett mycket välgjort pusselspel, som med variation och antydningar till att det kanske finns ett djup under ytan , håller kvar spelaren och väcker lust att spela vidare. Jag kan också säga att på de cirka sju timmar som det tar att spela klart ungefär, så är det varken för kort eller för långt, vi kan helt enkelt säga att Skookum Arts visar upp en fingertoppskänsla som fler utvecklare borde sträva efter!