Nöjesparksbyggare är inget nytt – men som namnet antyder försöker Park Beyond skapa något mer intressant, något nyskapande och bara mer, något eget. Istället blev det något mindre och något ursinningsutlösande.
Som nöjersparksbyggare gör Park Beyond till viss mån sin egen grej – du kan använda dig av impossifications. Dessa omöjliggörare kan användas för att göra personal, åkturer eller butiker mer nyskapande och spännande. Det vi skulle kalla just omöjliga. Du kan skapa åkturer där hjulet du befinner dig i åker upp i luften helt utan pelare, för att sedan fångas upp. Du kan även omöjliggöra en vattenåktur till att innefatta en enorm vattentank som du slungas igenom av en enorm mekanisk bläckfisk, eller ha en stor pelare med svävande kaffekoppar.
Du kan både spela spelet som ett mer öppet nöjesparksbyggande, eller mer en berättelse och kampanj. För varje nöjespark du skapar har du möjligheten att i briefing med de andra i ledningen göra vissa val för att göra så spelet passar sättet du vill spela på. Du kunde följa ifall du ville lägga fokus på att få så många besökare som möjligt till nöjesparken, eller omöjliggöra så många åkturer du kunde, exempelvis. Du kunde även välja ifall du ville använda i förväg redan byggda bergochdalbanor eller bygga dem från grunden. Jag hade personligen för många problem med buggar vad gällde att bygga från grunden för att göra det mer än när jag absolut behövde på grund av utmaningarna.
Något annat som verkar omöjligt var bugg-fixar från spelskaparnas sida. Spelet har fler buggar än det är värt att nämna, flera av dessa påverkar spelet så mycket att det blir på gränsen till ospelbart, och för mig oavslutningsbart. Jag är ärligt överraskad över att ett spel kan släppas med mängden buggar som detta har. En berg- och dalbana kan sluta ta emot passagerare helt och hållet, utan att meddela det. Anledningen? Ingen jag kunde hitta. Ifall jag byggde om stigen in till berg- och dalbanan började det fungera igen. Detta är heller inte att åkturen går sönder – även detta kan hända – men detta är en faktisk mekanik du kan göra och påverka. En annan aspekt var att vissa utmaningar i kampanjerna som behövde lösas, plötsligt från ingenstans blev olösta enligt statistiken (4/6 utmaningar lösta kunde bli 0/6, trots att de fortfarande var uppfyllda). Spelet kraschade ungefär varannan timme när jag spelade också. Hade jag tur förlorade jag bara några mintuter, men vissa gånger börja om med ett kapitel på nytt.
Buggarna påverkade spelupplevelsen så mycket, att det sug jag hade för spelet – för det var på samma sätt som de första Rollercoaster Tycoon-spelen väldigt vanebildande – var skräckblandad. De dagarna jag spelade spelet, var jag på sämre humör både när jag spelade och när jag gjorde annat – men jag kunde samtidigt inte sluta spela. Jag rekommenderar inte denna motsägelsefulla upplevelse.
Spelet är inte berättelsefokuserat, men har definitivt en handling i kampanjläget. Berättelsen var okej, humorn ofta fånig. Musiken och ljudbilden var rätt mysig, och introsekvensen gjorde mig nostalgisk – tror den på vissa plan påminde mig om The Sims och kanske även SimCity eller den tidigare nämnda Rollercoaster Tycoon. Animeringsstilen var precis vad jag kunde vänta mig. Lekfull och färgglad 3D-grafik. Mängden artefakter i spelet var dock hög, vilket väckte perfektionisten i mig till liv. Flyttades en väg eller en butik aningen kunde ibland artefakterna försvinna. Andra gånger höll de sig kvar.
Något spelet gjorde bra var representation bland karaktärerna. Flera etniska grupper finns med bland huvudkaraktärerna, och en av dem sitter även i rullstol. Samtidigt snubblar det även på vissa plan. Den ursprungliga designern av nöjesparkskoncernen verkar vara senil – detta görs till lite av ett återkommande skämt som gjorde mig väldigt obekväm i den grad att jag misstänker att spelare med någon betydande person i sitt liv som är senil, och framförallt dem som nyligen förlorat någon som var senil. Ifall resten görs rättvisa har jag svårt att säga, då jag inte kunde spela klart spelet. Jag lade tiotals timmar på att försöka lösa femte uppdraget, och fick tillslut acceptera min förlust när jag försökt fem gånger med olika startmål.
Men, slutord? Sammanfattning? Spelet gör nog frånsett buggarna mer rätt än det gör fel. Buggarna gör däremot att spelet ändå inte är värt det. Löses de, kan spelet nog få en ytterst liten och försiktig tumme upp från mig, men med denna release skulle jag inte vilja stötta skaparna. Gör om, gör rätt. Fy Bandai Namco, fy!
Denna recension baseras på Xbox Series X|S.
Spelet finns även till Playstation 5 och PC.
i samarbete med PriceRunner
Recensionsex tillhandahållet av Bandai Namco.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.