Streets of Rage 4

Under 10 år har det varit lugnt på gatorna, tack vare gänget som tog ner Mr. X. Men allt gott har sitt slut, och Mr. Xs ungar, tvillingarna Y har nu kommit för att ta hämnd och det är återigen dags att fylla gatorna med ilska.

Storyn berättas enkelt, det dyker upp lite bilder på karaktärer med textrutor nedanför så jag som spelare får reda på vad det är som händer och varför det händer. Inte för att jag egentligen bryr mig så mycket utan jag är mest ute efter att spöa upp alla som kommer i min väg, oavsett om det är kriminella, poliser eller gamla bekanta. Låt mig passera eller bli spöad. Men även om jag inte bryr mig så mycket om storyn, så förstår jag ändå tydligt vad det är som händer och varför. Visst kan jag som spelare ha kul med att promenera runt och spöa folk i spel, men jag vill ju veta vad det är som motiverar min karaktär till att göra det.

Så storyn är inte dålig, men den fångar inte direkt mitt intresse. Mestadels för att den känns så simpel, och det är ju inte storyn som är fokus i ett sånt här spel. Vad som däremot fångar mitt intresse är gameplay och hur väl kontrollen fungerar. Vi börjar med gameplay, som egentligen är rätt simpel. Man går från bana till bana och spöar alla som kommer i vägen och vill hindra en i typisk beat ’em up-stil. När det gäller fienderna så kan det vid första anblick se ut som att det bara är färgvariationer på dem och att de då kommer ha olika mycket hälsa. Det är dock bara halva sanningen, för beroende på vilken färg vissa fiender har så beter de sig lite olika och anfaller på olika sätt. En polis bara slåss, en annan försöker greppa tag i mig och en tredje brottar ner mig och ger mig en stöt med sin elpistol. Jag gillar verkligen det här konceptet, för då kan jag inte bara hjärndött trycka på mina knappar för att spöa alla, utan jag måste tänka till och flytta runt på banan så att jag inte blir nedbrottad.

Kontrollen är också riktigt stabil, jag spelar ju främst med en Dualshock 4 och var därför riktigt glad över att se i inställningarna att jag kunde ställa in så det är de knapparna som syns. De flesta spel jag har spelat med kontroll på PC har ju Xbox-layouten av förklarliga skäl, så det var lite kul att se lite valmöjligheter. Men för att återgå till kontrollen, man kan flytta sin karaktär, slå lätta slag, tunga slag, plocka upp/kasta saker och hoppa. Det finns även en specialattack som kräver att man har en speciell stjärna för att kunna använda den. Det kan bli lite enformigt med att bara trycka på en eller två knappar, jag hade gärna sett lite variation mellan svaga och starka attacker. Jag förstår att det hade kunnat bli lite krångligt eftersom man förlorar lite hälsa när man använder de starka attackerna, men det hade kunnat bli lite mer varierat.

Även om det kan bli lite enformigt med kontrollerna så är ju miljöerna långt ifrån enformiga. Varje nivå är indelad i flera sektioner och ingen del är den andra lik. Vi hoppar från gator till ett fartyg och sedan vidare till en helikopter med mycket variation mellan de olika nivåerna både vad det gäller designval, men även färgval vilket fungerar utmärkt och ger spelet en extra charm. Alla karaktärer, såväl spelbara som fiender, ser även de riktigt bra ut. Animationerna flyter riktigt smidigt helat tiden. Den enda kritiken jag har mot grafiken är att det syns inte särskilt tydligt vad man kan slå sönder och inte. Man kan nämligen få lite bonuspoäng och hälsa av att plocka upp vissa grejer som dyker upp när man förstör t.ex. stolar och liknande. Men det är svårt att se vad som går att slå sönder och vad som tillhör bakgrunden, vilket jag misstänker är ett designval för att jag som spelare ska utforska och lära mig. Men det är irriterande när jag har låg hälsa och behöver leta efter något att slå sönder för att få tillbaka lite hälsa.

Även ljuddesignen låter bra, musiken känns som trance inspirerat av 80-talet. Den är märkligt avkopplande samtidigt som jag känner att jag blir mer pepp av den, en skum kombination som funkar bra. Det finns inga röster i spelet mer än när folk knockas ut, så kan egentligen inte säga så mycket mer om just ljudet.

I slutändan så är det här ett välpolerat spel till en vettig prislapp och som finns till nästan alla plattformar. Man kan spela igenom med alla karaktärer och låser dessutom upp bonuskaraktärer ju mer man spelar, så det finns ju anledning till att spela mer. Jag har haft kul när jag har spelat och måste erkänna att jag även tappade bort tiden ibland, det var lite löjligt hur enkelt jag kunde fastna i spelet. Så om ni letar efter ett spel att enkelt kunna hoppa in och ut ur, så kan jag inte mer än rekommendera Streets of Rage 4.