Dredge

På väg till den lilla fiskebyn Greater Marrow, går din båt på grund och du räddas in till land av borgmästaren. Så börjar Dredge. Ett spel om hur det är att vara fiskare och låta ditt liv genomsyras av den underbara aromen av löjrom. 

Till att börja med är det ett väldigt skönt uppdrag. Du har kommit till byn för att den förre kaptenen är borta. Och som alla vet, behöver en by en kapten som vet hur fiske går till. Eftersom din båt ligger i spillror, får du hyra en av borgmästaren tills du har betalat av skulden för båten. Detta görs enklast genom att fiska, såklart. Du styr ut din skuta på havet och börjar fiska smått och efter varje såld fångst, tar borgmästaren en liten procent för att betala av båten och för att bygga upp staden lite. Det känns ändå ganska rättvist. För pengarna som blir över kan du uppgradera dina fiskespö och din båt. Men innan du kommer riktigt så långt måste du forska lite för att lära dig nya spö med bättre kapacitet, nya lampor och bättre motorer. Detta görs genom att muddra längs kusterna för att hitta vrakspillror. Ibland har du tur och hittar små delar som du byter ut mot kunskap. Vissa saker du vill lära dig, kostar en liten bit och andra kostar flera. Bland vrakspillrorna kan du också hitta tyg, träplankor och metall och det är med dessa du uppgraderar ditt skepp på olika sätt.

Borgmästaren varnar dig för att vara ute för sent, eftersom det finns något där ute som lurar i vattnet. Något farligt. Men hur farligt kan det vara tänker du, och stannar ute efter mörkrets inbrott ändå.

Det visar sig att det är riktigt farligt. Det finns något i vattnet. Precis under ytan. När mörkret har lagt sig, kommer dimman inrullande och med den kommer det monster av olika slag.

Dredge är ett fantastiskt spel. Redan från början är jag fast med den otroligt vackra grafiken. Det är lite som en oljemålning som kommer till liv framför dig. Tillsammans med den suggestiva musiken i bakgrunden, skapar Black Salt Games en upplevelse utöver det vanliga. Storyn är intressant utan att bli alltför långrandig och utöver själva grunden. finns det oerhört mycket mer att utforska, människor att träffa och små uppdrag att utföra. Dredge är en blandning av skräck, inventory management, historieberättande och fiskesimulator. Alla små delarna är en så naturlig del av resterande helhet att det är svårt att se var den ena börjar och den andra slutar.

När det gäller styrningen i spelet är den okej. Ibland är det lite för mycket millimeterprecision och jag kraschar in i klipporna mer än vad jag egentligen tänker mig. Vid vissa tillfällen försvinner också kameran bakom stora träd eller klippor längs kusterna och sammantaget är det såna här småsaker som drar ner helhetsbetyget lite. 

När kraschen är ett faktum, går självklart båten sönder lite i taget. Det är slumpmässigt genererat vad som går sönder och ibland är det ingenting medan andra gånger råkar det vara där du har din fisk. Eller ännu värre, där en motor satt. Det enda valet du har då är att på ett stressigt manér tuffa in till närmaste reparatör för att få båten funktionsduglig igen. 

En del uppdrag ger dig böcker som du kan läsa, som i sin tur ger dig vissa fördelar. Till exempel gör en bok dig 10% bättre på att använda motorer, vilket innebär att du åker snabbare ute på havet. Böckerna läser du passivt under tiden du tar dig från punkt A till punkt B. Andra uppdrag ger dig särskilda färdigheter som du kan använda dig av när det oundvikligen blir farligare på de andra öarna längre bort. Här har du en färdighet som ger ifrån sig ett fruktansvärt oljud som monsterna inte tål. Och vips har du fått 15 sekunders andrum från allt som försöker ha ihjäl dig.

Förutom monster på nätterna, blir du också mer galen ju längre du är vaken utan sömn. Ju mer galen du är, desto lättare har du att se dessa monster och de tenderar att attackera mer skoningslöst om du är vaken under längre perioder. En bra representation av detta är att bilden blir allt mer ur fokus och den tar lite formen av en 3D-bild. Ni vet när en vanlig bild har både röda och gröna linjer på alla möjliga sidor omkring sig. Detta ger mig ett lätt panikpåslag och i den paniken har jag en tendens att åka vilse i jakt på nästa hamn att få sova i. 

Jag älskar Dredge och spelet balanserar hela tiden alla dessa små element på ett sånt sätt att jag aldrig riktigt tröttnar. Jag märker att jag sitter och spelar “bara en timme till” och innan jag riktigt har hunnit reagera, har dagen gått över till kväll och jag ser hur dimman sänker sig över vardagsrummet. Någonstans i dimman hör jag fyrens mistlur och jag ställer mig själv frågan om jag har tid på mig att ta mig i säkerhet, eller om det redan är för sent.