Förhandstitt: Anomaly President

Vi må leva i en värld med väldigt konstiga politiker just nu, men det kan faktiskt bli värre. Vi har sett det i media gång på gång och här har vi nu ännu ett exempel.

Det är valtider och nuvarande President Raxford håller på med en rejäl smutskastningskampanj mot sin motståndare Sev. Det är något Sevs son Venty inte tänker tolerera och han jobbar på att motarbeta Raxford på det sätt han kan. Genom att döda alla som arbetar åt Raxford. Det är en enkel plan som är dömd att misslyckas, vilket den också gör och det resulterar i att Venty dör. Som tur är är Sev populär hos Fluffies, en sorts varelse som verkar ha magiska krafter, för så länge de har tillgång till kroppen kan de återuppliva Venty och han kan sedan ge sig ut och försöka igen. Och igen. Och igen. 

När det kommer till spel i roguelike-genren är en av funktionerna att jag som spelare kommer förlora. Mycket och ofta. Det är dock inte bara för sakens skull jag förlorar, utan beroende på hur bra jag gör ifrån mig under en spelomgång får jag också material och pengar som jag sedan kan använda för att låsa upp permanenta uppgraderingar. I just det här spelet behöver jag först bygga rum på valbussen vi reser med innan jag kan börja uppgradera. För att få nya vapen måste det finnas en smedja, för att öka hälsan behöver jag bygga en sjukstuga och så vidare. I varje rum som byggs behöver jag också ha Fluffies som arbetar i dem för att de ska fungera och jag ska kunna få ta del av fördelarna de ger. Det finns många rum som ska byggas vilket innebär att jag behöver hitta många Fluffies och se till att de har både mat och husrum för att allting ska fungera ordentligt. Det står på spelets Steam-sida att om jag inte ser till att dessa små filurer sköts om kan de lämna, eller till och med dö. Problemet är att jag vet inte riktigt vad konsekvenserna av det är, för det har inte hänt mig ännu, och när jag har forskat i det verkar det som att parametrarna för vad som händer när har skiftats mellan olika uppdateringar.  

När jag känner mig klar med de uppgraderingar jag kan göra på bussen är det dags att ge mig ut i natten för att sätta stopp för Raxford. Bussen får vingar och flyger iväg för att jag sedan ska kunna ta kontroll över den och styra vart jag vill åka härnäst via en karta.  Först finns det bara en nivå att välja, men efter lite uppgraderingar på bussen kan det också finnas lite extra stopp jag kan göra på vägen innan jag hoppar in i valfri nivå. De här stoppen kan resultera i att jag får mer pengar, byggmaterial, Fluffies, hälsa eller varför inte ett minispel för att höja vår kandidats popularitet? Minispelen består av ett rytmiskt dansspel samt ett där jag kastar ut presenter till väljarna. De känns mer som ett avbrott i spelets intensitet och det är inte riktigt något jag är ute efter, istället vill jag ligga i samma nivå hela tiden för att klara av spelets nivåer.

Folket vill se en förändring!

Väl inne i en nivå skiftar spelet fokus från ett basbyggarspel till att bli mer beat ’em up-orienterat, då jag springer från vänster till höger och dödar alla fiender i min väg. Hoppar på olika plattformar för att hitta potentiella skatter och undangömda fiender. Till en början består fienderna av hjärntvättade zombier och vakter, men ju längre in i spelet jag kommer desto fler unika fiender stöter jag på. Det märks att utvecklarna har lagt ner tid på dialogerna, för det är kul att läsa konversationen Venty har med såväl bossarna som undersåtarna men det är stundvis även sorgligt. 

Varje nivå är indelad i ett flertal sektioner, när jag är klar med en sektion får jag en belöning och kan röra mig mot nästa. För att bli klar med en sektion behöver jag bara döda alla fiender som finns där, inget svårare än så. Med det sagt, är det rätt svårt att lyckas överleva i början tills jag börjar lära mig hur fienderna attackerar och vad de olika uppgraderingarna jag får tag på faktiskt gör. Främst är det slumpen som avgör hur långt jag kommer i en spelomgång. Dels är nivåernas sektioner annorlunda varje gång jag spelar dem, men även uppgraderingarna varierar från gång till gång. Jag kan i slutet av en sektion få välja vad jag vill ha för uppgradering i nästa sektion, vapen, hälsa, special attack eller Fluffies. Problemet är att jag inte riktigt vet vad för sorts uppgraderingar det är jag faktiskt kommer att få, och det kan ju vara så att jag blir utan uppgradering eller får något som sabbar det jag har byggt upp hittills. Det kan kännas lite surt men samtidigt ger det mig en anledning till att fortsätta utveckla mina färdigheter för att klara av nivåerna, och det känns rätt tillfredsställande att veta att jag klarar av bossarna för att jag har lärt mig hur de fungerar, inte för hur bra utrustning jag har.

För att ge lite klarhet i det hela, olika vapen är olika bra på skada, räckvidd, snabbhet och Posture. Just det sistnämnda där finns inte hos alla vapen, men det kan vara bra att ha med sig ett vapen som har det. För bara de vapnen dränerar fiendernas stamina och lamslår dem en kort stund vilket i sin tur ger dig en chans att snabbare kunna avsluta dem. Det är dock inte någon bra idé att bara ha vapen som gör Postureskada, för de är långsammare än vapen som inte gör det och kommer öka risken att ta skada. När vapnen är valda, är det bara att springa runt för att hacka, slå, ducka, hoppa och använda sig av miljön för att ha ihjäl alla fiender som kommer i min väg. Det är korta strider och jag uppskattar skillnaderna med att använda de olika vapnen samt att sätta upp kombinationer mellan dem. Jag kan välja två vapen i början av varje omgång, som en katana och kusarigama (skära med kedja och metallklump) som fungerar bra för snabbheten hos svärdet samt räckvidden med skäran. 

Jag testade att spela med handkontroll men också med mus och tangentbord, jag rekommenderar handkontrollen. Det fungerar att spela med mus och tangentbord, men för min del kändes det smidigare med vart var knapparna sitter på kontrollen jämfört med vart var de är på tangentbordet. Det är dock en smaksak och på det stora hela känns kontrollerna stabila. Oavsett hur jag spelade visste jag mycket väl om att det var mitt fel att jag dog och inte spelet som sabbade för mig. Grafiken är tydlig med vad som är vad och jag tycker det är kul att se de olika detaljerna utvecklarna har ansträngt sig med att få med bland pixlarna. Musiken gör ett bra jobb med att ha ett lugnare tempo där det behövs och ett mer intensivt tempo under nivåerna och striderna. Det är ett skönt synthspel som hörs i bakgrunden som inte lyckas bli tjatigt, trots att det är samma slinga som spelas om och om igen.

Överlag känns det här som att det kan bli riktigt kul att spela när de är klara med det. Jag gillar spelet redan nu och kommer försöka hålla ett öga på utvecklingen, för de har några grejer på gång som jag tror kommer få spelet att kännas än bättre. Nya Fluffies, vapen och uppgraderingar kommer dyka upp inom den närmsta framtiden, men också uppdaterat användargränssnitt vid bussbyggandet. Inte mycket, men tillräckligt för att jag vill hålla ett öga på det.

Testdator: AMD Ryzen 5 2600X, 16GB DDR5, GeForce RTX 3060