Orbital Conflict

Ett svenskutvecklat kortspel som går ut på att bygga och hantera rymdstationer samtidigt som man lockar till sig investerare och försöker sabotera för sina motståndare. Hur står det sig i den stora marknaden med brädspel?

Spelet består av 96 stationskort, 36 investerarkort samt två initiativkort och en regelbok. Stationskorten är den större kortleken och används för att bygga eller expandera sina rymdstationer, investerarkorten är de små korten som visar vad man ska producera för att få en viss mängd victory points. Till sist har vi initiativkorten som visar vem det är som börjar i rundan, och när rundan är klar flyttar man kortet vidare till nästa. En nackdel när man börjar är att regelboken inte är särskilt tydlig, första gången jag spelade Orbital Conflict med några vänner så ändrade vi reglerna ett antal gånger under tiden vi spelade. Det är dels för att det bara var jag som läste regelboken innan vi började spela, och dels för att regelboken ser lite rörig ut med all text och alla bilder. Men i slutet av spelet så hade vi kommit underfund med hur det fungerar och det flöt på riktigt bra.

Det finns massvis med symboler att hålla reda på.

När man sätter upp spelet tar man först och kollar hur många stationskort man behöver, det är 48 kort för två spelare, 72 för tre spelare samt 96 för fyra spelare. Det är möjligt att spela två spel med två spelare i varje samtidigt ifall man vill det, därav två initiativkort. Såvida man inte delar upp spelet i två, så använder man alla investerarkort när man spelar. Varje stationskort har olika symboler (se bilden ovan) och om de är gröna så producerar de resurser, om de istället är röda konsumerar de dessa resurser. En rymdstation kan inte fungera om den inte har de resurser den som behövs, och då får man inte heller ta del av dess produktion eller effekter.

Varje runda är indelad i tre olika faser, draw phase, main phase och combat phase. En rolig mekanik med spelet är att spelarna spelar sina kort i varje fas, i tur och ordning, innan nästa fas påbörjas. Så om man är tre spelare i draw phase, så börjar spelare 1 med att dra kort, sen drar spelare 2 och till sist spelare 3 innan main phase påbörjas. Varje spelare börjar med fem stationskort på handen, och sedan drar man två kort varje runda. Man vänder även upp två investerarkort, men man kan bara få en investerare per runda, och i slutet av rundan så hamnar de som inte blev uppfyllda eller valda i en kasthög och man drar två nya nästa runda.

Väl i main phase så spelar man kort som bygger på sin rymdstation eller bygger en helt ny, och beroende på hur vad man väljer att göra med korten så är det olika saker som produceras och konsumeras (se bilderna nedanför). På korten finns det symboler längst till vänster, en vit linje, och sedan fler symboler. De symbolerna som är längst till vänster på kortet är endast aktuella när de är moduler, eller utbyggnader på en rymdstation, medan symbolerna till höger om linjen är aktuella om kortet är den första delen på en rymdstation. Det är väldigt enkelt att blanda ihop vad de olika korten producerar och konsumerar, särskilt på kortet som är basen för ens rymdstation då man inte alltid tänker på den vita linjen som ska separera dem.

När alla spelarna har byggt färdigt så kommer man till slut till combat phase. Det är nu striderna börjar, man kan anfalla på två olika sätt, antingen genom att anfalla med de stationer som har attackvärde, eller genom att kasta kort från handen som då attackerar med ett bestämt attackvärde. Varje station måste ha ett försvarsvärde, och om en attack har lika mycket värde eller mer som ett försvar, förlorar försvararen. Ett exempel är att spelare 1 anfaller spelare 3, spelare 1 har ett attackvärde på 2 och spelare 3 har ett försvarsvärde på 1. Spelare 3 förlorar och måste ta bort kort, nerifrån och upp, lika många kort som attackvärdet låg på, så i det här fallet förlorar spelare 3 två kort i stationen som blev anfallen.

Målet med spelet är att bygga rymdstationer och samla på sig victory points, och dessa poäng får man antingen när man använder vissa delar till de olika rymdstationerna, eller när man uppfyller en investerares krav. Dessa krav kan vara allt från att ha en station utan någon som helst attack till att producera 10 energi i alla stationer, och när man uppfyller dem så får man victory points beroende på hur svåra deras krav är. Det är inte särskilt svårt att bygga en station utan någon attack så då får man en poäng, men att producera 10 energi är betydligt svårare, så man får fyra poäng för det. När spelet sedan är slut så räknar alla ihop sina victory points och den med mest poäng vinner.

Trots att spelet är lite rörigt att komma in i, så har jag haft roligt varje gång jag har spelat det. Det finns lite saker som kunde ha förtydligats eller gjorts annorlunda, men det kanske ändras i en framtida utgåva. Men det är ett stabilt spel designmässigt. Att alla spelare gör sina drag ungefär samtidigt drar ner väntetiden rejält och alla håller sig fokuserade. Att stationskortens baksidor dessutom kan användas som delar till rymdstationerna visar bara på att inget kort är värdelöst, utan alla kan användas om man skulle behöva det. Det är ett kul och enkelt spel att spela, förutsatt att någon har spelat det tidigare, annars kan det ta lite tid.