Bugsnax

När jag först fick se Bugsnax var jag långt ifrån imponerad. Jag minns att jag tänkte något i stil med ”Vad sjutton är det här?” när jag såg en valrossliknande varelse äta en jordgubbsvarelse och sedan förvandlades en kroppsdel till en jordgubbe. När jag väl satte mig med det blev jag dock glatt överraskad när jag upptäckte att det finns ett djup i spelet och det inte alls går ut på att ”catch ’em all” som jag först trodde. Frågan jag ställer mig nu är om det håller hela vägen?

Jag tar mig an rollen som en, för mig, namnlös Grumpus som arbetar på en tidning och letar upp myter om olika varelser i den här världen för att sedan skriva om dem. Det verkar inte vara allt för populärt och när jag får en videorulle från en Lizbert Megafig om att resa till Snacktooth Island för att skriva om upptäckterna blir chefen lagom glad. Oavsett vad han tycker får jag ändå resa till den mystiska ön, där mitt luftskepp självklart kraschar och jag är nu strandsatt i ett främmande land. Det dröjer dock inte läge innan jag träffar på en ur Lizberts grupp och det är ingen mindre än den självutnämnde borgmästaren Filbo! Han är dock inte mycket till hjälp, inte mer än att han lär mig hur jag fångar Bugsnax för att sedan mata honom med dem. Sen berättar han att Lizbert är försvunnen, men om jag kan hjälpa till att få tillbaka gänget till den lilla byn de har startat kan jag kanske hitta även henne. Det är nu mina sysslor börjar på riktigt. För det är ju inte som att folk bara kan komma tillbaka när jag snällt ber dem. Självklart inte, utan de måste alla ha hjälp med något för att de ska komma tillbaka till byn. Några grejer är vettiga, men andra är bara rent utav dumma. Varför ska jag till exempel ta reda på vad en snubbe gör på natten i sitt hem för att en annan ska komma till byn? Sköt du ditt egna istället!

Spelet går mestadels ut på att hjälpa alla andra Grumpus med olika saker, och det involverar nästan alltid Bugsnax på något sätt. Nu sitter du säkert och funderar på vad en Bugsnax är för något, och det gör även jag. De är varelser som beter sig som djur, men är baserade på mat vilket innebär att man enkelt kan äta dem. Man kan dock inte tillaga dem på något sätt för då blir de någon oaptitlig sörja. Vilket alltså innebär att man äter dem råa och levande. Det finns flera sorter av dem också, några är baserade på hamburgare, några på frukter och andra är drickor. Jag får testa på att odla fram egna Bugsnax, förutsatt att de går att odla. Med andra ord är det frukter och grönsaker som gäller. Kanske kan man odla fram en hamburgare, men det är inget jag har testat på. Den stora grejen med de här varelserna är att de muterar folk som äter dem. Beroende på vad en Grumpus äter förändras en kroppsdel till just det man åt. Om man åt en jordgubbe kunde man få en jordgubbsfot och om man sedan åt en varmkorv kanske man får en varmkorvsarm. Dock gäller det inte min karaktär, för denne är allergisk mot Bugsnax. Såklart.

Det är dock inte bara att gå fram och plocka upp en Bugsnax, utan man behöver hitta strategier för att kunna fånga de olika varelserna. Jag gillar variationen hos de olika varelserna både i utseende, personligheter samt strategier för att fånga dem. En jordgubbe fångas enkelt bara man har lagt en fälla, men en hamburgare är mer aggressiv och betydligt starkare så jag behöver knocka denne först. För att göra det behöver jag täcka en annan hamburgare med ketchup vilket resulterar i att de knockar varandra och jag kan gå och plocka upp dem. Det är aldrig riktigt tydligt hur man ska fånga dem, utan jag får prova mig fram mycket och se vad som fungerar och inte. Jag gillar att spelet inte håller mig i handen utan låter mig själv lista ut vad jag ska göra för att fånga dem, även om jag ibland är alldeles för dum för mitt eget bästa.

Kontrollerna är enkla men det är en del att hålla koll på. Först går man med WASD och tittar runt med musen likt andra förstapersonsspel. Sen kan man ta upp journalen med Tab och manövrera den med Q och E. Man använder även dessa tangenter för att bläddra mellan sin utrustning, men det fungerar precis lika bra att göra det med musscrollen. Det är lätt hänt att man klickar lite fel och sabbar sitt försök att fånga en varelse, men det kan lika gärna vara jag som trycker fel. Allt som allt är kontrollerna stabila och de känns inte överflödiga.

Grafiken är mysig, det känns härligt att gå runt och utforska de olika områdena i lugn och ro. Jag har redan nämnt att jag gillar variationen hos Bugsnax, men det gäller även alla Grumpus även om de inte skiljer sig åt lika dramatiskt. Det är en mysig stil som passar såväl barn som vuxna. Musiken och ljuddesignen hjälper också till att göra spelet mysigt. Jag är dock inte särskilt förtjust i att Bugsnax säger sina namn likt Pokémon, men det är en grej som sker. Personligen lyckas jag inte komma ihåg vad de olika varelserna heter utan för mig heter de hamburgare, cheeseburgare, pizza och jordgubbe. Miljöljudet får områdena att kännas outforskade och ensliga, vilket passar in bra på en outforskad ö. Det blåser i ravinen, jag hör vågorna på stranden och vinden blåser lite i träden i skogen. Rösterna hos de olika karaktärerna är riktigt bra och det hörs tydligt vad de säger under dialoger med mig och varandra. Om man nu ändå inte skulle höra finns det undertexter.

Jag kan lugnt säga att mina förväntningar av Bugsnax överträffades rätt fort. Trailern jag såg gör inte det här spelet rättvisa utan det finns ett djup i spelets story som är värt att utforska. Det är intressant att se hur mycket arbete som har gått in i att göra karaktärernas relationer till varandra så verkliga som de faktiskt är. Det hade enkelt kunnat vara klichéer och även om det finns några känns de ändå verkliga. Det slutar med att jag börjar bry mig om alla Grumpus och vill genuint hjälpa dem. Spelet har komplicerade relationer mellan man och hustru, men även mellan två flickvänner som har blivit oense. Man får reda på varför och hur man kan fixa det under tiden man spelar och det är enkelt att fastna. Det blir därför svårt för mig att inte rekommendera det här väldigt udda spelet som ett Bra Köp!