Enshrouded

Det finns en meme om Minecraft som är något i stil med att man tar en längre paus, återvänder någon gång för en intensiv 2 veckors fas för att därefter ta en längre paus igen. Det är oerhört få spel jag upplever det med, utöver Minecraft är det No Man’s Sky och faktiskt – Enshrouded. Det finns en viss magi i spelet som gör det svårt att hålla sig helt borta från det under längre stunder

Keen Games har lyckats skapa någonting som känns väldigt kul helt enkelt, då det finns lite blandade saker för alla typer av spelare i Enshrouded. Sedan spelet släpptes i Early Access har jag spenderat cirka 120+ timmar med det, och nu är det äntligen ute i 1.0 – vilket är ett ypperligt tillfälle att se vad som är nytt den här gången.

Till att börja med så är Enshrouded följande; öppen värld, actionrollspel, överlevnad med ett väldigt robust byggsystem. Världen i sig, Embervale, är stor och öppen med gott om platser att utforska. Handlingen däremot är inget riktigt att hänga i granen, mest för att den inte riktigt finns. Det finns en historia till varför världen är som den är, alltså en del  världsbyggande, men ett spel som detta drivs inte av någon handling – den drivs av friheten i vad som finns att göra.

I början av spelet får du placera din första “Flame Altar”. Denna generar en zon där du kan bygga saker. Den är inte liten heller, för att vara första nivån av altaret har du ganska så mycket utrymme att bygga lite av det du vill. Du får även möjlighet att utveckla altaret som gör ytan större, samtidigt som det blir möjligt att gå in i specifika zoner – nämligen “Shrouds”. Innan vi går in på dem; världen i sig är stor som jag nämnt, du kan placera upp till 5 stycken altare i världen, du väljer själv var de ska vara. Utöver att du kan bygga i dessa ytor fungera altarna som teleporteringspunkter. Du finner även höga torn i världen som har samma funktion, men de kräver en del plattformande och pussel att lösa innan du når toppen.

”And so our story begins…” whoops, fel spel

Utspritt i världen finns det områden täckta av en dimma. I dem finns lite andra, mindre trevliga fiender att stöta på och även andra typer av material att finna. Det är dessa områden som kallas för “Shrouds”, och varje gång du går in i en sådan zon börjar en timer ticka ner högst upp på skärmen. Du har alltså begränsat med tid att spendera i ett sånt område, men det går att finna tuber som ger dig lite extra tid. Det finns även brygder att dricka som har samma funktion. Vissa “Shrouds” kräver att ditt altare har en viss nivå innan du ens kan vara i dem, annars dör du direkt. Skulle tiden ta slut börjar du ta skada, dör du genereras en gravsten med det du hade i din ryggsäck för dig att plocka upp igen senare.

Varje område har sina egna fiender och spelet gör ett bra jobb med att uppmuntra till olika spelstilar. Spelar du ensam kan det vara värt att fundera på att specialisera i närstrid men också distans. Spelar du i grupp blir det enklare att fokusera på en sak. Enshroudeds färdighetsträd är också ganska så saftig, du kan få erfarenhetspoäng genom att gå upp i nivå eller hitta “Shroud roots” som du förstör. Det finns väldigt mycket frihet i vilken typ av karaktär du vill skapa. Min primära karaktär, som är nivå 26, använder enhandssvärd eller tvåhandssvärd och för avstånd använder han en trollstav medan min sambo spelar med pilbåge och magi. Det går alltså att få till en kombination som funkar just för din spelstil. Spelets svårighetsgrad förändras någorlunda beroende på vilken zon du är i, då det är kopplat till olika nivåer. Första området är inte supersvårt, men kan vara en utmaning som ny spelare. Har du lite erfarenheter från andra spel av samma stil kommer du komma in fort här – min sambo är inte särskilt mycket för actionspel, men hade inga som helst problem att slåss. 

Något som spelet ska ha extra mycket beröm för är byggsystemet, eftersom det inte bara är något som görs för estetikens skull, utan det finns NPC:s att finna undangömda i världen. När du hittat och befriat en av dem har du möjlighet att placera dem i din bas med hjälp av ett speciellt verktyg. Dessa NPC:s kräver såklart tak över huvudet, en säng och värme och i utbyte mot detta bidrar de med nya saker för dig att tillverka. I en av världarna jag spelar i hade jag byggt radhus för dem att bo i och en mysig villa i mitten av byn för mig och mina vänner. NPC:na vandrar runt i byn du byggt och får det att kännas lite livat, vilket skapar en liten mysfaktor. Att bygga i sig är inte svårt, det finns även gott om verktyg för att kunna justera smådetaljer om så önskas. Jag är rätt säker på att 50 av mina 120+ timmar enbart varit för att bygga saker. Som ny spelare kommer det inte ta särskilt lång tid lära sig spelet egentligen, spelets genomgång är kort och koncist, men att bygga är väl det som är svårast att komma in i. Det är däremot väldigt värt att lära dig systemet.

Om du spelat Enshrouded under Early Access och pausat så är det helt klart värt att återvända nu. Spelet har fått ytterligare optimeringar och är mycket mer stabilt än vad jag minns att det var – det händer fortfarande att det fryser till – men prestandan är jämnare än vad det har varit. Även världen har fått sig en rejäl omarbetning; ljussättningen är fantastisk och det känns som att det finns mer grönska i världen än tidigare. Det har även tillkommit två nya områden att besöka i 1.0, så områden som varit låsta tidigare har nu öppnat upp sig. Det är fortfarande inte felfritt dock, något de har jobbat med att minska är mängden ”pop-in” som sker när objekt laddar in, och det är en skillnad från Early Access, men är fortfarande ett problem som kan dra en ur upplevelsen ibland. Speciellt när träd laddade in rakt framför mig. Fiendevariationen är också större nu än vad det varit, då varje område har en unik fiendetyp. 

Musiken och ljudeffekterna är också lite ”meh” – ljudet från striderna låter helt OK men musiken är generisk. Mellan striderna är det bakgrundsmusik som nästan låter som att det kommer från Morrowind (vilket inte är ett problem för min del, men det blir enformigt) medan stridsmusiken känns som den bara dyker upp och dör plötsligt när striderna tar slut. 

Det absolut mest imponerande i spelet är vattnet, något som saknades fram till version 0.9. Det är dynamiskt och på något vänster påverkar det inte prestandan alls såvitt jag märkt. Skulle du gräva ett spår skulle vattnet rinna längs det, vattennivån skulle också förändras. Jag vet inte varför, men det är något med det systemet som bara känns så galet imponerande. Med den uppdateringen tillkom även min favoritsyssla i spel; fiske. Inget avancerat, men det är alltid kul att bara kunna bryta av all action och utforskande med lite fiske.

Enshrouded är kul att spela ensam, men det är ännu roligare med vänner. Jag, min sambo och en gemensam vän har spenderat oerhört mycket tid tillsammans i spelet, och även om alla gör olika saker är det alltid kul att bestämma sig för att göra något tillsammans. Om det är ett uppdrag eller en “dungeon” att gå ner i så blir det alltid ett roligt äventyr. Det går att ha flera olika karaktärer om så önskas – innehållet i ryggsäcken på den specifika karaktären samt dess nivå kan följa med till andra världar också, om du inte vill börja om helt från början bara för att du skapar eller hoppar in i en ny värld.

Eftersom det är överlevnad i spelet så kan vi hoppa in i den mekaniken också; du kan laga mat, du kan odla, du kan fiska, du kan leka bonde. Allt för att skapa de bästa förutsättningarna för dig eller dina vänner, mat och dryck kan förse dig med den extra energin som du kan behöva. Dricker du vatten får du en temporär buff som ger dig lite extra uthållighet, något som är bra om du springer mycket, glidflyger eller slåss. Mat kan utöka hur mycket liv du har, eller rentav påskynda läkningsprocessen.

Överlag är det ett väldigt roligt, om inte, mysigt spel och det gör sig väldigt bra med gott sällskap. Från Early Access har det gjorts en del förändringar som är positiva. Med tanke på att Keen Games gått ut med informationen att 1.0 inte är slutet för spelet, ska det bli intressant att se vad mer framtiden har att komma med! 

Testdator: i7-13700F, 16GB DDR5, GeForce RTX 3070 8GB