Innehållsförteckning
En himmelsk röra som kan få dig att klia dig i huvudet, skratta likväl som att känna en otrolig tillfredsställelse. Om du uppskattar spel som ibland är ologiska och frustrerande kan detta vara spelet för just dig.
En början
Echo Generations: Midnight Edition är en remaster på det ursprungliga spelet som lanserades 2021 till Windows, Xbox och Nintendo Switch och Cococucumber har redan valt att släppa en remaster. Kan det vara nödvändigt efter så kort tid? Personligen så spelade jag inte spelet 2021 men det har varit i min backlogg i några år så nu var det en perfekt tid att få spela igenom det.
Med en dos humor och en varierande spelmekanik får vi gå igenom några ungdomars vardagsliv som innehåller muterade råttor, seriemördare och ufon. Vårt äventyr börjar hemma i sovrummet och vi kan gå runt och utforska i rummet. När vi lämnar rummet stöter vi på vår mor som är frustrerad över ljudet från dotterns tv-program och ber således oss att se till att få ut henne ur huset. Efter ett kort samtal med vår syster får vi reda på att hon kan tänka sig att gå ut om hon får en vägkon till sitt rum. På den vägen fortsätter det när vi bland annat ska fånga en seriemördare såväl som att busringa den lokala bokhandeln.
I princip varje karaktär vi pratar med har något som de behöver eller som vi kan behöva. Eller bara samla på oss utifall att för framtiden. Detta ger oss såklart mängder med saker att göra men det gör det också lätt att tappa tråden. Vad är egentligen huvudhistorien? Huvudhistorien finns ju där men det är så många parallella uppdrag som krävs för att driva den framåt som jag kan uppleva lite avvikande. Normalt är vi vana vid huvudberättelsen och några sidouppdrag men här är ibland gränsen mellan sidouppdrag och huvudberättelsen lite luddig.
Spelet bärs till en hel del av dess humor. En humor som tilltalar den nördiga delen i ditt hjärta och ibland kanske även den barnsliga delen. Hunden som vill ha ett ben från en kyrkogård för att bli klappad. Skelettet som dog under tiden som hen läste en serietidning. Eller att slicka på sina kompanjoner…
Hur spelar man?
Spelet kan på vissa sätt påminna om Super Mario RPG i det att det är turordningsbaserade strider som är interaktiva. Olika attacker som vi samlar på oss kräver olika moment när vi använder dem. Ska vi attackera med statisk elektricitet så ska vi röra vänstra spaken så mycket som möjligt för att med en ballong gnugga en katt. Vid en viss attack ska vi förutse vilken korg en sak som kommer flygande ska landa i. Vi bestämmer korg med A, B eller X. (För mig som växlar mellan konsoler orsakar alltid sådant panik.) Olika typer av attacker kan vi samla på oss genom att köpa, hitta och få serietidningar som passar för olika karaktärer och har olika funktioner. Allt från en vanlig attack till att slicka på sina kompisar för att ge dem några extra hälsopoäng.
Det tekniska (Kontroller/Ljud/Grafik)
Kontrollerna är tämligen rättfram om du är van vid denna typ av spel. Vi rör oss fram, tillbaka och i djupled sedd snett ovanifrån. Vid jämna mellanrum stöter vi på ett förstoringsglas när vi står vid ett föremål och vi kan då på något sätt interagera med detta. Föremål vi stöter på är ofta saker som en filkabinett eller en tunna med en överraskning i.
Då och då hittar vi hitta kassettband med ny musik som vi kan välja att ha i bakgrunden. En rolig detalj kan jag tycka vilket också kan ge en möjlighet till variation. Musiken håller en bra nivå och följer det övriga temat av spelet som flörtar med pixel-grafik men ändock innehåller en hel del detaljer. Oftast är detaljer och föremål tämligen enkla att se, men ibland så flyter det ihop och vi hamnar i det där läget som kan hända i spel med den här stilen att det bara springs på måfå med hopp om att se en indikator på att något finns där.
Ett slut
Echo Generation är ett charmigt spel både till grafik och humor. Det innehåller varierande strider som dock i längden kan bli lite tröttsamma. Att rotera ett pussel rätt för 98:e gången kan vara lite tröttsamt. Det har ibland på tok för många saker som pågår samtidigt och det kan kännas som att den röda tråden tappas bort. Men samtidigt så är det roligt att spela och lite som när Monkey Island spelades igenom så uppskattade jag de ibland ologiska lösningarna på problemen, men jag var också glad att det är en nyutgåva så att det finns guider på nätet till mycket.
Jag spelade igenom spelet på ungefär 10 timmar vilket jag sett inte var någon supertid. Dock får det tilläggas att klura ut hur konversationer ändrades beroende på vilka karaktärer vårt gäng bestod av var ytterst givande. Hade spelet varit 13-14 timmar så hade jag mest troligt inte spelat klart det då det blivit lite repetitivt i slutet. Nu kanske detta låter negativt, det finns en del moment som är lite påfrestande, men i det stora hela så är det här en av mina bättre spelupplevelser i år. Dock är ju jag den perfekta målgruppen som uppskattar humor i stil med Monkey Island såväl som turordningsbaserade strider.
Denna recension baseras på Nintendo Switch versionen.
Spelet finns även till PC och Xbox One/Series X|S.
Echo Generations: Midnight Edition. Lägsta pris ca. 300 sek enligt Nintendo.com 2024-06-28.
Recensionsex tillhandahållet av Cococucumber.
Tillhandahållaren av spelet har inget inflytande över artikelns innehåll.